Amerikansk politik hindrar publicering av viktig svensk forskning

Trump­administrationen driver just nu en mycket aggressiv politik gentemot det amerikanska forskarsamhället. Enligt yttrande­frihets­organisationen PEN är listan över förbjudna ord inom amerikanska myndigheter nu uppe i över 350, och den växer. Forskare som använder något av dessa ord riskerar avslag på medel, eller till och med indragna anslag. Listan innehåller allt från fetma, opioider och biogas, till LBTQ, kvinna och låginkomsttagare. Man får heller inte tala om evidens, eller om att något är evidensbaserat (1).

Denna typ av censur får så klart stora konsekvenser. Det finns flera aktuella exempel på hur publicering av viktiga vetenskapliga resultat har hindrats på grund av ämne och ordval. De senaste veckorna har vi dessutom fått rapporter om hur internationellt viktiga vetenskapliga tidskrifter riskerar att läggas ner på grund av indragen finansiering.

Det påverkar oss alla på en global nivå och urholkar själva kärnan i forskningsverksamheten.

Ett exempel är den amerikanska tidskriften Environmental Health Perspectives som lyfter det globalt mycket kritiska området klimat och hälsa, vilket uppmärksammades i DN 5 maj (2) och som direkt påverkar svensk forskning och enskilda forskare. Även den helt avgörande publiceringsdatabasen för medicinsk forskning, PubMed, hotas av indragen finansiering (3).

De potentiella skadorna för det amerikanska vetenskapssamhället är oöverblickbara, men konsekvenserna får även långtgående globala följder. Det som nu händer i USA påverkar inte bara enskilda projekt eller ämnen i USA. Det påverkar oss alla på en global nivå och urholkar själva kärnan i forskningsverksamheten – friheten att forma relevanta forskningsfrågor, välja forskningsmetoder och publicera resultat.

Dessutom riskerar det att urholka det akademiska systemet för att värdera forskning. Akademins system för meritering bygger på att sakligt värdera olika vetenskapliga insatsers betydelse. Här är de vetenskapliga tidskrifternas roll helt avgörande. Bibliometriska mått om hur ofta forskare publicerar, var de publicerar och hur väl de citeras har utvecklats till det huvudsakliga verktyget för att värdera forskningens genomslag. Det ligger till grund för tjänstetillsättning och styr tilldelning av forskningsbidrag. Även lärosätena påverkas eftersom bibliometri styr hur de statliga forskningsanslagen till universitet och högskolor fördelas.

Vi bör starta en erfarenhetsbank där vi kan samla information om konkreta inskränkningar av publiceringsmöjligheter.

En fungerande struktur av solida tidskrifter där forskarsamhället värderar och kvalitetssäkrar det som publiceras (peer-review) och gör resultaten tillgängliga för så stor publik som möjligt (open-access) är grunden för att värdera och kommunicera forskning. Om politiska beslut ska avgöra vilken forskning som är publiceringsbar står vi inför ett allvarlig hot mot hela detta system.

Situationen nu är så allvarlig att det krävs konkreta åtgärder och mer långsiktiga strategier. Det är svårt att skapa nya alternativa vetenskapliga tidskrifter, men det går att göra mycket annat för att motverka denna problematiska utveckling:

1. Universitet och forskare behöver fördjupa samarbetet med forskningsfinansiärer i andra delar av världen för att minska beroendet av finansiering från USA. Här är inte minst EU:s ramprogram för forskning en viktig resurs. Därför är det viktigt att den svenska regeringen arbetar för att forskning prioriteras i kommande EU-budget.
2. På så såväl nationell som europeisk nivå pågår ett viktigt arbete för en öppen vetenskap. Forskningsdata och forskningsresultat ska kunna delas, granskas och spridas via andra kanaler än de traditionella tidskrifterna. Vi behöver stärka det svenska engagemanget i det Europeiska öppna vetenskapsmolnet (EOSC). Genom att skapa oberoende databaser och arkiv för vetenskapliga artiklar kan vi också minska risken för att forskning begränsas på officiella plattformar såsom PubMed.
3. Vi som företräder lärosätena måste agera med kraft för att försvara den akademiska friheten. Vi bör starta en erfarenhetsbank där vi kan samla information om konkreta inskränkningar av publiceringsmöjligheter. Denna erfarenhetsbank kan med fördel organiseras inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), och fungera som en resurs för lärosäten. Med hjälp av den kan vi undvika att anpassa oss till nya villkor som urholkar våra möjligheter att bedriva fri forskning.

Det är självklart forskarsamhället som ska avgöra vilka vetenskapliga frågor som ska ställas, vilka begrepp och metoder som ska användas, samt vilka slutsatser som ska dras. Det är en förutsättning för fri forskning liksom för ett demokratiskt samhälle.

Situationen för universiteten i USA har synliggjort hur skör den akademiska friheten är. Vi ska vara stolta över den, värna den och arbeta vidare för öppen vetenskap.

Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet samt professor i sociologi

1. Listan över de förbjudna orden (Pen America) Länk till annan webbplats.

2. Svensk klimatstudie stoppad av Trumps politik (Dagens Nyheter) Länk till annan webbplats.

3. Forskare är orolig för att PubMed är i fara (Läkartidningen) Länk till annan webbplats.