2020-03-17 Anders Blanck , vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen

Akademi, vård och företag måste jobba tillsammans

Sverige har stora möjligheter att bibehålla styrkan inom akademisk forskning, och växa inom Life Science. Men för att det ska ske behöver akademi, hälso- och sjukvård samt företag jobba tillsammans. Det skriver de forskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF i ett debattinlägg inför den forskningspolitiska propositionen.

Anders Blanck

Den forskningspolitiska proposition som regeringen lägger fram till hösten är den viktigaste hittills. Det är nu Sverige måste välja väg inom medicinsk forskning. Regeringens långsiktiga mål är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer – ett land som är attraktivt för internationella investeringar. Om det målet ska kunna infrias krävs långsiktiga satsningar men också att en rad hinder undanröjs.

De senaste åren har regeringen pekat ut Life Science som ett strategiskt framtidsområde, och strax före årsskiftet presenterades en nationell strategi med åtta prioriterade områden. Även om forskningspropositionen är ett bredare dokument som sätter ramarna för framför allt akademisk forskning på institutioner och lärosäten, måste givetvis dessa båda dokument peka i samma riktning när det gäller satsningar för att stärka Sverige som forsknings- och innovationsnation. Och det behövs, för vi har otvetydigt halkat efter andra länder på senare år.

I läkemedelsbranschens inspel inför den forskningspolitiska propositionen lyfter vi fram några områden som även är prioriterade i den nationella Life Science-strategin.

En av Sveriges främsta styrkor är vår förmåga till dialog och samverkan. Men vi måste gå från ord till ett verkligt partnerskap. Det finns idag på flera håll i landet goda exempel på omfattande samarbetsprojekt mellan globala forskningsenheter i läkemedelsföretagen och akademiska institutioner. Intresset är stort och dessa exempel kan bli fler och större. Men det finns tyvärr också åtskilliga kulturella och praktiska trösklar som hindrar eller försenar samverkan. Därför måste staten ta ett större ansvar och kanske inrätta en nationell funktion som kan professionalisera samverkan mellan akademi och företag.

Ett annat svenskt styrkeområde är hälso- och vårddata. Eller snarare möjligt styrkeområde, för idag utnyttjar vi inte den potential som systemen ger. Att använda och analysera hälsodata är helt centralt längs hela kedjan, från tidig läkemedelsforskning till utvärdering av befintliga behandlingar. Och i takt med att helt individanpassad behandling går från vision till verklighet ökar också behoven av hälsodata i realtid. Här skulle Sverige kunna ligga i framkant och locka till sig avancerad internationell forskning. Men vi ser tyvärr tecken på att introduktionen av nya viktiga behandlingar fördröjs på grund av bristande system för uppföljning. Här behövs snabba och kraftfulla insatser.

Hälso- och sjukvårdens medverkan i forskning och innovation fortsätter tyvärr att minska. Även våra främsta universitetssjukhus har idag fullt fokus på vård. Forskning och utveckling ses inte som en självklar del av sjukvården utan får bedrivas i mån av tid.

En hälso- och sjukvård där forskning och innovation är helt integrerad i den dagliga verksamheten har förutsättningar att ligga i framkant. Detta kan i sin tur attrahera de internationella Life Science-företagens investeringar. När svensk vård deltar i forskning och utveckling ökar också intresset från företagen för Sverige som ett land där nya behandlingar kan introduceras tidigt. Det i sin tur ger svenska patienter möjligheter till bättre vård. Vi måste inse att utan en forskande innovationssökande sjukvård kommer regeringens vision om en vård i världsklass aldrig att infrias.

Anders Blanck, VD LIF – de forskande läkemedelsföretagen

11

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter