2018-01-31 Mia Philipsson, forskningspolitisk talesperson för Sveriges unga akademi

Dags för en tydlig process för befordran till lektor

Från och med den 1 april har alla som anställs som biträdande universitetslektor rätt att prövas för befordran till universitetslektor. Därför brådskar det att bestämma vilka kriterier som ska gälla. Sveriges unga akademi har förslag på hur det skulle kunna se ut.

Mia Phillipson

Är det möjligt för lärosätena att enas om en gemensam och tydlig process för hur utvärdering och befordran av universitetslektorer ska gå till? Det tror vi i Sveriges unga akademi och vi har ett förslag på hur det kan göras.

Karriärvägar för yngre forskare har varit en prioriterad politisk fråga för regeringen. I forskningspropositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaning och konkurrenskraft (2016) lyftes detta och den 1:a oktober 2017 infördes nya regler gällande s.k. meriteringsanställningar i Högskoleförordningen (Kapitel 4, 4 a §, 12 a-c § HF1993:100). Förändringen innebär att alla som anställs som biträdande universitetslektorer från och med den 1:a april 2018 har rätt att ansöka om, och prövas för, befordran till universitetslektor. Det är mycket goda nyheter att Sveriges unga forskare nu får en tydlig karriärväg, något som tidigare saknats!

De nya skrivningarna i Högskoleförordningen anger dock inte vilka kriterier som ska gälla för befordran, bara att universitet och högskolor ska ange sådana i utlysningen till biträdande lektor.

De nya skrivningarna i Högskoleförordningen anger dock inte vilka kriterier som ska gälla för befordran, bara att universitet och högskolor ska ange sådana i utlysningen till biträdande lektor. Vi i Sveriges unga akademi anser att det finns en överhängande risk att reformen inte kommer ha avsedd effekt om det inte finns nationellt harmoniserade, genomtänkta, och tydliga procedurer för hur prövning av kandidater ska ske. Reformen förväntas vara kvalitetsdrivande efter internationell så kallad ”tenure track”-modell. Det innebär att prövningen av meriter vid ansökan om befordran till lektor måste vara reell och att långt ifrån alla kan förvänta sig befordran. Detta innebär i sin tur att kriterierna för befordran måste vara högt ställda så att bara de främsta forskarna/lärarna befordras.

I och med att den reviderade Högskoleförordningen redan har trätt i kraft är det hög tid att diskutera hur den ska genomföras på lärosätena. För att skapa en nationellt harmoniserad, öppen, transparent och kvalitetsfokuserad utvärdering av hög klass och med kontinuitet över tid föreslår Sveriges unga akademi att följande process för utvärdering av biträdande universitetslektor används och att all dokumentation diarieförs:

  1. Fastställande av bedömningsgrunder för befordran från biträdande lektor till lektor

Högskoleförordningen anger att de bedömningsgrunder/kriterier som kommer att tillämpas i ett ärende om befordran till lektor ska ställas upp inför anställningen av biträdande lektor.

  • Vi menar att det är av yttersta vikt att dessa kriterier blir kvalitetsdrivande. Även om förekommande institution (eller motsvarande) bör få ta fram kriterier för den initiala bedömningen (forsknings-, undervisnings- och administrativa meriter, specificerade exempelvis i form av antal/typ av publikationer, erhållna anslag, undervisningserfarenhet, kursansvar och akademiskt ledarskap), föreslår vi att dessa kriterier bör motiveras till beslutande nivå, för att styrka att de är högt ställda inom det aktuella ämnet och därmed tydligt kvalitetsdrivande.
  • Vi menar också att beslut om bedömningsgrund bör fattas av fakultet eller motsvarande. (Se även punkt 2 och 3.)
  • Vi menar också att bedömningsgrunder bör bestå av både en ”initial ribba” bestående av mer kvantitativa, objektiva mått, och en mer ingående bedömning med fokus på kvalitet. ”Ribban” bör fungera som en första indikator på vad som krävs och vid den externa utvärderingen är det viktigt att man sedan framförallt fokuserar på kvaliteten av meriterna istället för kvantiteten.
  • Bedömningsgrunder (samt processen för bedömning) ska ingå i utlysning av biträdande lektorat, och ska även skickas med till de externa utvärderarna vid ansökan om befordran.
  1. Beslut om befordran ska fattas på fakultetsnivå eller högre

Högskoleförordningen anger inte vem som får fatta beslut om befordran av biträdande lektorer till lektorer. Då endast anställning som professor måste beslutas av rektor, kan följaktligen beslut om befordran från biträdande lektor till lektor delegeras ned till institutionsnivå om lärosätet så önskar.

  • Vi menar att beslut om befordran ska fattas på fakultetsnivå eller motsvarande för att förhindra svågerpolitik.
  • Prefekt/enhetsledare samt kollegiet ska ges möjlighet att argumentera för/emot kandidater utifrån de satta kriterierna för befordran, för att kunna arbeta strategiskt och kvalitetsdrivande.
  1. Sakkunniga ska krävas och de ska utses på fakultetsnivå eller högre

Högskoleförordningen anger endast att sakkunniga måste användas vid anställning som professor. Sveriges unga akademi anser att extern bedömning av meriter är särskilt viktigt att upprätthålla gällande både anställning som biträdande lektor, och vid prövning av befordran till lektor. Vi föreslår därför att:

  • Minst tre (3) sakkunniga ska anlitas vid bägge tillfällena.
  • De sakkunniga bör komma från ett universitet där den sakkunnigas enhet är rankad lika högt eller högre än det egna lärosätets, och (om särskilda skäl inte föreligger) även utanför Norden.
  • För att få kontinuitet över tid i utvärderingarna bör samma sakkunniga utnyttjas vid flertalet befordringsärenden och Sveriges unga akademi föreslår att varje fakultet ber institutionerna att sammanställa en lista på möjliga sakkunniga för de olika ämnena inom institutionen. Denna lista bör uppdateras var tredje år och användas för att primärt utse sakkunniga för befordringsärenden.
  • Den sökande ska få inkomma med namn på sakkunniga som inte bör komma ifråga av särskilda skäl (med motivering).
  • De sakkunniga ska ges information om befordringsprocessen samt exakta kriterier att utvärdera, vilka specificerats vid anställningen enligt ovan. Vid utvärderingen ska uppfyllandet av kriterierna noteras som uppfyllt/ej uppfyllt enligt den så kallade ”ribban”.
  • Utöver detta bör kvaliteten på forskningen utvärderas, till exempel efter en 5-gradig skala (not sufficient, sufficient, good, very good, excellent) när det gäller originalitet och vetenskaplig kvalitet. Undervisningen bör utvärderas på ett liknande sätt när det gäller pedagogisk kvalitet och pedagogiska framsteg. Akademiskt ledarskap bör utvärderas på en till exempel 3-gradig skala (not sufficient, sufficient, good) när det gäller antal och bredd på uppdrag. Fakulteten ges sedan i uppdrag att bestämma vilken nivå en kandidat bör uppnå när det gäller de olika parametrarna för att befordran ska ske vid den egna fakulteten.

Den modell som vi föreslår går att använda inom alla vetenskapsområden och den grundläggande processen för befordran av biträdande universitetslektorer kan på så vis vara nationellt enhetlig. Även kriterierna för befordran bör kunna tas fram i bred nationell enighet, inom varje ämnesområde, och vi uppmanar lärosätena att föra gemensamma samtal om detta.

Låt oss tillsammans se till att förändringen i Högskoleförordningen inte bara blir en pappersprodukt utan också får ett reellt genomslag och införs på ett ansvarsfullt sätt på lärosätena!

Mia Philipsson
Forskningspolitisk talesperson för Sveriges unga akademi

Schematisk skiss av den föreslagna processen för att utvärdera biträdande universitetslektorer inför eventuell befordran.

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Jan Herman Göthlin

    Bra försklag.
    Även kriterierna för befordran bör kunna tas fram i bred nationell enighet, inom varje ämnesområde, och vi uppmanar lärosätena att föra gemensamma samtal om detta" bör förtydligas. Det bör väl inte vara specifika kriterier för olika ämnesområden.
    "

    2018.02.19