När det handlar om vad vi faktiskt ska göra åt klimatförändringarna, lämnar vi vetenskapen och träder in i politiken. I IPCC:s sammanfattning finns inga recept på vad politiker mås...

Forskarnas tvärvetenskapliga samtal startade under kaffepauserna. Filosofen Julia Mosquera och psykologen Kirsti Jylhä bestämde sig för att forska tillsammans om människors känslor...

Johan Gärdebo och Fanny Forsberg Lundell menar att deras förslag om en anspråkslös akademi möter två motsatta positioner. Mia Liinason vill se mindre aktivism. Eggers med flera vil...

Ständigt nya formulär, utvärderingar, rutiner och styrdokument. Lisa Hellman skriver om det tröstlösa, ändlösa skyfflandet av administration.

Hur gör forskningsfinansiärernas pengar mest nytta? Ett sätt att hitta rätt strategi för hur medlen ska fördelas kan vara att intervjua forskare och analysera databaser. Så gjorde ...

En stor del av all öppen vetenskap publiceras i Afrika, Asien och Latinamerika. Erik Stattin skriver om behovet av mångfald i den akademiska publiceringen.

Forskaruppropet i Aftonbladet uppmanade politikerna att ta klimatkrisen på allvar. Uppropet har kritiserats i Curie för att innehålla alltför konkreta förslag och vara ett exempel ...

Vad händer med karriären när forskare och uppfinnare får barn? I ett stort nordiskt projekt undersöks om antalet publiceringar och patent sjunker under småbarnsåren, och hur det i ...

När en fråga politiserats – såsom frågan om akademisk frihet – uppfattas varje inlägg i debatten som ett politiskt ställningstagande som kan användas för eller emot en viss tes. De...

Morfar väckte hans intresse för miljöproblem. Viljan att förstå mekanismerna bakom ledde in på kemi och till akademin. Idag arbetar Fabian Taube som medicinsk forskningsrådgivare i...

Toppar och dalar avlöser ofta varandra i livet som forskare. Bengt Johansson skriver om värdet av att sprida riskerna för att hantera yrkeslivets motgångar.

Mellan 2013 och 2019 växte forskningens andel av industrins FoU från 14 till 25 procent. Allra mest ökar satsningarna på grundforskning. Det visar en ny rapport från Vetenskapsrådet.

Visst måste forskare få ta ställning ideologiskt – bara de samtidigt tolererar meningsmotståndare och tydliggör vad som har vetenskapligt belägg och inte. Det skriver humaniorafors...

Vid National Aerospace University i Charkiv utbildas framtidens ukrainska experter på it-säkerhet. De behövs för att skydda landet i cyberkriget, men undervisningen kan när som ...

Den som hunnit halvvägs i forskarkarriären är inte längre lika intressant att satsa på. Lisa Hellman skriver om villkoren för forskare som nått en akademisk medelålder.

Att utmana cancelkulturen och ändra migrationsreglerna. Det står högst på den politiska agendan för utbildningsminister Mats Persson (L). Han har själv disputerat och tycker det är...

De vill inspirera forskare att nå ut med sina forskningsresultat och att omsätta forskning i samhällsnytta. Det är några av målen för två nya satsningar på priser som belönar frams...

Mia Liinason har lång erfarenhet av att forska om aktivism, bland annat i länder där forskare som själva blir aktivister riskerar sin frihet. I Sverige är det mer kollektiva värden...

För den som börjar forska handlar det inte längre om att utföra alla uppgifter efter bästa förmåga. Målet är snarare att lära sig värdera hur viktiga olika arbetsuppgifter är och a...

Blås i din visselpipa. Visa vem och var du är. Marie Cronqvist skriver om att vara vilse i akademin.

Sömn var ämnet för Frida Rångtells forskning - ett ämne som nu även står i fokus för det egna företaget Slumra där hon arbetar som expert och konsult. Att starta något eget, att va...

Var går gränsen mellan att vara forskare och aktivist? Går de båda rollerna att förena? Curie har frågat forskare från olika delar av forskarvärlden.

Han skriver om öppen vetenskap och andra frågor som gränsar till digital tillgång till information. Erik Stattin arbetar som handläggare på Kungliga biblioteket med frågor om öppen...

Hur tar man fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap? Erik Stattin skriver om regeringsuppdraget som Kungliga biblioteket ska redovisa till hösten.

Innan dataspelsforskaren Mirjam Palosaari Eladhari upptäckte spelvärlden läste hon både beteendevetenskap och litteraturvetenskap. Det är hon tacksam för nu. Hon förstår berättande...

Kalenderår, budgetår, läsår och ansökningsperioder. Johanna Arnesson skriver om akademins parallella tideräkningar.

Dataspel är en svensk paradgren – men forskningen inom området är splittrad. Ett nybildat spelforskarråd ska nu samla den svenska spelforskningen. Ett mål är att få mer finansierin...

Han skriver om forskarlivets glädjeämnen och vedermödor och om utmaningen att kommunicera vetenskap. Bengt Johansson forskar om kriskommunikation och politisk kommunikation vid Göt...

Hur sätter man en bra rubrik? Bengt Johansson skriver om konsten att hitta på titlar till böcker och när hans världsbild skakades i grunden.

Stimulera forskares medverkan i det offentliga samtalet. Öka samhällsanknytningen i forskning och utbildning. Ge yrkeserfarenhet från världen utanför akademin ett högre meritvärde....

Språkvetaren Karin Milles ägnar sig gärna åt forskningskommunikation som tar ungefär en femtedel av hennes arbetstid. Hon föreläser, deltar i möten, skriver böcker och krönikor. Ju...

Hur ska arbetsdagarna räcka till? Lisa Hellman skriver om akademiska självhjälpsböcker som inte hjälper och om vikten av att sakta ner.

För att leva upp till idealen om öppen vetenskap behövs en ny och mer storskalig form av kvalitativ forskning. Det menar Stanfordprofessorn David Grusky som ingår i ledningen för p...

De nordiska länderna bör etablera en gemensam forskningsfond för forskning inom säkerhet och beredskap. När kriser uppstår skulle en sådan fond göra det enklare att snabbt få fram ...

Att bryta tystnaden och sätta ord på självupplevda maktövergrepp inom akademin – det är syftet med en nyligen utgiven antologi. Projektet föddes ur frustrationen att få höra samma ...

Till följd av pandemin blev många resor och möten inställda. Men samtidigt knöts närmare band mellan forskare från olika delar av världen tack vare digitala träffar, skriver Marie ...

Gabriella Stenberg Wieser forskar om planeter, månar och kometer och folkbildar om fysik i SVT:s Fråga Lund. Filmstjärna, journalist eller generalsekreterare i FN var hennes karri...

Det minskade intresset för naturvetenskap och teknik bland unga i Sverige är oroväckade. För att stimulera intresset för dessa ämnen behöver det finnas möjlighet att ägna sig åt de...

Att reformera bedömningen av forskning. Det är målet för en internationell överenskommelse som Vetenskapsrådet och 360 andra organisationer skrivit under. Målet är att maximera for...

Forskare behöver tid att tänka för att få igång skrivandet. Se därför tanketiden som en del av skrivprocessen, menar Johanna Arnesson.

Idag tappar svensk medicinsk forskning i internationell konkurrenskraft. För att vända den negativa utvecklingen kan privata stiftelser spela en viktig roll genom att finansiera un...

Hon skriver om hur man kan använda erfarenheter från historia, litteratur och utlandet för att försöka tänka nytt. Lisa Hellman forskar vid Lunds universitet om globalhistoria unde...

Tänk om en ansökan bara vore fem sidor. Kortare ansökningar skulle spara tid, skynda på processen och göra det lättare att hitta sakkunniga, skriver Lisa Hellman.

Det är problematiskt att Önep:s tillsynsbeslut inte kan överklagas. Dessutom försvåras viss forskning på ett sätt som inte står i proportion till behovet av att skydda forskningspe...

KTH sätter för första gången upp en opera i sin reaktorhall. Den bygger på boken Sagan om den stora datamaskinen , skriven av Hannes Alfvén. – Vi vill hylla KTH:s första Nobelpr...

Att flytta till ett annat land för att forska i en ny miljö ses för det mesta som något positivt i forskarvärlden. Men att bo långt ifrån nära och kära kan ställa det på ett person...

Redan som liten tyckte Alex Markham att matematik var roligt och lätt – men kunde aldrig ana att det skulle leda till en akademisk karriär. Eller att vägen skulle gå via sex lärosä...

Jörgen Svidén vid Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, efterlyser i sitt inlägg en ändring av etikprövningslagen. Men Etikprövningsmyndigheten, EPM, kan utfärda ett undantag...

A Beginner’s Guide to Swedish Academia heter Sveriges unga akademis handbok för utländska forskare. Enkelt och tydligt informeras om allt från akademiska titlar och finansiering ...

Tidsbrist, oklara syften och olika prioriteringar. Johanna Arnesson reflekterar kring villkoren för forskningskommunikation och hur olika grupper ser på hur forskning bör kommunice...

Forskare kan utsättas för många olika typer av risker, inte minst på grund av det försämrade säkerhetsläget i världen. Men lärosätena är dåliga på att skydda sina medarbetare och a...

Bredda användningen av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV till nya forskningsområden och till forskare och grupperingar utanför akademin. Det skulle öka företagens konkurrensk...

Redan fem dagar efter sprängningen av gasledningarna Nord Stream var marina forskare från Göteborgs universitet på plats i havet för att studera hur utsläppen av metan påverkar eko...

Polisen har sin uniform som symbolierar yrket. Men vilka symboler gestaltar akademin och forskaryrket, undrar Johanna Arnesson.

Nu är arbetet igång med den statliga utredningen av hur forskningsmedel ska fördelas i framtiden. − Det nuvarande systemet har inga uppenbara brister, men det kanske kan leverera...

Överklagandenämnden för etikprövning, Önep, har fått kritik för att den anmält forskare till åklagare vid mindre allvarliga förseelser. Men detta är det enda alternativ nämnden har...

Galileo Galilei hittade bevis för att jorden kretsade kring solen och hamnade för det i husarrest under resten av sitt liv. Nu spelas pjäsen Galileis liv på Dramatens lilla scen.

Vad gör egentligen en forskare? Trots att jag hela tiden sysslat med forskning ser en vanlig arbetsdag helt annorlunda ut idag än för några år sedan, skriver Jessica Abbott.

Det är viktigt att utbilda forskare i forskningskommunikation. Men om de inte vet var, när eller varför de ska tillämpa sina färdigheter är frågan vad kunskapen är värd, skriver Ve...

Saker står på spel och du borde lyssna – det är mottot för podden P3 Dystopia. Poddens skapare belönas nu med Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris för att ha utvecklat ett nyt...

The Conversation är en internationell populärvetenskaplig webbtidning som skrivs av forskare. Andra medier kan fritt återpublicera texterna som får stor spridning. – Det är ett br...

Vad är syftet med forskningskommunikation? Det är en av de frågeställningar som diskuteras i en ny rapport från Vetenskapsrådet. Den kan bli ett verktyg för att komma till rätta me...

Forskningskommunikation kring klimat och h ållbarhet måste också förmedla kunskapen och känslan av att framtiden går att påverka. Det skriver Cecilia Åsberg som lett ett tvärveten...

Statsvetaren Abrak Saati föddes i Teheran och tänker varje dag på vilken förmån det är att få leva i ett land som Sverige. Nu forskar hon på demokrati i små ö-nationer och hittar u...

En europeisk koalition för att utveckla och modernisera bedömning av forskning har nyligen bildats. Det är dags för svenska lärosäten och forskningsfinansiärer att gå med, skriver ...

För att skilja sig från mängden krävs en sorts synlighetsarbete. Det kan för forskare handla om at publicera sig i tidskrifter med hög status, vara aktiv i sociala medier eller att...

Europeiska universitetsinstitutet i Florens är inte så välkänt i Sverige, men här bedrivs forskning av yppersta klass. Den internationella miljön drar till sig professorer, forskar...

Hur får forskare tid att skriva och vem utför det ”akademiska hushållsarbete” som inte ingår i arbetsbeskrivningen? Det är några av frågorna som forskarna vid teologiska institutio...

Historikern Stefan Lundblad hade en morfar som berättade om livet förr och en historielärare som sköt med knallpulverpistol i klassrummet. Själv blev han museichef och nu ser han f...

Forskningskommunikation som är förtäckt marknadsföring kan ta formen av en förfrågan att delta för att fylla en plats på en scen där såväl målgrupp som innehåll och syfte är oklart...

Nydanande samarbeten inom alltifrån konstnärlig till medicinsk forskning. Det är syftet med Vetenskapsrådets utlysning av nya medel till excellenscentra. Vidare ämnesramar och att ...

Ibland sägs det att vi behöver fler förebilder inom akademin, för att uppmuntra underrepresenterade grupper att välja en akademisk karriär. Men vilken typ av förebild är det egentl...

Vart fjärde år är de hett villebråd hos medierna. När valrörelsen ska diskuteras, analyseras och problematiseras sitter valforskarna där som objektiva orakel. Men vilka frågor svar...

Peer review är som demokrati. Systemet är inte felfritt, men när det fungerar som det ska är det oöverträffat. Marie Cronqvist skriver om arbetet med att bedöma projektansökningar.

Robotar, genteknik, dikter och kreativa arbetsbord – i sin största utställning hittills fyller Nobelprismuseet 13 rum på Liljevalchs konsthall. Nobelpristagare och konstnärer tar s...

För att motverka förvirring behöver vi förtydliga skillnaderna mellan forskningskommunikation som är ren populärvetenskap och sådan som utgör marknadsföring. Det behövs också mer d...

Hur ska fler forskare kunna bidra med sin kompetens inom olika delar av samhället? En statlig utredning undersöker nu hur forskares rörlighet på arbetsmarknaden kan öka.

Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond, lämnade akademin för museivärlden. Miljöteknikforskaren Pontus Cerin har återvänt efter fem år på en myndighet. Båda önskar att fler...

Hon skriver om hur samhället genomsyras av idéer som hämtats från marknadsföringsvärlden och hur detta påverkar forskare. Johanna Arnesson forskar om kommunikation i skärningspunkt...

Att sprida sin forskning är en del av tredje uppgiften. Men innebär den också att forskare ska marknadsföra sig själva, undrar Johanna Arnesson.

Samverkan mellan akademi och omgivande samhälle kan inte vara något mål i sig. Menar vi allvar med att samverkan ska bli till ömsesidig vinning behöver fokus flyttas från att vi...

Demokratin urholkas eller är obefintlig i många av världens länder. Det gör kunskapen om hur den fungerar och vad som hotar den allt viktigare. Två svenska initiativ fokuserar på j...

Hon har arbetat med fyra utbildningsministrar, lett arbetet med två forskningspropositioner och suttit i en rad styrelser i sektorn. Vetenskapsrådets nya generaldirektör Katarina B...

Tio år efter starten har Curie fått ett nytt utseende. Ny form, färgsättning och navigation är några av nyheterna. Även sökmöjligheterna har utökats. Vi hoppas du tycker att det bl...

Inte bara unga forskare gör det. Även professorer, i Sverige, ägnar sig åt publicering i tvivelaktiga vetenskapliga tidskrifter, även kallade rovtidskrifter. En ny rapport belyser ...

Nya kontakter, bättre på att föreläsa och mer framgångsrik när hon söker forskningsmedel. Jessica Abbott skriver om hur tredje uppgiften varit bra för hennes karriär.

Hon skriver om ledarskap och tredje uppgiften. Jessica Abbott är universitetslektor vid Lunds universitet och forskar om varför hanar och honor kan se olika ut. På sin lediga tid l...

Det tog tjugo år, men till sist blev den klar: Ekots medicinreporter Anna Larsson har skrivit en avhandling om medicinjournalistik – hur den ska bli mer korrekt, och mer användbar ...

Det pågår en global utveckling mot öppen vetenskap. Arbetet är ett pussel som läggs av många aktörer. För att bilden ska bli komplett och inga bitar tappas bort behöver Sverige en ...

Tryggare anställningar, fler universitetslärare, förändringar av migrationslagen och minskat politiskt inflytande över lärosätena. Det är några av riksdagspartiernas förslag på hur...

Att skriva skönlitterärt kan vara ett sätt att berätta om och bearbeta ett tufft arbetsliv på ett stort universitetssjukhus. Det konstaterar neurologen Anja Smits som precis kommit...

Förväntningarna på att universitet och högskolor ska bidra till den stora omställning värden står inför är stora – med rätta! Men för att lärosätena ska kunna leva upp till dem krä...

Vikten av fri grundforskning och möjligheten att minska resandet genom fler digitala möten. Det är några av lärdomarna som kan dras av coronapandemin, enligt flera av riksdagsparti...

Doktorander tar sig väldigt ofta an nya, relativt komplexa arbetsuppgifter. Det är inte konstigt att man då tvivlar på sin egen förmåga. Att fråga doktorander om råd kan var ett sä...

Inför valet 2022 beskriver Sveriges unga akademi sina visioner för svensk forskning och högre utbildning. Centrala beståndsdelar är fria projektmedel fördelade i öppen konkurrens, ...

Efter ett långt liv i musikens, dansens och teaterns tjänst blir nu Västanå Teaters konstnärlige ledare Leif Stinnerbom hedersdoktor vid Karlstads universitet. Han har kombinerat p...

Mer forskarstyre, ökade basanslag eller utbildning av hög kvalitet. Alla riksdagspartier är överens om att Sverige ska vara en stark forsknings- och kunskapsnation, men vägen dit ä...

Hungriga vargar jagar inte bäst. Forskare behöver goda arbetsvillkor för att producera forskning av hög kvalitet. Höjda basanslag, bättre anställningsvillkor och ändringar i utlänn...

Seminariet är inte bara ett rum där forskning presenteras. Det är på samma gång en arbetsmetod och en arbetsmiljö, skriver Marie Cronqvist.

Den tredje uppgiften är egentligen den första, menar Louise Bringselius och Jonna Bornemark. Vid Institute for public affairs testas nya sätt att nå ut i debatten och skapa möte...