Arbetsmiljöproblem är den fria forskningens värsta fiende

En ny rapport visar att hot och trakasserier är ett vanligt problem i forskarvärlden – och att hoten kommer inifrån (1). Bilden bekräftas i en enkätundersökning som Naturvetarna genomförde bland forskande medlemmar våren 2023.

Var femte respondent hade antingen upplevt hot, våld och trakasserier själv eller haft en kollega som varit utsatt. Merparten av hot, våld och trakasserier var riktat mot enskilda individers forskning och undervisning och utövades främst av andra kollegor, handledare och studenter.

Värst drabbade är utländska doktorander och forskare med tillfälliga anställningar eftersom de står i beroendeställning. Att opponera sig mot trakasserier från en handledare, forskningsledare eller prefekt som man är beroende av kan riskera hela ens framtid.

Bristande ledarskap, informella maktstrukturer och stress ansågs vara de största problemen.

Fyra av tio som upplevt hot, våld och trakasserier i tjänsten skattade sin psykosociala arbetsmiljö som dålig eller mycket dålig. Bristande ledarskap, informella maktstrukturer och stress ansågs vara de största problemen. Flera uppgav också att mobbning relaterat till maktförhållanden är vanligt, och att ingen orkar eller vågar ta itu med detta.

Våra medlemmar vittnar om att dessa allvarliga brister i arbetsmiljön går ut över forskningen. Att hantera konflikter tar mycket tid och energi som borde ägnas åt att lösa viktigare uppgifter. Det är under all kritik att vi låter det fortgå på statens egna myndigheter (3 och 4).

De senaste åren har ökade påtryckningar från allmänheten mot forskare inom vaccin- och klimatforskning uppmärksammats. Landets lärosäten har larmat om hot mot den akademiska friheten, och regeringen har låtit utreda förekomsten av så kallad cancelkultur. Samtidigt tycks hot, våld och trakasserier på universitet och högskolor främst vara ett internt problem, och det finns en tydlig koppling till en dysfunktionell arbetsmiljö.

Att hantera konflikter tar mycket tid och energi som borde ägnas åt att lösa viktigare uppgifter.

Naturvetarna har fått signaler om att det finns underliggande problem som gör att avund, missunnsamhet och vassa armbågar fått fäste i den akademiska världen. Ett forsknings-finansieringssystem som bygger på knivskarp konkurrens istället för samarbete för att gemensamt hitta lösningar på våra samhällsutmaningar lyfts som en bidragande faktor. En annan är att otrygga anställningar i akademin bidrar till att premiera jaget före laget i kampen om en eftertraktad utlyst fast tjänst.

Arbetsmiljölagstiftningen slår fast att arbetsgivare har skyldighet att förebygga, utreda och åtgärda brister i den psykosociala arbetsmiljön. Frågan har blivit allt viktigare i takt med att den arbetsrelaterade ohälsan ökat i samhället. Redan för tio år sedan skärpte Arbetsmiljöverket kraven på arbetsgivare. Sedan den 1 januari i år finns reviderade Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaransvaret är tydligt, men verkar inte räcka för att komma tillrätta med situationen inom akademin.

För att förebygga, motverka och hantera kränkningar och trakasserier krävs kunskap och förståelse för psykosocial arbetsmiljö. Vi rustar våra förtroendevalda med kunskap om lagar, regler och konflikthantering så att de kan agera lösningsinriktat. Men vi ser gärna mer samarbete med arbetsgivare i form av partsgemensamma utbildningar.

Otrygga anställningar i akademin bidrar till att premiera jaget före laget i kampen om en eftertraktad utlyst fast tjänst.

Det är orimligt att arbetsvillkoren på lärosätena är sämre än på övriga arbetsmarknaden – även forskare behöver rimliga villkor och har rätt till en bra arbetsmiljö.

Naturvetarna vill se spelregler för sunda organisationer:

• Regeringen behöver ge akademin rätt förutsättningar för att bedriva en högkvalitativ forskning och utbildning. Det brådskar att få en lämplig organisationsform och ett långsiktigt finansieringssystem på plats.
• Arbetsgivare kan medverka till ett hållbart arbetsliv genom att erbjuda trygga tjänster även för juniora forskare och säkerställa att stipendier som avser finansiering av tjänster alltid omvandlas till lön via lärosätet.
• Lärosätena måste ge chefer inom akademin förutsättningar för att axla sin roll. En bra ledare bjuder in till dialog, skapar engagemang och duckar inte för svåra situationer.
• HR måste ge stöd till forskargrupper som leds av personer utan kunskap om lagar och regler i Sverige så att de kan möta sina fackliga motparter på rätt nivå.
• Lärosätena behöver ta fram spelregler som främjar samverkan och minskar konflikter, och följa upp såväl mål som åtgärdsbehov i regelbundna medarbetarsamtal.

Det är hög tid att arbetsgivarna tar sitt ansvar för att åtgärda den ohållbara situationen.

Frida Lawenius, förbundsdirektör, Naturvetarna

1. Hoten kommer inifrån – ny bild av utsatthet i akademin (Curie)

2. Föreskrifter och allmänna råd om planering och organisering av arbetsmiljöarbete (Arbetsmiljöverket) Länk till annan webbplats.

3. Utbildning är det största verksamhetsområdet i statlig sektor (Offentliganställdas förhandlingsråd) Länk till annan webbplats.

4. År 2023 arbetade över 55 000 personer på universitet och högskolor (UKÄ:s årsrapport) Länk till annan webbplats.

Foto på Frida Lawenius: Tobias Ohls.