2022-05-17 Sanna Wolk och Magnus Nordström, SULF och SRAT

Ett jämställt arbetsliv uppstår inte av sig själv

Arbetet för en jämställd akademi och ett jämställt arbetsliv går oacceptabelt trögt. Kvinnor har både sämre arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor än män på svenska universitet och högskolor. En kvinna möter generellt fler hinder i sin karriär och har svårare att få pengar till sin forskning – kvinnor har sämre förutsättningar i akademin. Detta visar en färsk rapport från Sveriges universitetslärare och forskare (SULF).

Sanna Wolk och Magnus Nordström. Foto: Stefan Tell resp Stefan Bohlin.

Arbetsmiljöproblemen i våra branscher drabbar i hög grad kvinnor hårdare än män. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att 40 procent av de anställda inom högre utbildning, såväl som inom sociala tjänster, vård och omsorg, har någon form av besvär till följd av arbetet.

Arbetsmiljöproblemen får allvarliga konsekvenser för jämställdheten. Arbetsmiljön måste vara hållbar – först då kan anställda använda sin kompetens fullt ut. Vi accepterar inte att anställda bara hinner lösa akuta problem eller tvingas ägna fritiden åt jobbet.

Arbetsmiljön och tryggheten på arbetsplatsen måste öka. Det finns beprövade erfarenheter om både jämställdhet och friskfaktorer för en hållbar arbetsmiljö. Kunskaperna måste användas i praktiken! I en rapport från Jämställdhetsmyndigheten 2021 framgår att det finns ett påtagligt ointresse för jämställdhetsarbete på universitet och högskolor. Den som engagerar sig i jämställdhetsfrågor riskerar att möta motstånd eller rentav förlöjligande och repressalier.

Ett jämställt arbetsliv och en jämställd akademi uppstår inte av sig självt. Det måste ske ett medvetet och systematiskt arbete för att ge kvinnor och män lika villkor och möjligheter att forska, undervisa eller fördjupa sig i sin profession. Vi vill arbeta tillsammans med arbetsgivare för ökad jämställdhet och ett friskare arbetsliv. För en mer jämställd akademi föreslår SRAT och SULF:

  • att arbetsgivare säkerställer att kvinnor och män i praktiken arbetar under liknande belastning och arbetsbörda.
  • att arbetsgivare ser till att kvinnor och män i praktiken har lika möjligheter till att bedriva forskning.eller att utvecklas i sin profession
  • att vi tillsammans med arbetsgivare arbetar för en hållbar arbetsmiljö och ökad anställningstrygghet
  • att forskning och kunskap kring praktiskt jämställdhetsarbete används i praktiskt och konkret förändringsarbete på arbetsplatser.

Det är dags att skrida till verket. Universitet och högskolor måste göra verklighet av policydokumenten om jämställdhet. Processen för att nå jämställda universitet måste snabbas upp av både regering och lärosäten för att bryta rådande norm. Vi kan inte studenterna signalen att jämställdhet inte är viktigt på universiteten, att det inte är viktigt på arbetsmarknaden i stort.

I SULF:s rapport uppmanas regeringen och universiteten att agera för långsiktigare finansiering, att säkerställa att kvinnor och män i praktiken arbetar under liknande belastning och arbetsbörda och att erbjuda schyssta – och lika – villkor för både kvinnor och män. Då finns det förutsättningar för att Sverige får en jämställd akademi.

Vi vill se en reell vilja att skapa lika villkor för kvinnor och män — inte bara vara floskler i en broschyr. All kunskap och kompetens måste tas tillvara om Sverige ska fortsätta att vara en kunskapsnation.

Sanna Wolk, förbundsordförande, SULF, Sveriges universitetslärare och forskare
Magnus Nordström, förbundsordförande, SRAT (Akademiker i samhällsbärande professioner)

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Jonas Tegenfeldt

    Mycket viktigt påpekande. Jag har svårt att tro att många är emot lika villkor oberoende av kön (och andra kategorier som saknar relevans för arbetsuppgifterna). Däremot kan jag förstå att det upplevs som ibland oöverstigligt att förstå fullt ut vad som skrivs i ämnet. Ofta möts man av facktermer och jargong som hör just till den forskning som undersöker jämställdhet. Läs gärna den rapport från Jämställdhetsmyndigheten som (troligtvis) åsyftas i artikeln: " Informella hierarkier, könade praktiker och ojämlikhet i akademin (2021:5)".

    https://jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/publikationer/informella-hierarkier-konade-praktiker-och-ojamlikhet-i-akademin-2021-5-1/

    I kontrast till vad som förs fram i rapporten tror jag att det kan vara en god idé att lägga ännu mer krut på just kvantitativa mått även om kvalitativa aspekter på inget sätt är oviktiga. Statistik och andra kvantitativa metoder är gemensamma för många forskningsfält speciellt sådana med skev könsfördelning. På det viset kan man skapa en gemensam nämnare att utgå från.

    2022.05.19