Redan idag kan forskare inom humaniora och samhällsvetenskap få hjälp att publicera monografier med open access på plattformen Kriterium. Det skriver Ulf Zander, huvudredaktör för ...

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...

Hur många vetenskapliga texter finns det som definierar en forskare? Bengt Johansson skriver om böckerna som verkligen betytt något för honom.

I januari ska Kungliga biblioteket redovisa sitt regeringsuppdrag om riktlinjer för öppen vetenskap. Men redan nu bjuder vi in hela forskarsamhället att ha synpunkter på förslaget,...

Boken som vetenskaplig publikation har mångåriga anor. Den ger forskaren möjlighet att fördjupa och utveckla sina resonemang. Men boken har svårt att konkurrera med vetenskapliga a...

Publicera eller ta patent? Meritera sig eller kommersialisera forskningsresultaten? Curie har frågat tre experter om hur forskare bör tänka.

Inte perfekt, men det minst dåliga. Så beskrivs ibland peer review, den kollegiala granskningsprocess som idag är ett självklart inslag i den akademiska vardagen. Medan vissa vill ...

En stor del av all öppen vetenskap publiceras i Afrika, Asien och Latinamerika. Erik Stattin skriver om behovet av mångfald i den akademiska publiceringen.

Toppar och dalar avlöser ofta varandra i livet som forskare. Bengt Johansson skriver om värdet av att sprida riskerna för att hantera yrkeslivets motgångar.

Han skriver om öppen vetenskap och andra frågor som gränsar till digital tillgång till information. Erik Stattin arbetar som handläggare på Kungliga biblioteket med frågor om öppen...

Hur tar man fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap? Erik Stattin skriver om regeringsuppdraget som Kungliga biblioteket ska redovisa till hösten.

Inte bara unga forskare gör det. Även professorer, i Sverige, ägnar sig åt publicering i tvivelaktiga vetenskapliga tidskrifter, även kallade rovtidskrifter. En ny rapport belyser ...

Forskares mätbara prestationer spelar allt större roll när pengar delas ut till forskning i Sverige. Systemet skapar stress och minskar kreativiteten, enligt en studie från Örebro ...

Forskning publiceras oftast i en artikel eller i en bok. Musikvetaren Johan Norrback valde istället att dokumentera sin forskning om självspelande flöjtur i en webbpublikation som ...

System för textmatchning kan hitta likheter mellan texter. Idag används de av både vetenskapliga tidskrifter och inom akademin, som en hjälp att upptäcka plagiering. Men det finns ...

Det har blivit allt viktigare att vara med- eller huvudförfattare av vetenskapliga texter, inte minst för doktorander och yngre forskare, skriver Per Sandin.

När vi misslyckas vill vi inte ens tänka tanken att det kan bero på vår egen insats. Vi människor har nämligen en oerhörd förmåga att hitta på anledningar till våra framgångar och ...

Krönika av Thomas Lundén, professor emeritus vid Södertörns högskola, om hur ett system för att ange referenser gör det svårare att identifiera författare och bidrar till att osynl...

Redan i slutet av doktorandtiden kände Matteo Cavalleri att han inte ville fortsätta med en akademisk karriär. Istället valde han banan som redaktör för vetenskaplig publicering. ...

Det började med en faktagranskande podd. Sedan följde en serie självkritiska tweetar – sporrade av ett hot. Neurologiforskaren Nicholas Holmes har gjort granskning och kritik till ...

Krönika av Peter Gärdenfors, seniorprofessor vid Lunds universitet, om plagiering av akademisk litteratur.

Hundra procent öppen publicering, lägre kostnader och en transparent prismodell. Det är SUHF:s mål för de avtal mellan svenska lärosäten och vetenskapliga förlag som ska ersätta de...

Forskare vid svenska lärosäten publicerar allt fler vetenskapliga artiklar medan bokutgivningarna går ner. Det är en av trenderna som framträder i en ny statistikdatabas från UKÄ.

När jag inledde mina universitetsstudier upptäckte jag en synnerligen märklig sak; jag kunde inte skriva, konstaterar Jane Wingren.

En ny svensk vetenskaplig tidskrift har sett dagens ljus. Forskning om äldre och åldrande får en egen publikation knuten till den populärvetenskapliga tidskriften Äldre i Centrum. ...

Svenska forskare är dåliga på att rapportera in resultat från kliniska studier. Många resultat går inte att hitta varken i databaser eller artiklar, visar en rapport från organisat...

– All jazz är skitdålig! Vem bryr sig om musik som man inte ens kan dansa till och som spelar toner så att det skär sig i öronen!? Det borde typ förbjudas, eller i alla fall aldrig...

Forskningsstudier genomförs inte alltid enligt regelboken. De kan lova för mycket, visa på samband som inte finns eller inte vara replikerbara. Det vet två forskare som har varit ...

Att vara författare till ett vetenskapligt arbete innebär både en merit och ett ansvar. Men vem som förtjänar den meriten och hur ansvaret ska fördelas är inte självklart – frågor ...

Krönika av författaren Hanne Kjöller om sin granskning av forskarvärlden.

När jag började vid humanistiska fakulteten i Göteborg 1998 pågick en debatt om provinsialismen i svensk humaniora. Diskussionen har fortsatt i flera turtagningar och frågan om pub...

I min forskargrupp har vi nyligen publicerat en artikel som vi samförfattat, alla 20. Det är inte så vanligt inom samhällsvetenskapen att skriva tillsammans på det här sättet, och ...

Samtidigt som coronapandemin stänger nationsgränser går en våg av öppenhet genom forskarvärlden. Samarbete, öppna data och tidig publicering är viktiga grepp för att snabbt öka kun...

Behovet av att snabbt kunna öka kunskapen om coronapandemin har lett till en flod av nya forskningsrön som publiceras utan att först ha granskats av andra forskare. De kallas prep...

Hur effektiva är karantänåtgärder för att kontrollera coronavirusets spridning och minska dödligheten? Det är en av många medicinska frågeställningar som organisationen Cochrane fö...

Jag har tidigare skrivit en del om akademisk kunskapsproduktion, ett ämne som ju omgärdas av en livaktig diskussion. Det kryllar också av böcker om akademiskt skrivande. Mer sällsy...

Nyligen avslöjade en rapport ett omfattande forskningsfusk i Ryssland. Rapporten har lett till att ryska tidskrifter dragit tillbaka mer än 800 vetenskapliga artiklar.

Det finns ett uppenbart glapp mellan forskarvärldens globala diskussion på engelska och det nationella kunskapssamhället som, flerspråkighet till trots, uppbärs på och av svenska, ...

Det har alltid funnits en idé om att man ska ”få ut” något av universiteten. Åsikterna om vad det ska vara har däremot skiftat: under en tid var det lika förnuftsenligt att efterst...

Nytt år och nya tag. Snart ny termin, med nya kurser. Nya texter som ska skrivas, som ska läsas. Gamla som ska skrivas klart. Saker man lovat skriva som inte behövde vara klart för...

Det nya avtalet mellan svenska lärosäten och förlaget Elsevier är på plats. Svenska forskningsartiklar kommer därmed att kunna publiceras med omedelbar öppen tillgång till över 2 0...

Avtalet med Elsevier är en pyrrhusseger, skriver Gustav Nilsonne, Karolinska institutet. Tidskrifternas roll som förvaltare av ett prestigekapital som snedvrider forskningsprocesse...

Kroppsbyggare talar om värdet av periodisering. Det betyder att de cykliskt pendlar mellan bulk och deff: periodvis äter de allt, periodvis knappt något. Resultatet blir bättre än ...

Nederländerna ligger i topp när det gäller flera mått för att mäta forskningsframgångar. Den främsta framgångsfaktorn är öppenhet, enligt Ingrid van Engelshoven som är minister för...

Det är inte helt lätt att skriva forskningsartiklar på ett annat språk än sitt modersmål. Det vet språkforskaren Karyn Sandström som under många år lett workshops och skrivargruppe...

Avhandlingar skrivna på svenska behövs för att nå en bredare målgrupp. Det menar Daniel Gunnarsson vid Högskolebiblioteket, Jönköping University. Han konstaterar att antalet avhand...

Vetenskapliga texter har förändrats mycket genom seklerna. Från 1700-talsläkares personliga och rättframma beskrivning av enskilda sjukdomsfall – till nutida forskargruppers enhetl...

Kvaliteten på vetenskaplig forskning bedöms vid tjänstetillsättningar, vid befordringar och vid ansökningar om docentur eller forskningsmedel, skriver Christian Munthe.

Varje år listas världens mest citerade forskare. Att hamna på listan kan ses som ett bevis på att ens forskning används eller ett kvitto på ett bra jobb. Men fenomenet att lista hö...

Intresset för alternativa världar är stort – inte minst bland forskare. Ett stort antal vetenskapliga publikationer handlar om sagovärldar. En sökning på Game of Thrones i Google S...

Bo Malmberg kritiserar användandet av osäker statistik i debattartikeln ”Lägg ner forskningsrådet för universitetens bästa” i DN. Ulf Sandström, en av dem som skrev debattartikeln,...

Bo Malmberg reagerar på bristande dataunderlag i en debattartikel i DN. Om man som forskare skriver en debattartikel som får rubriken ”Lägg ner forskningsråden för universitetens b...

Forskare skriver ofta egna, skräddarsydda, program för sina forskningsprojekt. Men få av forskarna är programmeringsexperter. Följden kan bli felaktiga slutsatser eller att det är ...

Att mäta forskningens genomslag kan uppmuntra opportunism och kortsiktighet och därmed leda till sänkt kvalitet, skriver Sven Widmalm och Maria Ågren. Om Sverige inför ett system f...

Öppet tillgänglig forskning främjar kunskapsutbyte och är en viktig byggsten i det demokratiska samhället. Men en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S riskerar...

Peer review – kollegers granskning av vetenskapliga artiklar – är en grundsten i akademisk publicering. Ändå är arbetet oftast obetalt och görs dessutom anonymt. Nu har de svenska ...

Rapporterna om att forskningsresultat inte går att upprepa blir allt fler. Det är ett generellt problem inom forskningen, säger Handelsprofessorn Anna Dreber Almenberg. Hon har i f...

För några veckor sedan skickade jag in ett bokmanus till ett stort amerikanskt förlag. Det var en lättnad att avhända sig manuset, och förlagets höga rankning innebär att publikati...

Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för ...

Plan S är ett europeiskt initiativ för att skynda på utvecklingen mot att forskningsresultat ska bli öppet tillgängliga för alla. Enligt planen ska alla vetenskapliga resultat som ...

Avsikter, vin och falska forskningsresultat är några av de ämnen som nationalekonomen Anna Dreber Almenberg utforskat hittills. Som beteendeekonom har hon frihet att röra sig över ...

Krönika av Victor Galaz, statsvetare vid Stockholms universitet, om hur hans forskargrupp riskerar att bli stämda för den artikel de publicerat.

Digitaliseringen av vetenskapliga tidskrifter har ökat utbudet på universiteten. Men förlagens paketförsäljning av elektroniska tidskrifter innebär också nackdelar för forskarna, e...

Förlagsjätten Elsevier tar betalt för både läsrättigheter och öppen publicering på nätet. För de svenska lärosätena medför detta skenande kostnader. Förhandlingarna bröt samman i m...

Vi forskare får tidigt träna oss i att bli granskade och kritiserade. Framför allt när vi ska publicera oss i tidskrifter, skriver Lena Abrahamsson.

Långsiktig finansiering, stimulerande forskningsmiljöer och ökad jämställdhet i akademin. Det är några av förutsättningarna för att regeringen ska uppnå målet om att Sverige ska va...

De kallas rovdjurstidskrifter och att stödja dem är en oacceptabel handling enligt de europeiska riktlinjerna för forskningsetik. Hur ser svenska lärosäten och forskningsfinansiäre...

Snabb publicering, open access och stort genomslag. Det erbjuds ofta forskare av så kallade rovdjurstidskrifter som med falska löften om referentgranskning och seriositet erbjuder ...

Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, s...

Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nel...

Algoritmer får allt större betydelse för både samhället och individen. De styr vad vi ser på sociala medier och kan ta beslut som påverkar vår vardag – utan att vi får insyn i hur ...

Krönika av Farshid Jalalvand, mikrobiolog vid Köpenhamns universitet, om att fixeringen vid att publicera artiklar går ut över forskningens kvalitet. Att publicera har blivit vikti...

Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhamm...

Att offentliggöra sin forskning som så kallade preprints , före granskning och publicering, är vardag inom vissa fält. Fenomenet – som vissa forskare uppfattar som oumbärligt och...

Allt ifrån magiska ringar till åtal för Macchiarini och botemedel mot demenssjukdomar. Det är några av forskarnas önskningar i Curies högst ovetenskapliga enkät där vi frågade fem ...

Att följa utvecklingen i stamcellsvärlden senvintern 2014 kändes ungefär som att följa livesändningen av en militärkupp i något större land, skriver Margarita Bartish.

Att ta hjälp av en författare och använda skönlitterära grepp kan vara ett sätt att presentera vetenskap mer levande. Det gjorde en grupp forskare i företagsekonomi när de skulle s...

Forskarna på institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala vill bli bättre på att skriva. Ge språket tid och plats och möjlighet att utvecklas. Därför har författaren Magnus...

Det vetenskapliga språket har blivit allt krångligare. Det visar fyra unga forskare som på sin fritid undersökt drygt 700 000 vetenskapliga texter från 1800-talet och fram till ida...

Det produceras enormt mycket forskning som aldrig blir läst eller ger relevanta kunskapsbidrag. Mats Alvesson och Roland Paulsen vid Lunds universitet, oroas över att frågan om vem...

Överlag är folk ganska bekräftelsesökande. Det får nog anses vara en väletablerad sanning vid det här laget, över ett decennium efter de sociala mediernas intåg i våra liv, skriver...

Han skriver om forskningsexcellens och vad som avgör hur snabbt forskningsidéer kan omsättas i publikationer. Kasper Moth-Poulsen forskar vid Chalmers och försöker utveckla nya met...

Lägg på luren när tidskrifter vill att du ska betala för att skriva i dem. Pernilla Wittung Stafshede och Lynn Kamerlin varnar för akademins dammsugarförsäljare.

Olika samhällsvetenskapliga discipliner utgår från olika vetenskapliga grundantaganden och forskare inom olika discipliner har därför ofta ganska skilda förutfattade meningar. Poli...

Nu har datorprogram börjat användas som stöd för att utvärdera metod och statistik vid granskningen av vetenskapliga artiklar. Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens ...

Curie har pratat med forskare som delar språkdata, vattenmodeller och DNA-sekvenser över hela världen. De praktiska utmaningarna ser olika ut beroende på forskningsfält, men gemens...

Forskningsdata görs allt oftare tillgängliga på nätet. Trenden stöds av såväl EU-kommissionen och regeringen som av olika forskningsfinansiärer. Men utvecklingen kräver också att m...

Forskare roar sig ibland med att smyga in citat från populärkulturen i vetenskapliga artiklar. Framför allt inom biomedicin. Låttitlar av The Beatles förekommer mer än dubbelt s...

Macchiariniaffären har lärt oss faran av ensidiga hajpade strategiska satsningar, som gjort att den akademiska grundstrukturen fått stå tillbaka. Det måste finnas plats för forskar...

Flitigt använt men hårt kritiserat. Curie har undersökt hur några svenska forskningsfinansiärer och lärosäten använder det omdiskuterade måttet Journal Impact Factor , ett mått s...

Avgörande för forskares karriärer, stolt presenterat på tidskrifters hemsidor och en faktor vid anslagstilldelning. Det drygt femtioåriga måttet Journal Impact Factor – ett sätt...

Vetenskapliga tidskrifter har ett stort ansvar för att avslöja oredlighet. Allt fler artiklar dras tillbaka, enligt en ny studie av Christian Berggren och Solmaz Filiz Karabag, vid...

Är peer review noggrannare än sakkunniggranskning? Är workshop effektivare än grupparbete? Är cv finare än meritförteckning? Curie reder ut begreppen.

Jag läser i senaste Universitetsläraren om försök att finna vägar till lustfyllda, kreativa sätt att skriva akademisk text, utifrån boken Skrivande om skrivande . Och tänker o...

I mitt förra inlägg skrev jag att dagens modell för vetenskapliga publiceringar inte fungerar som den borde och att förändringens vindar blåser i publiceringsvärlden, skriver Farsh...

Dagens publiceringssystem härstammar från mitten av 1700-talet när vetenskapliga sällskap började sprida nya fynd via tidskrifter, skriver Farshid Jalalvand.

Det finns varken en enhetlig definition eller hantering av oredlighet i forskning vid svenska lärosäten idag. I många fall handlar det mer om slarv än om medvetet fusk, men gränsdr...

Vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som finansieras med offentliga medel ska från 2025 publiceras så att de är fritt tillgängliga. Det är regeringens mål. Läs den sis...

Pilotprojektet Kriterium ska ge nytt liv åt genren vetenskapliga böcker på svenska. Genom en enhetlig granskningsprocess och publicering med open access byggs nu en ny nationell in...

Utvecklingen för open access går snabbt. På biblioteket vid Linköpings universitet arbetar fem personer med att hjälpa forskare att publicera sig så att forskningen blir fritt till...

Det globala vetenskapssamhället ska även bli ett kommunikationssamhälle utan betalväggar och tekniska hinder. Den visionen har Brian Hole, forskare och grundare av open access-förl...

Krönika av Siv Strömquist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, om skiljetecknens roll i vetenskapliga texter.

Akademin står inför en stor omställning när villkoren för forskningen förändras. I vissa avseenden är förändringen så stor att forskningsarbetets själva natur påverkats, skriver Fa...

Pressen att publicera så många artiklar som möjligt i de mest högrankade tidskrifterna är stor. Ibland går det för fort. Forum som Retraction Watch och Pub Peer öppnar för kr...

Vetenskapliga tidskrifter spelar en central roll vid publicering. Men det är inte den enda vägen att utbyta forskningsresultat. Ett annat sätt är att lägga upp resultaten på en gem...

Dagens system för vetenskaplig publicering skapades i en tid när artiklarna var få och pressen att publicera lägre. Idag spelar tidskrifters ranking en allt större roll och problem...

Krönika av Anne Brynolf, läkare och journalist, om vetenskapliga tidskrifter nu och i framtiden.

Forskningens meriteringssystem bidrar till att göra det vetenskapliga språket svårtillgängligt och tråkigt. Men det finns forskare som vill kommunicera på andra sätt. Som ifrågasät...

För tio år sedan publicerade han artikeln ”Why most published research findings are false”. Idag ger många studier honom rätt. John Ioannidis, professor i medicin, epidemiologi och...

I denna krönika vill jag fördjupa diskussionen som jag inledde i mitt förra inlägg (4/11) genom att titta närmare på hur utvecklingen kring doktoranders publicering tett sig inom m...

I ett öppet brev som publicerades i The Chronicle of Higher Education tidigare i höst argumenterar Leonard Cassuto för ett embargo mot publicering av vetenskapliga artiklar skr...

Byrålådeeffekten – det vill säga det faktum att forskningsstudier som uppvisar nollresultat i lägre grad publiceras – är ett ständigt aktuellt ämne inom forskningen, skriver Maria ...

I teorin kan jag lätt komma åt alla modeller, data och analysskript från mina år som doktorand, skriver Malin Sandström.

För några veckor sen intervjuades jag för ett framtida avsnitt av UR’s serie Pop & Politik. Jag var där för att diskutera hur arkeologiska tolkningar ändras under olika årtionden, ...

Vi måste fokusera på vår huvuduppgift och beakta hur open access påverkar vetenskaplig publicering. Därför ska vi nu ta fram en avvecklingsplan för vårt tidskriftsstöd, skriver Jon...

Vetenskapsrådets beslut att avveckla det så kallade tidskriftsstödet har väckt oro.Det finns starka kvalitetsargument för varför det även fortsättningsvis bör finnas såväl svenska ...

Grunden för kvalitetssäkring av akademiska publikationer är så kallad peer review , alltså att artiklar och böcker innan eventuell publicering har granskats och bedömts av sakkun...

För inte så länge sedan cirkulerade ett mejl från redaktionen för en väletablerad, väl ansedd och högt rankad akademisk tidskrift med nyheten att de skulle införa tillfälligt manus...

Doktoranden Anna-Karin Gustavsson vid Göteborgs universitet har fått pris för bästa forskningsartikel under 2012 av tidskriften FEBS Journal. Hennes artikel om studier av energimet...

I den akademiska branschen blir man ständigt bedömd, både på längden och tvären, skriver Susanne Pelger.

Lika glad som jag blir när jag får en välskriven text i min hand, lika bedrövad blir jag över en dålig. Även om den är aldrig så korrekt, skriver Susanne Pelger.

Det hade kunnat vara en helt vanlig torsdag idag. En sådan dag som på något vis signalerar att veckan snart är slut. Lite som en kristen version av långvården innan det att paradis...

Låt mig ställa en fråga: Varför skriver forskare? Ryggmärgssvaret blir antagligen att vi ska sprida våra forskningsresultat, skriver Susanne Pelger.

Det sägs att maj månad är skön, att den är våra lekars vän vars ljusning väcker känslans gudaflamma och får morgonrodnad att stiga ur bekymrens moln. Det hela är mycket vackert men...

Det var ett gäng bekymrade professorer jag träffade häromdagen. Det system vi har upprättat globalt för att räkna poäng vid publiceringar frestar uppenbarligen folk till att fuska....

Å ena sidan förhoppningen att forskningen ska leda till många värdefulla patent. Å andra sidan kommande krav på open access för forskningsdata. Går de att kombinera? Ja, men det kr...

När Science rankade de främsta vetenskapliga artiklarna 2012 kom en studie där svenska forskare medverkar bland de tio bästa. Teamets forskning kan bidra till att ta fram nya läkem...

Nästan nio av tio människor litar på forskare i Sverige. Men forskning blir alltmer komplex och en stor del av alla studier som publiceras är omöjliga att återupprepa. Det gör att ...

Att få sina resultat publicerade i en stor internationell tidskrift kan bokstavligen vara guld värt för en ambitiös forskare. Vad krävs för att passera nålsögat? Curie har kikat nä...

Monografin tycks numera vara en utrotningshotad art som publiceringskanal för forskning. Det anser jag är oroväckande, skriver Susanne Wigorts Yngvesson. 

Med bara dagar kvar till amerikanska presidentvalet handlar dagens blogginlägg om forskning på klyftan mellan demokrater och republikaner. Med tanke på de enorma utmaningar som USA...

Utbildningsminister Jan Björklund föreslår att peer review ska användas för att utvärdera kvaliteten på svenska högskolors forskning som underlag för fördelning av högskolornas for...

Människor skiljer sig åt betydligt i hur riskvilliga de är. Vissa tycker om att klättra på bergväggar, andra skulle aldrig ställa sig på en stege. En del går direkt fram och frågar...

En svensk psykolog, Ola Svenson, gjorde en världsberömd studie för trettio år sedan. Han frågade människor hur bra bilförare de ansåg sig vara, i jämförelse med andra bilförare. Re...

Ett övergripande tema för mina inlägg i Curie har varit att visa hur man kan granska forskningsresultat kritiskt och att argumentera för att forskare och redaktörer borde vara mer ...

Man bör försöka vara extra skeptisk mot forskningsresultat som man personligen gärna skulle vilja tro på, skriver Kimmo Eriksson.

Maken och barnen ska resa bort och jag har en vecka med intensivt skrivande framför mig. Jag har fyra paper och en artikel som måste skrivas, en viss stresskänsla i magen gör sig p...

Åtminstone inom mitt intresseområde är publikationer i topptidskrifterna Science och Nature oftast besvikelser, skriver Kimmo Eriksson.

Om vikten av kritisk granskning, skriver Anne Brynolf.

Inom genren ”asså, ibland blir det bara så”-journalistik finns ett fenomen som kan kallas lost to follow-up, skriver Anne Brynolf.

Tidigare påstod jag att artiklar i topptidskrifter ofta inte tillför vetenskapen särskilt mycket. Jag utlovade också att berätta om min egen erfarenhet av att vara medförfattare ti...

Tänk dig att du sitter som redaktör för en prestigefull tidskrift. På ditt bord har du ett manuskript från en berömd forskare, skriver Kimmo Eriksson.

Jag har allt för få peer-review artiklar och måste ta mig in i citat-indexen. Jag måste bli mer strategisk, skriver Jonna Bornemark.

Det började – som så ofta ­– med ett affekterat blogginlägg, skriver Anne Brynolf.

En sak som är trist med att blogga, twittra eller i annat forum tipsa om forskning är att så mycket ligger gömt bakom lås och bom, skriver Anne Brynolf.

Här tänker jag skriva om sådant som jag brukar tala om med mina kolleger. Ett sådant kärt samtalsämne är att den vetenskapliga kvaliteten ofta är så låg på den forskning som public...

Sanningssökande eller karriärväg? Kimmo Eriksson skriver om drivkraften för att forska och annat som dyker upp i samtalen med de närmaste kollegerna. Han är professor i matematik v...

Ökad kvalitetskontroll och open access-publicering av vetenskaplig litteratur. Det är målet med ett projekt som startade vid årsskiftet.

Antalet artiklar som publiceras i open access har ökat med 30 procent om året sedan 2000. Allt fler statliga och privata forskningsfinansiärer i Sverige kräver att resultaten ska v...