2015-10-26 Björn Ekelund & Ericsson Research

Digitalisering – ett villkor för svensk konkurrenskraft

Svensk industri måste ta till sig digitaliseringens möjligheter för att upprätthålla sin konkurrenskraft. Digitalisering är tvärdisciplinär och staten kan ge ett starkt bidrag till både konkurrenskraft och effektivitet i offentlig sektor genom riktade satsningar på samarbetsarenor och pilotprojekt för digitalisering, skriver Björn Ekelund, Ericsson Research.

Björn Ekelund
Foto: Ericsson

Den globala digitala revolutionen är bara i sin början. De förändringar vi ser inom till exempel. media, detaljhandel och betalsystem är bara vågorna som förebådar störtfloden. Inom en nära framtid kommer vi att se produktionsmetoder befriade från många av dagens begränsningar, affärsmodeller baserade på nytta och utbyte snarare än produkter, och att information blir värdefullare än naturtillgångar. En samhällsförändring större än den ångmaskinen, elektriciteten och persondatorn orsakade.

Enligt en studie av konsultföretaget Roland Berger står Europas industri inför ett ödesdigert vägskäl. Enligt denna kan Europas industri med en framgångsrik digitalisering öka sitt förädlingsvärde med upp till 1250 miljarder Euro över de kommande tio åren. Uteblir industrins digitalisering är siffran istället minus drygt 600 miljarder. I praktiken är de negativa samhällseffekterna ännu större då man i det senare scenariot också förlorar arbetstillfällen och skatteintäkter.

Det finns alltså goda skäl till varför digitalisering står högt på dagordningen hos många regeringar idag. Vi ser mängder av ambitiösa satsningar på detta tema i vår omvärld. Storbritannien, Tyskland, Sydkorea, Kina, Japan, USA – listan med nationella satsningar är lång.

Svensk industri har historiskt ett mycket högt förädlingsvärde. Med Sveriges höga kostnadsläge och skattetryck är detta ett villkor för internationell konkurrenskraft. Det betyder också att svensk industri är mycket kunskapsintensiv. Digitalisering är således en viktigare fråga för Sverige än för många andra länder och det gör också det svenska utbildningssystemet till den egentliga grundstommen i vår välfärd, ett faktum som förtjänar betydligt mer uppmärksamhet.

Tidigare i år lanserade Ericsson programmet ”5G for Sweden”. Programmets mål är att bistå traditionell svensk industri att ta steget in i framtiden. För Ericsson är detta en mycket långsiktig satsning. Att delta i svensk industris digitalisering ger Ericsson möjlighet att anpassa den framtida 5G-standarden till industrins behov.

Programmet har fått ett stort gensvar och omfattar idag ett antal samarbetsprojekt mellan industriföretag, institut och akademi. Programmet har också redan gett ett antal viktiga lärdomar.

Den viktigaste lärdomen är att digitalisering är mångdimensionell och tvärdisciplinär. Industriföretags affärsmodeller, organisation och tekniska lösningar påverkas alla av digitaliseringen vilket kan göra omställningen komplicerad och ställa stora krav på ledarskap.

En annan lärdom är vikten av låga trösklar och korta beslutsvägar för ett effektivt och värdeskapande samarbete mellan företag, akademi och offentliga aktörer.

Att skapa låga trösklar i en tvärdisciplinär miljö kräver neutrala spelplaner (exempelvis så kallade ”test beds”) och lättrörliga, kommersiellt neutrala aktörer (som till exempel forskningsinstituten inom RISE).

Korta beslutsvägar är normalt inget större problem inom industrin men kan desto oftare vara en utmaning inom offentlig sektor och akademi. Ett exempel är dagens processer för att få tillgång till olika former av innovationsstöd. För ett litet innovationsbolag kan såväl den nödvändiga arbetsinsatsen för ansökan som tidscykeln från utlysning till finansiering vara oacceptabel.

Digitalisering handlar om nya affärsmodeller, nya ekonomiska synsätt. Aktörer som AirBnB och Uber i USA eller Min Doktor, CargoSpace24 och Grannsaker i Sverige bryter helt ny mark och utmanar etablerade värdekedjor och pengaflöden. Om Sverige inte låter lag och myndighetskrav följa utvecklingen riskerar vi att framtidens stora exportörer och arbetsgivare tvingas flytta sin skattemässiga hemvist till länder som gör det. Mycket innovation hindras idag av att myndighetskrav och lagar är skapade för gårdagens teknologi och samhällsstruktur. Ett ökat forskningssamarbete med myndigheter som PTS, Datainspektionen, Trafikverket och Socialstyrelsen och ett system med temporära, innovationsrelaterade dispenser skulle öppna helt nya dörrar för Sverige.

För Sverige och dess framtida välfärd är digitalisering en nödvändighet och därför krävs ett antal krafttag, som jag hoppas även kommer att återspeglas i den kommande forskningspropositionen:

  • En nationell, statlig satsning på digitalisering av industri och offentlig sektor
  • En särskild satsning på neutrala spelplaner och aktörer för Sveriges digitalisering
  • Möjlighet till temporära dispenser från föråldrade lagar eller myndighetskrav för betrodda innovationsaktörer
  • En översyn av dagens innovationsstödsmodell med fokus, snabbhet och kostnadseffektivitet i centrum

Björn Ekelund
Ericsson Research

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter