Redan idag kan forskare inom humaniora och samhällsvetenskap få hjälp att publicera monografier med open access på plattformen Kriterium. Det skriver Ulf Zander, huvudredaktör för ...

Alltfler forskningsfinansiärer kräver att också monografier publiceras med open access. Det skapar problem, även när det är tillåtet att ta upp kostnader för detta i projektets bud...

Nu är de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Erik Stattin skriver om arbetet med regeringsuppdraget och hur riktlinjerna tagits emot.

Nu ska de avtal som reglerar svenska forskares publiceringar i vetenskapliga tidskrifter omförhandlas. En färsk rapport från SUHF ska ge underlag för arbetet. Målet är att publicer...

Vem får ta del av resultaten när forskningen görs av privatägd AI? Ramon Wyss, professor emeritus på KTH, menar att det är hög tid att skapa riktlinjer för AI-driven forskning.

I januari ska Kungliga biblioteket redovisa sitt regeringsuppdrag om riktlinjer för öppen vetenskap. Men redan nu bjuder vi in hela forskarsamhället att ha synpunkter på förslaget,...

Hur ska vi egentligen se på öppen vetenskap? Erik Stattin tar hjälp av en filosof för att reda ut begreppen.

Öppen tillg å ng till vetenskapliga artiklar betyder mycket för många yrkesgrupper som försö ker hå lla sig ajour med vad som händer inom deras fält. För oss som försö ker v å ...

Öppen vetenskap är också en fråga för studenter och utbildningsinstitutioner. Kunskapen om öppna lärresurser är dock fortfarande låg, skriver Erik Stattin.

En stor del av all öppen vetenskap publiceras i Afrika, Asien och Latinamerika. Erik Stattin skriver om behovet av mångfald i den akademiska publiceringen.

Han skriver om öppen vetenskap och andra frågor som gränsar till digital tillgång till information. Erik Stattin arbetar som handläggare på Kungliga biblioteket med frågor om öppen...

Hur tar man fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap? Erik Stattin skriver om regeringsuppdraget som Kungliga biblioteket ska redovisa till hösten.

Förväntningarna på att universitet och högskolor ska bidra till den stora omställning värden står inför är stora – med rätta! Men för att lärosätena ska kunna leva upp till dem krä...

Inför valet 2022 beskriver Sveriges unga akademi sina visioner för svensk forskning och högre utbildning. Centrala beståndsdelar är fria projektmedel fördelade i öppen konkurrens, ...

När bibliotekens samlingar digitaliseras blir de värdefulla bidrag till både forskning och en demokratisk samhällsutveckling. Regeringens nya biblioteksstrategi innehåller dock ing...

Ibland kan det vara svårt att dra en gräns mellan vetenskap och teknik. Vetenskap behöver teknik och teknikutvecklingen behöver vetenskapernas kunskaper. Men det finns ett sätt som...

European Open Science Cloud, EOSC, kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Därför är det viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem –...

Hundra procent öppen publicering, lägre kostnader och en transparent prismodell. Det är SUHF:s mål för de avtal mellan svenska lärosäten och vetenskapliga förlag som ska ersätta de...

Svenska forskare är dåliga på att rapportera in resultat från kliniska studier. Många resultat går inte att hitta varken i databaser eller artiklar, visar en rapport från organisat...

Hack for Sweden vill skapa samhällsnyttiga lösningar i dialog med medborgarna. En väg är årliga hackatons där deltagarna tävlar i innovation. Men det behövs både medel och människo...

Det nya avtalet mellan svenska lärosäten och förlaget Elsevier är på plats. Svenska forskningsartiklar kommer därmed att kunna publiceras med omedelbar öppen tillgång till över 2 0...

Nederländerna ligger i topp när det gäller flera mått för att mäta forskningsframgångar. Den främsta framgångsfaktorn är öppenhet, enligt Ingrid van Engelshoven som är minister för...

För att knyta ihop data om forskningsprojekt, finansiärer, individer och lärosäten behövs ett system för forskningsinformation – ett CRIS. Det gör forskningen mer synlig, samtidigt...

Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för ...

Plan S är ett europeiskt initiativ för att skynda på utvecklingen mot att forskningsresultat ska bli öppet tillgängliga för alla. Enligt planen ska alla vetenskapliga resultat som ...

Digitaliseringen av vetenskapliga tidskrifter har ökat utbudet på universiteten. Men förlagens paketförsäljning av elektroniska tidskrifter innebär också nackdelar för forskarna, e...

Förlagsjätten Elsevier tar betalt för både läsrättigheter och öppen publicering på nätet. För de svenska lärosätena medför detta skenande kostnader. Förhandlingarna bröt samman i m...

Arkiven är mänsklighetens minnen över vad vi gjort. Lyssna på arkeologen Åsa Larsson, Riksantikvarieämbetet, som berättar om digitaliseringens betydelse för arkeologin för att beva...

Frågan är hur vi kan stävja missbruket av publicering, och hur vi kan förbättra kommunikationen av forskningsresultat. En väg kan vara publicering utan vinst på själva processen, s...

Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nel...

Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhamm...

Vilken typ av licens som används för open access-publikationer styr i praktiken hur öppen tillgången egentligen blir. Laurent Fournier, licenshandläggare på Kungliga biblioteket, a...

Curie har pratat med forskare som delar språkdata, vattenmodeller och DNA-sekvenser över hela världen. De praktiska utmaningarna ser olika ut beroende på forskningsfält, men gemens...

Forskningsdata görs allt oftare tillgängliga på nätet. Trenden stöds av såväl EU-kommissionen och regeringen som av olika forskningsfinansiärer. Men utvecklingen kräver också att m...

Spel är en växande trend inom det som kallas medborgarforskning. Svenska forskare har tagit hjälp av dataspelare för att göra en cellatlas. I december presenterar de kartan som vis...

Forskare producerar årligen stora mängder intressanta data. Data som skulle kunna återanvändas – om det var känt att de existerade. Svensk nationell datatjänst, SND, driver nu ett ...

Vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som finansieras med offentliga medel ska från 2025 publiceras så att de är fritt tillgängliga. Det är regeringens mål. Läs den sis...

Totalt 70 000 visningar på Wikipedia under en månad – om ett smalt men banbrytande forskningsresultat. Det blev effekten när forskarna arbetade medvetet med pressmeddelanden och up...

Pilotprojektet Kriterium ska ge nytt liv åt genren vetenskapliga böcker på svenska. Genom en enhetlig granskningsprocess och publicering med open access byggs nu en ny nationell in...

Utvecklingen för open access går snabbt. På biblioteket vid Linköpings universitet arbetar fem personer med att hjälpa forskare att publicera sig så att forskningen blir fritt till...

Det globala vetenskapssamhället ska även bli ett kommunikationssamhälle utan betalväggar och tekniska hinder. Den visionen har Brian Hole, forskare och grundare av open access-förl...

I USA har offentlighetslagstiftning tvingat allt fler forskare att på begäran lämna ut mejl och annan korrespondens. Om det är ett problem eller inte och vad det betyder för forskn...

Almedalsveckan i Visby med öppna seminarier och event beskrivs ofta som något unikt i både svensk och internationell press, skriver Annika Olsson.

Öppen tillgång ska vara standard för både forskningsdata och vetenskapliga publikationer, skriver Gustav Nilsonne.

Tiden är inne för oss forskare att öppet publicera de data som ligger till grund för våra vetenskapliga publikationer. Låt mig förklara varför, skriver Gustav Nilsonne.

I teorin kan jag lätt komma åt alla modeller, data och analysskript från mina år som doktorand, skriver Malin Sandström.

Hon skriver om beräkningsbiologi, dataexplosionen och att göra övergången från forskare till akademins yttre kretsar. Till vardags arbetar Malin Sandström med neuroinformatik för d...

Jag jobbar inom ett fält som håller på att drunkna i data, men ändå är svältfött på information. Det är en erfarenhet som jag och mina kolleger knappast är ensamma om, men kanske s...

Å ena sidan förhoppningen att forskningen ska leda till många värdefulla patent. Å andra sidan kommande krav på open access för forskningsdata. Går de att kombinera? Ja, men det kr...

Fler citeringar, större genomslag, bättre nätverk. Forskningssekreterare Magnus Friberg på Vetenskapsrådet ser stora vinster för forskare som gör sina data tillgängliga för alla.

Det började – som så ofta ­– med ett affekterat blogginlägg, skriver Anne Brynolf.

En sak som är trist med att blogga, twittra eller i annat forum tipsa om forskning är att så mycket ligger gömt bakom lås och bom, skriver Anne Brynolf.

Ökad kvalitetskontroll och open access-publicering av vetenskaplig litteratur. Det är målet med ett projekt som startade vid årsskiftet.

Antalet artiklar som publiceras i open access har ökat med 30 procent om året sedan 2000. Allt fler statliga och privata forskningsfinansiärer i Sverige kräver att resultaten ska v...