Nobelveckan ger medialt eko

2016-10-06

Det är Nobelvecka med sedvanlig medial snurr. Varje dag har nya Nobelpristagare presenterats – det är som julafton för alla forskningsfans. Priset i fysiologi eller medicin delades ut måndags, priset i fysik i tisdags, och i onsdags var det dags för priset i kemi.

Men frågan är om Nobelpriset i medicin verkligen borde delas ut? Det tycker inte Bo Risberg, professor emeritus i kirurgi vid Göteborgs universitet. I ett debattinlägg (Nobelstiftelsen borde tagit time out för medicinpriset) skriver han att Macchiarini-skandalen på KI skadat prisets trovärdighet för mycket.

Det är dock inget som Nobelstiftelsen lyssnat på, utan årets medicinpris gick till japanen Yoshinori Ohsumi för hans upptäckter av mekanismen för autofagi. Nobelpristagaren har upptäckt och klarlagt denna fundamentala process för nedbrytning och återvinning av cellens egna beståndsdelar.

Autofagi är även inblandat i utvecklingen av cancer. Och cancer är ett forskningsområde som högskole- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson anser viktigt. I sitt debattinlägg (Nytt avtal: Sverige och USA ska samarbeta om cancerforskning) i Curie förklarar hon varför Sverige låter amerikanska forskare få möjlighet att använda våra register och databaser.

Nobelpriset i fysik låter nästan som poesi: ”Årets pristagare öppnade portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd.” David J. Thouless och med andra hälften till Duncan M. Haldane och Michael Kosterlitz har studerat ovanliga materiefaser som supraledare, supravätskor eller tunna magnetiska filmer. Dessa material kan ha framtida tillämpningar inom både materialvetenskap och elektronik.

Även Nobelpriset i kemi har spännande tillämpningar framför sig. Pristagarna Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart och Bernard L. Feringa har skapat molekylära maskiner, det vill säga molekyler vars rörelser går att kontrollera och som kan utföra ett arbete när energi tillförs.

Curie har under åren publicerat många artiklar kring Nobelpriset, bland annat om hur det går till att utse en Nobelpristagare (Nobelpriset bakom kulisserna (Nyhetsartikel 2013)

Här är ytterligare ett axplock, om allt från släktskap mellan pristagare till festceremonins betydelse och statistik:
De flesta Nobelpristagare kommer från USA  (Krönika 2015)
Festen befäster pristagaren (2015)
Fler priser gynnar Nobelpriset (Nyhetsartikel 2014)
Nobelpriset går i släkten (Nyhetsartikel 2013)

Eva Barkeman /Redaktionen