Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Brist på riktlinjer hindrar alternativa metoder att slå igenom

Nya datormodeller överträffar djurförsök i träffsäkerhet. Nu är det hög tid att ansvariga myndigheter sätter upp tydliga kvalitetskriterier och tillämpar djurskyddslagen – för försökspersoners, patienters och djurs bästa. Det skriver fyra företrädare för alternativa metoder.

collage av porträttbilder på de fyra debattörerna

Urban Fagerholm, Sven Hellberg, Lise-Lott Alsenius, Louise Cederlöf

Enligt EU-direktiv från 2010 ska djurförsök ersättas med andra metoder när det är möjligt. Djurskyddslagen säger att djurförsök får äga rum ”endast under förutsättning att det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod utan användning av djur”.

Sverige är i nuläget långt ifrån ledande i att driva omställningen bort från djurförsök. En omställning kräver att ansvariga myndigheter sätter upp riktlinjer för den alternativa metodiken. Nederländerna publicerade redan 2017 en avvecklingsplan för djurförsök som ska vara genomförd 2025. USA:s läkemedelsmyndighet FDA utannonserade samma år en detaljerad arbetsplan för att stegvis implementera datorbaserade (in silico) metoder inom läkemedelsutvecklingen. Något motsvarande finns ännu inte i Sverige. Bristen på riktlinjer hindrar de alternativa metodernas från att slå igenom.

Att kunna förutse hur försökspersoner och patienter kommer att exponeras för nya läkemedelssubstanser är avgörande för att inte äventyra deras hälsa och liv, men också för att uppnå önskvärda effekter och optimera läkemedelsutvecklingen. Data som tas fram i olika djurslag och översätts till människor är en ”golden standard”. Men det här tillvägagångssättet är överlag inte så träffsäkert och kan ge extrema fel i förutsägelser.

Många branscher står inför teknikskiften och läkemedelsindustrin är inget undantag. Cellmetoder och datorbaserade metoder utvecklas ständigt. Syftet är att rationalisera, bespara och möjliggöra en minskning och ersättning av djurförsök, men också att öka träffsäkerhet och förbättra urval. När det gäller exponering av nya läkemedelssubstanser har alternativ metodik hittills inte nått önskvärd träffsäkerhet och bredd.

Från myndigheter inom fältet har intresset för de framsteg som gjorts inom alternativ metodik hittills varit ljumt. Fortfarande utförs djurförsök som skulle kunna ersättas av alternativa metoder, och några riktlinjer för hur träffsäkra nya metoder ska vara har inte tagits fram. Detta förhindrar en omställning till alternativa metoder, vilket innebär slöseri med tid och pengar, att onödiga djurförsök utförs och att människor utsätts för onödiga säkerhetsrisker.

Alternativa metoder skulle redan idag kunna ersätta djurförsök när det gäller att förutsäga hur stor del av en läkemedelsdos som når blodcirkulationen (biotillgänglighet). Vi har utvecklat en datoriserad metodik baserad på maskininlärning och AI, som nästan fördubblar träffsäkerheten jämfört med djurmetoder. Dessa rön har nyligen publicerats i Molecules 25; 2572, 2021. Metoden ger långtifrån alla svar som behövs inom läkemedelsutvecklingen och ersätter inte alla djurförsök. Men den är ett viktigt steg.

Och den väcker en rad frågor: Kommer den nya datorbaserade metodiken att anses vara tillräckligt bra för att ersätta de motsvarande djurförsöken? När ska Sverige upprätta liknande initiativ och planer som Nederländerna och USA gjort? Vilka är de krafter som hämmar en omställning?

Vi vill uppmana Läkemedelsverket att sätta upp riktlinjer för vilken kvalitet metoders förutsägelser bör ha, så att de som utvecklar alternativa metoder har något att utgå från. Idag finns inga sådana. När kan riktlinjerna finnas på plats? Jämförande studier behövs för att säkerställa en adekvat omställning; hur skulle ni vilja att sådana läggs upp? Varför har läkemedelsområdet halkat efter exempelvis organisationspsykologin där ISO-standarder och certifieringar tillämpas? Vad har hänt på fronten sedan EU:s djurförsöksdirektiv kom redan 2010?

Till Jordbruksverket vill vi ställa de här frågorna: Kommer ansökningar om djurförsök som ska förutsäga biotillgänglighet och exponering i försökspersoner att avslås? Om inte, vilka är argumenten för att fortsätta som förut?

Att ersätta djurförsök med datormetoder innebär inte enbart att minska tid och kostnader, möjliggöra utvecklandet av bättre läkemedel, tidigarelägga och förbättra beslutsfattandet samt minska miljöbelastningen både när det gäller kemikalier och smittor. Det innebär också hotade jobbtillfällen, expertis som kan känna sig hotad och har behov av att sätta upp försvar, förutfattande meningar och traditioner som utmanas, och osäkerheter och rädslor, som ofta finns kring nymodigheter. Men sådana hinder måste gå att komma förbi om man vill djurens och försökspersonernas bästa. Här gäller det att se till att Sverige hamnar i förarsätet, eller åtminstone i frontlinjen.

Djurskyddslagen om när djurförsök får äga rum (Riksdagens webbplats) Länk till annan webbplats.

Nederländernas avvecklingsplan för djurförsök Länk till annan webbplats.

USA:s läkemedelsmyndighet FDA:s arbetsplan för att implementera datorbaserade metoder inom läkemedelsutvecklingen. Länk till annan webbplats.

Datoriserad metodik baserad på maskininlärning och AI som nästan fördubblar träffsäkerheten jämfört med djurmetoder - artikel publicerad i Molecules 25; 2572, 2021 Länk till annan webbplats.

Urban Fagerholm, Prosilico AB, VD, docent i farmakokinetik & biofarmaci, leg psykolog
Sven Hellberg, Prosilico AB, doktor i organisk kemi
Lise-Lott Alsenius, jurist, journalist och suppleant i Centrala djurförsöksetiska nämnden
Louise Cederlöf, medicinjournalist. Båda är författare till djurförsöksdeckaren Djurhus A

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Nyhet 5 februari 2024

Charlie Olofsson

Allt mer forskning som berör samer görs i samverkan med samiska organisationer, men det är ingen självklarhet. I länder som Australien, Nya Zeeland och Kanada är samverkan däremot ...

Krönika 17 januari 2024

Hur kan man föreställa sig hur något kommer att se ut i framtiden? Annie Lindmark skriver om metoden spekulativ design.

Debatt 22 november 2023

Ramon Wyss, professor emeritus KTH

Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.