2015-02-26 Martin Högbom, Barbara Cannon, Christian Broberger, Staffan Normark & Anna Sjöström Douagi, vid Kungl. Vetenskapsakademien och Sveriges unga akademi

EU-kommissionens besparingar drabbar viktiga forskningsinvesteringar

Kungl. Vetenskapsakademien och Sveriges unga akademi ställer sig starkt kritiska till EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers förslag att flytta medel från den redan fastslagna EU-budgeten för forskning, Horizon 2020. Nedskärningarna slår särskilt hårt mot yngre forskare. 

Martin Högbom, Barbara Cannon, Christian Broberger, Staffan Normark, Anna Sjöström Douagi
Foto: Markus Marcetic resp Erik Huss

I november meddelade Juncker att man ska skapa en investeringsfond (EFSI) för att stärka Europas konkurrensförmåga. Fonden ska bland annat finansieras genom kraftiga neddragningar på Horizon 2020. I sitt eget frågedokument kring satsningen (EFSI Questions and Answers) påpekar kommissionen att det är politiskt lättare att ta pengar från forskning än från de vida större posterna för till exempel jordbruk och infrastrukturstöd. Tolkningen måste bli att kommissionen med Juncker i spetsen ser Horizon 2020 som en kaffekassa som, utan alltför mycket politiska problem, kan vittjas vid behov.

Det sjuåriga forskningsprogrammet Horizon 2020 förhandlades fram i en enighet om att EU:s stöd till forskning måste förstärkas, eftersom stöd till forskning är en investering i framtiden och en förutsättning för att långsiktigt skapa kvalificerade jobb i Europa. Att söka förbättra Europas ekonomiska läge med att skära ned på forskning blir därför direkt kontraproduktivt. Det är just genom en ökad kunskap om oss själva och världen vi lever i som nya uppfinningar och lösningar på samhällsproblem kan uppstå.

Två av de föreslagna nedskärningarna slår särskilt hårt mot unga forskare. Dels minskas budgeten för European Research Council (ERC), som delar ut långtidsanslag till forskning på högsta internationella nivå. Den största andelen av ERC:s anslag går till yngre forskare i färd med att etablera sin egen verksamhet och utgör ett kraftfullt redskap för Europa i den globala konkurrensen om vetenskapliga begåvningar. Dels kommer nedskärningarna att strypa medel till de mobilitetsfrämjande Marie Skłodowska-Curie-projekten som finansierar både europeiska postdocs som söker sig utomlands och inresande forskare från övriga världen som förstärker Europas universitet med sin expertis.

Europas framtid byggs genom att man stärker, inte försvagar, ett ambitiöst och internationellt konkurrenskraftigt forskningsfinansieringsprogram. När ERC-budgeten senast hotades inför stats- och regeringschefernas budgetförhandlingar 2012 mobiliserade forskare över hela Europa med uppvaktningar och namninsamlingar och lyckades stoppa det mesta av nedskärningarna.

Det exemplet visar att våra protester kan ge avtryck. När EU:s forskningsfinansiering åter hotas i många av sina mest framgångsrika anslagsformer har Kungl. Vetenskapsakademien och Sveriges unga akademi (i allians med flera av Europas unga akademier) i öppna brev vänt sig till regeringen och till Juncker med uppmaningar att ompröva de föreslagna nedskärningarna i Horizon 2020-budgeten. Vi hoppas att dessa initiativ ska inspirera det svenska forskar- och universitetssamhället till egna protester.

Christian Broberger, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, sammankallande i Sveriges unga akademis forskningspolitiska beredningsgrupp

Barbara Cannon, professor i fysiologi vid Stockholms universitet, preses, Kungl. Vetenskapsakademien (i bild)

Martin Högbom, professor i strukturbiokemi vid Stockholms universitet, ordförande, Sveriges unga akademi (i bild)

Staffan Normark, professor i medicinsk mikrobiologi vid Karolinska Institutet, ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien

Anna Sjöström Douagi, med.dr, vd, Sveriges unga akademi

 

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter