Forskningssystemet i Albanien är ännu inte godkänt av EU. Men under de kommande åren ska en nationell myndighet för finansiering av högre utbildning inrättas och forskningsmyndigheten ska stärkas. Bilden är från centrala Tirana.

Balkanländerna anpassar sina forskningssystem till EU

2017-06-14

Inte mindre än fyra stater på västra Balkan är för närvarande officiella kandidatländer till EU: Albanien, Makedonien, Montenegro och Serbien. Ett viktigt förhandlingsområde behandlar forskningssystemen, som måste möta EU-kraven för att länderna ska bli fullvärdiga medlemmar. Curie besökte regionen för att undersöka hur denna process löper.

När ett land ansöker om medlemskap i EU utvärderas strukturer, förberedelser och den politik som förs inom ett antal politiska ämnesområden. Utvärderingen sker flera gånger, både inför ansökan och under själva ansökningsperioden. Då ett land anses redo inom ett område – eller ett kapitel – kan själva förhandlingarna med EU öppnas. När förhandlingarna är färdiga stängs kapitlet. När samtliga förhandlingskapitel är färdigberedda och stängda kan landet slutligen formellt ges medlemskap i EU.

Ett av förhandlingskapitlen, kapitel 25, avser vetenskap och forskning, och handlar bland annat om hur väl forskningssystemet i kandidatlandet rimmar med EU:s krav och förväntningar. I dagsläget är fem stater officiellt erkända kandidatländer till EU, varav fyra länder på västra Balkan: Albanien, Makedonien, Montenegro, Serbien (Turkiet är det femte landet). Men även om flera av balkanstaterna länge prioriterade forskning högt behöver de ändå i viss mån ställa om forskningssystemen inför EU-kandidaturen.

Albanien är längst efter

Den stat som i dag kanske ligger längst efter är Albanien: kapitel 25 ansågs vid den senaste utvärderingen 2016 befinna sig i ett ”tidigt stadium”.

Milva Ekonomi

Milva Ekonomi

– Men vårt land var väldigt stängt under kommunisttiden, och den ekonomiska situationen här var mycket dålig, säger Albaniens ekonomiminister Milva Ekonomi.

Vi möter henne i ministeriebyggnaden i centrala Tirana, en stad med ömsom vackra italienska sekelskifteshus, ömsom imposanta betongbyggnader från kommunismeran. Hon anser att det nationella forsknings- och innovationssystemet i landet är fragmenterat och behöver reformeras. För att möta behoven antog Albanien lag nr. 80/2015, som bland annat stipulerar att utdelningen av enskilda forskningsanslag och anslag för doktorandstudier ska öka.

Under de kommande åren kommer en nationell myndighet för finansiering av högre utbildning att inrättas. Dessutom ska Albaniens nationella forskningsmyndighet stärkas.

– Vi har ändrat så att man kan komma in på universiteten genom meriter eller preferenser, säger Milva Ekonomi. Vi har studerat hur de gör i Storbritannien. För oss handlar det inte bara om att vara med i EU, utan om att höja kvaliteten överlag på det interna forskningssystemet.

Utveckla excellens och möta samhällsbehov

I flera av Albaniens grannländer är forskningssystemen mer välutvecklade. Ett exempel är Serbien, vars förhandlingskapitel för vetenskap och forskning öppnades och stängdes på en och samma dag, den 13 december i fjol.

Viktor Nedović

Viktor Nedović. Foto: Media Center Belgrade

– Det betyder ändå att vi jobbar vidare med alla våra aktiviteter relaterade till det europeiska forskningsområdet (ERA). Men det var ett trevligt tillfälle när kapitlet stängdes! säger Viktor Nedović när vi ringer upp honom.

Som koordinatör för Serbiens förhandlingar inom kapitel 25 har Viktor Nedović varit huvudansvarig för landets diskussioner med EU inom just vetenskap och forskning. Han är också viceminister vid Serbiens forsknings- och utbildningsministerium, med huvudansvar för internationellt forsknings- och tekniksamarbete och EU-integration inom forskning.

Viktor Nedović berättar mer om Serbiens nya strategi för forskning och innovation, som antogs av regeringen i mars förra året.

– Den strategin är ett nyckeldokument för att utveckla excellenta institutioner å ena sidan och stärka ansvaret hos forskningsutövarna för att möta samhällets behov å andra sidan. Vi utarbetar också en handlingsplan där varje segment kopplar mot ERA:s vägkarta, säger han.

Deltar redan i Horisont 2020

Även Montenegros förhandlingar inom forskningsområdet har redan öppnats och stängts, det vill säga, har befunnits ligga helt i linje med EU:s förväntningar för ett inträde. Vi pratar med Ljubiša Stanković, professor i elektroteknik vid Montenegros statliga universitet och vice ordförande för Montenegros vetenskaps- och konstakademi.

Ljubiša Stanković

Ljubiša Stanković

– Vi deltar i det stora europeiska Horisont 2020-programmet, så våra forskare kan ansöka om finansiering från EU, säger professor Ljubiša Stanković.

Detsamma gäller faktiskt samtliga aktuella kandidatländer, som med andra ord är välintegrerade i EU:s forskningsfinansieringssystem. Montenegro har dessutom i likhet med flera andra av de gamla jugoslaviska staterna prioriterat vetenskap och forskning högt, och har ett antal forskningsfält som internationellt befinner sig på en mycket konkurrenskraftig nivå.

– Vi har bland annat mycket starka grupper inom elektronik och mekanik. Och vi har bra medicinutbildningar, bra konstfakulteter och mycket bra skolor inom turism och havsnäring.

Konflikten med Grekland ett hinder

När det gäller det fjärde landet på västra Balkan som för närvarande ansöker om medlemskap i EU – Makedonien – är det kanske framför allt konflikten med Grekland om vad landet ska få heta som blockerar dess slutgiltiga inträde. Den grekiska regeringen menar nämligen att namnet ”Makedonien” också avser en region i norra Grekland och att namnsammanblandningen i slutänden kan sporra framtida makedonska anspråk på ett större territorium, där vissa delar då skulle ligga i dagens Grekland.

Makedonien anses ha en god nivå på förberedelserna inom förhandlingskapitel 25, även om inte själva kapitlet öppnats ännu. Goce Aleksoski vid Makedoniens vetenskaps- och konstakademi kommenterar situationen för vetenskap och forskning i landet:

– Under decennierna efter andra världskriget skedde mycket utveckling av och investeringar i vetenskap och utbildning. Exempelvis bildades universitet och institut som främjade kvalitativ forskning.

Goce Aleksoski, som arbetar vid akademiens avdelning för internationellt samarbete, menar samtidigt att ett hinder för fortsatt utveckling av forskning och högre utbildning på västra Balkan är bristfällig finansiering.

– Utgifterna för detta är marginella i alla länder på västra Balkan och långt under genomsnittet för sydöstra Europa. Dessa länder har också dåligt konstruerade budgetar, med onödiga regeringsutgifter såsom en utvidgad offentlig administration, subsidier till improduktiva ekonomiska sektorer och så vidare.

Ökat inflytande som EU-medlemmar

Genom de nya kandidatländerna kan EU i framtiden växa rejält jämfört med dagens union, även om Storbritannien röstat för att lämna gemenskapen. Kommer då unionen att även bli forskningsmässigt starkare genom en sådan utvidgning? Dan Andrée, kontorschef på myndigheten Vinnovas Brysselkontor, kommenterar.

– Både ja och nej! ”Nej”, eftersom de redan deltar fullt ut i forskningssamarbetet genom att vara associerade till Horisont 2020 likt Norge och Schweiz. Men när de blir medlemmar får de dessutom vara med och bestämma inriktning på programmen. Så på det sättet är svaret också ”ja”, eftersom de då får möjlighet att påverka innehåll i kommande program.

Om och när de kandiderande länderna blir medlemmar i EU får de också tillgång till strukturfonder som de kan använda för att bygga upp sin forskningskapacitet. Detta är värdefullt för de här relativt fattiga länderna.

– Ett problem för dessa länder är annars att de inte satsar tillräckligt på forskning och på så sätt i praktiken har svårt att vara med i någon större omfattning i Horisont 2020, som ju bygger på excellens som urvalskriterium.

Vissa av länderna  kan dock ge ett mer betydande bidrag till EU:s forskningsarbete. Dan Andrée nämner särskilt Serbien.

– Serbien deltar redan i nära 120 projekt i Horisont 2020 och får 42 miljoner euro från EU. De serbiska forskarnas främsta områden är IKT, hälsa, livsmedel och energi. Från Sverige samverkar bland andra Uppsala universitet, SLU och Luleå tekniska universitet med serbiska partners.

Text: Joakim Rådström
Foto: Donya Nedomam