Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.

Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Ett sätt är att få politikerna att redogöra för grunderna för sina förslag, är att fråga dem Hur vet du det?

Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.

En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.

Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Ett sätt är att få politikerna att redogöra för grunderna för sina förslag, är att fråga dem Hur vet du det?

Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.

En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.

Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Ett sätt är att få politikerna att redogöra för grunderna för sina förslag, är att fråga dem Hur vet du det?

Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.

En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.

Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.

En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.

Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Ett sätt är att få politikerna att redogöra för grunderna för sina förslag, är att fråga dem Hur vet du det?

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.

En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.

Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Ett sätt är att få politikerna att redogöra för grunderna för sina förslag, är att fråga dem Hur vet du det?

Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.

En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.

Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Ett sätt är att få politikerna att redogöra för grunderna för sina förslag, är att fråga dem Hur vet du det?

Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.

Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Ett sätt är att få politikerna att redogöra för grunderna för sina förslag, är att fråga dem Hur vet du det?

Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.

En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.

Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.

Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.

Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Ett sätt är att få politikerna att redogöra för grunderna för sina förslag, är att fråga dem Hur vet du det?

Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.

Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.

En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.

Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.