Dags att dra nytta av svenska forskningsframgångar

Regeringen har klubbat inriktningen för forskningspolitiken de närmsta fyra åren. En historisk satsning enligt regeringen, med fokus på spjutspetsforskning och banbrytande teknologi som ska stärka Sveriges konkurrenskraft. Vikten av innovation lyfts fram i såväl titeln Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (1), som ledorden excellens, internationalisering och innovation. Det ska vara attraktivt att investera i forskning och utveckling i Sverige.

Naturvetarna välkomnar många av de satsningar som föreslås, men saknar en diskussion om hur vi skapar bästa möjliga förutsättningar för att omsätta forskningen till innovation.

Sverige satsar i runda slängar 50 miljarder kronor om året på forskning (2) men en oerhört liten del går till nyttiggörande. Forskningen genomförs med statliga anslag men de varor och tjänster den genererar i produceras i andra länder – och vi går miste om avkastningen.

Sverige satsar i runda slängar 50 miljarder kronor om året på forskning men en oerhört liten del går till nyttiggörande.

AI ändrar förutsättningarna för såväl forskning som innovation. Därför är det bekymmersamt att Sverige har halkat ner till plats 25 i det globala AI-indexet (3), medan USA och Kina ligger ohotade i toppen. Det betyder förlorade investeringar och uteblivna jobb. Sämst presterar vi inom ”Government Strategy”. Regeringen ska sent omsider ta fram en nationell strategi, som AI-kommissionen har efterlyst.

AI tillhör de strategiska tekniker som Vinnova rekommenderar regeringen att prioritera för att möta de samhällsutmaningar vi står inför (4). De forskningsbaserade så kallade deeptechbolag som vuxit fram är viktiga spelare i det program för banbrytande forskning som Vetenskapsrådet fått i uppdrag av regeringen att utforma.

I en rapport slår Mario Draghi fast att vägen från innovation till lönsam produkt måste bli kortare för att Europa ska kunna konkurrera med USA och Asien i framtiden. Detsamma gäller även Sverige. Vi är starka på innovation, men vi har ett kommersialiseringsproblem. Endast 0,19 procent av de nordiska småföretagen går vidare till globala scaleups (5). Det är ett underbetyg.

...vägen från innovation till lönsam produkt måste bli kortare för att Europa ska kunna konkurrera med USA och Asien ...

Startup-företag har stor potential att skapa samhällsnytta inom kritiska områden som life science och grön omställning. Men det kan ta 20 år innan ett nystartat forskningsbaserat bolag kan se sin produkt på marknaden, och hindren är många.

Kapitalet saknas. Det är ont om svenskt riskkapital, och svårt att få lån för unga bolag som inte kan visa vinst. Att söka statliga medel kostar ofta mer än det smakar, och få klarar att gå in med den delfinansiering som krävs.

Tillståndsprocesser drar ut på tiden. Ett företag som vi pratat med fick vänta i fem år på ett besked i Sverige, medan samma process tog åtta månader i ett annat EU-land.

Kompetensbristen är akut. Många startup-företag är beroende av internationell expertis. Men det är krångligt att rekrytera utanför EU, och många arbetsgivare och talanger ger upp.

Företag behöver incitament för att växa och förlägga sin tillverkning i Sverige. Därför föreslår Naturvetarna följande åtgärder:

• Bredda finansieringsmöjligheterna till fler områden och utveckla nya, ändamålsenliga fondstrukturer.
• Skapa tydliga, långsiktiga spelregler – för att satsa måste företag veta att det finns en framtid och vara trygga med vad som gäller.
• Effektivisera migrationsprocessen så vi kan ta vara på de driftiga unga människor som lockas av vår snabba teknikutveckling.

Förutsättningarna finns: högutbildad arbetskraft, bra tillgång till mark, rent vatten och relativt billig el. Däremot är löneläget för specialister lägre jämfört med många länder. Här behöver arbetsgivarna steppa upp.

För att ligga i framkant räcker det inte att vara ett ingenjörsland, vi måste också vara ett innovationsland. Låt oss montera ner de hinder som stoppar framgångsrik forskning i mindre startupbolag att växa och bli fullskaliga verksamheter – så att pengarna och jobben stannar i Sverige!

Frida Lawenius, förbundsdirektör Naturvetarna

1. Betänkande: Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (Riksdagen) Länk till annan webbplats.
2. Svensk forskning i siffror (Vetenskasrådet) Länk till annan webbplats.
   
3. The Global AI index (Tortoisemedia) Länk till annan webbplats.
4. Strategiska tekniker för Sverige (Vinnova) Länk till annan webbplats.
5. Sverige måste växla upp –nu krävs handling för att nyttiggöra och skala samhällskritisk innovation. (Swedish Incubators & Science Parks, SISP) Länk till annan webbplats.