2018-03-28 Mats Ekström, Amanda Waldenström och Oscar Westlund, institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet

Det är dags för hållbara konferenser

Internationella mötena inom akademin bör delvis styras om mot digitala former. Det ger inte bara miljömässiga vinster, utan också vetenskapliga, skriver forskare vid Göteborgs universitet som utvecklat en digital konferensplattform.

Mats Ekström, Amanda Waldenström och Oscar Westlund

Förvånansvärt få vetenskapliga konferenser har hittills arrangerats online. Vi är övertygade om att detta kommer att förändras.

Flyget står idag för en betydande del av utsläppen av koldioxid. Trots kunskap om allvarliga klimateffekter ökar flygresandet kraftigt. Även inom akademin. Problemet uppmärksammas i universitetens miljöpolicy. Hållbar utveckling framhålls i universitetens profil. Men flygresandet fortsätter att öka år efter år. Vill vi motverka denna utveckling? Och så fall hur?

Utifrån en generell sociologisk analys kan vi anta att en omställning kräver institutionella förändringar. Ett exempel på något som kan komma att reformeras är de internationella konferenserna. Inom akademin finns incitamentstrukturer och meriteringssystem som premierar frekvent konferensresande. Inom många forskningsfält arrangeras alltfler konferenser, huvudsakligen i traditionella former där deltagarna reser till en plats för att träffas fysiskt och presenterar paper – ofta med relativt lite tid för mer ingående diskussioner. Nya konferenser dyker ständigt upp. Doktorander socialiseras in i detta och etablerade forskare upplever sig tvungna att delta för att inte hamna utanför nätverk och tappa positioner i konkurrensen med andra. (Curie: Så får fler behållning av konferensen, Forskare med barn får ofta stanna hemma).

Digitaliseringen erbjuder möjligheter som ännu i mycket liten utsträckning har utnyttjats. Vi menar inte att konferenser där forskare möts fysiskt skall läggas ner. Däremot anser vi att de internationella mötena delvis bör styras om mot digitala former. En sådan omställning ger inte enbart miljömässiga vinster, utan också vetenskapliga, med möjligheter till flexibla och fördjupade former av kritiska diskussioner och samarbete.

Digitaliseringen erbjuder möjligheter som ännu i mycket liten utsträckning har utnyttjats.

Vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, är vi några forskare som genomfört ett projekt med syfte att utveckla former för konferenser online (finansierat av universitetets klimatfond).

I korthet utvecklade vi en digital plattform där konferensdeltagarna erbjöds medverka i fyra aktiviteter:
(1) tematiska live sessions där alla deltagare möttes i ett digitalt rum (som också spelades in och lades upp på webbplatsen);
(2) på förhand publicerade key notes;
(3) publicering av egna videoreflektioner kring olika teman;
(4) kommentarer på deltagarnas papers, publicerade på plattformen.

Konferensens tema var ”Truth, facts and fake: the shifting epistemologies of news in a digital age”. Efter en ”call for paper” inbjöds 25 framstående forskare från olika världsdelar att delta online. Konferensen pågick under två veckor i mars i år. Plattformen är sådan att deltagare når samtliga aktiviteter från ett gränssnitt som har formen av ett programblad för konferensen.

Detta är några av våra erfarenheter: Konferenser online har stora fördelar då de möjliggör asynkron kommunikation (med inlägg vid oberoende tidpunkter) utöver de synkrona mötena. Det öppnar för fördjupade och längre diskussioner, som inte möjliggörs på samma sätt vid traditionella konferenser. Nya interaktionsformer kan kompensera frånvaron av de mer informella möten som värdesätts i traditionella konferenser. Det sparar resurser också i tid för deltagarna. Men det kräver att deltagarna har ett starkt engagemang för ämnet och aktiviteten. Det kräver också en hel del förberedelser och en teknik som noggrant prövas ut i förväg.

För att utveckla de pedagogiska modellerna och tekniken är det väsentligt att vi inom akademin delar erfarenheter. Vi kommer därför dela med oss av den plattform vi tagit fram så att den kan användas och utvecklas av andra.

Minskat flygresande bland akademiker kommer kanske inte att få dramatiska effekter på utsläppsnivåerna. Men det finns å andra sidan inget som säger att akademin inte skulle bidra i omställningen. Vi akademiker är bra på kritiska analyser och att ge förslag till förändring av andra samhällsinstitutioner, men sämre när det gäller vår egen verksamhet.

När vi diskuterat möjligheten med digitala konferenser med kollegor, framhålls ofta att minskat flygresande står i konflikt med det centrala målet om ökad internationalisering. Ja visst, det finns målkonflikter och därför behöver vi synliggöra dem och ta ställning till vad som är viktigast. Omställning innebär omställning! Men å andra sidan kan man också ifrågasätta att ökat flygresande skulle krävas för att nå målet om internationalisering.

Digitala medier möjliggör former för internationellt utbyte som är kraftigt underutnyttjade inom akademin. Varför skulle digitaliseringen inte slå igenom på just detta område? Som enskilda forskare bör vi fundera över vilka flygresor som verkligen kan motiveras i relation till akademins grundläggande målsättningar, istället för att bara följa etablerade vanor.

Universiteten bör ta sitt ansvar när det gäller incitamentstrukturer och institutionella satsningar för att bidra till hållbara former för internationellt utbyte. Att värna klimatet är också att värna kunskapen.

Mats Ekström, professor
Amanda Waldenström, forskare
Oscar Westlund, professor

Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • David van der Spoel

    Mycket bra inlägg. "Internationalisering" som mål är lika dumt som tilväxtmålet för ekonomin, som finns även inom FN:s 2030 mål tyvärr. Istället för "internationaliseringsmål" borde vi ha mål för kunskapsspridning till utvecklingsländer, samt kunskapsutbyte mellan länder. Då kan vi börja fundera på hur vi kan uppnå dessa utan att orsaka miljöproblem. Inom Europa går det oftast bra att åka med tåget till konferenser om man nu måste åka.

    2018.04.18