I Europa är 55 procent av studenterna på grundutbildningarna kvinnor, men bara 21 procent av professorerna i akademin.

Guide för jämställd forskning i Europa

2017-05-24

Kvinnor är i majoritet bland Europas studenter, men ändå är nästan 80 procent av professorerna män. Samarbetsorganisationen Science Europe har nu tagit fram en praktisk guide för att öka takten i jämställdhetsarbetet inom forskarvärlden. Guiden behövs, även i Sverige.

Ojämställdhet inom forskningen finns i alla europeiska länder och inom alla discipliner. Det säger Stephan Kuster som är generaldirektör vid Science Europe, en samarbetsorganisation för europeiska forskningsfinansiärer och forskningsorganisationer.

− Det förvånar mig att problemet är så beständigt, trots alla politiska uttalanden om att forskningen ska bli jämställd, fortsätter han.

För att underlätta jämställdhetsarbetet har Science Europe tagit fram en guide med enkla och konkreta råd till forskningsfinansiärer, forskningsorganisationer och lärosäten. Practical Guide to Improving Gender Equality in Research Organisations släpptes i februari och har väckt stort intresse.

− Guiden har laddats ner 3 000 gånger och det är tydligt att den fyller ett behov. Den innehåller bland annat många bra exempel på hur våra medlemsorganisationer arbetar med jämställdhet idag. Vi hoppas att organisationer ska lära av varandra och också börja använda samma mått på jämställdhet, så att statistiken blir mer jämförbar mellan länder.

Guiden tar även upp aktuell forskning om jämställdhet inom akademin. Science Europe konstaterar att kvinnor fortfarande måste prestera bättre än män för att komma lika långt i forskarkarriären, och hänvisar bland annat till den klassiska ”John och Jennifer”-studien som genomfördes på nytt 2012.

Då skickade en forskargrupp in identiska ansökningar från två fiktiva personer − John och Jennifer − för ett jobb som labbchef vid några amerikanska universitet. Professorerna som bedömde ansökningarna ansåg att John var mer kompetent än Jennifer, trots att deras meriter var desamma, och John hade större chans att bli erbjuden arbetet.

Undvika omedvetna fördomar

Statistiken ger en tydlig bild av bristen på jämställdhet inom akademin i Europa. Av studenterna på grundutbildningarna är 55 procent kvinnor, men bara 21 procent av professorerna i akademin. I europeiska universitetsstyrelser är andelen kvinnor 28 procent.

Att kvinnor faller bort under den akademiska karriären har många orsaker. En del av dem kan forskningsfinansiärer och lärosäten påverka, och en åtgärd är att jobba aktivt med omedvetna fördomar om kvinnliga forskare.

Science Europe konstaterar att både kvinnor och män förknippar forskning med äldre vita män. Stereotypen lärs in tidigt under barndomen och finns även i länder som har relativt många kvinnliga forskare.

− Det viktigaste är att vi förstår att det finns omedvetna fördomar om kvinnliga forskare, förmodligen även i våra egna bedömningsgrupper.

Han får medhåll av Carl Jacobsson som är senior rådgivare vid Vetenskapsrådet och medlem i arbetsgruppen bakom guiden.

− Jag möter ibland människor som verkar tro att vi i dagens samhälle är så upplysta att vi inte har några fördomar om kön, men jag tror inte att någon människa är opåverkad av könsroller. Det är ju omedvetna fördomar det handlar om, något man har fast man inte tror det.

Science Europe rekommenderar att personal, beslutsfattare och medlemmar i olika bedömningsgrupper regelbundet får träna på att hantera omedvetna fördomar.

− En gängse fördom är till exempel att män är mer självständiga i sin forskning än kvinnor. De som bedömer meriterna kan då tendera att tro att en kvinna till viss del varit beroende av andra forskare under karriären, medan en man som haft samma positioner kan framstå som mer självständig, säger Carl Jacobsson.

Formulera mål och följa upp

Ett avsnitt i guiden handlar om att ställa upp konkreta mål.

− Universitet, forskningsorganisationer och forskningsfinansiärer ska ha relevanta och mätbara jämställdhetsmål och också jobba för att nå dem. Om målen inte nås så ska ytterligare åtgärder sättas in − man ska inte bara konstatera att målen inte nåddes, säger Carl Jacobsson.

Han upplever att det är ganska vanligt med luddiga jämställdhetsmål av typen ”vi ska sträva efter jämställdhet”. Det finns då ingen press att faktiskt åstadkomma jämställdhet, bara att sikta i den riktningen.

− Det är som om din bilreparatör skulle ha målet att ”sträva efter att din bil har fungerande bromsar”.

Science Europe rekommenderar att lärosäten och finansiärer samlar in könsuppdelade data för sin verksamhet varje år, publicerar dem och observerar förändringar över tid. Ett bra exempel är data över hur stor del av kvinnorna respektive männen som fått sin ansökan om forskningsbidrag respektive tjänst beviljad.

− I Sverige har vi kommit förhållandevis långt när det gäller könsuppdelad statistik, men det har varit en lång process. Det kan fortfarande vara lite yrvaket i vissa andra länder.

Se över villkor för anslag

Det tredje och sista avsnittet i guiden handlar om att skapa bra villkor för kvinnliga forskare. Science Europe lyfter bland annat fram att många kvinnor i Europa lämnar forskarkarriären när de får barn, att kvinnor saknar bra mentorer och upplever att de inte har stöd i forskningsmiljön.

Bland rekommendationerna finns sådant som att stödja föräldraledigt för båda könen, att tillåta deltid och att man får ”pausa” sin finansiering när man är hemma med barn.

− Det är inte alltid en självklarhet att kunna ta en paus i sin projektfinansiering och skjuta fram finansieringen till efter föräldraledigheten, säger Carl Jacobsson.

Han konstaterar att Sverige ligger långt fram när det gäller bra villkor för småbarnsföräldrar.

− Vi har ju till exempel bra barnomsorg till överkomligt pris, och lång föräldraledighet. Men självklart finns saker att förbättra även i Sverige när det gäller forskningens villkor för kvinnor. Vi tror ofta att vi är bäst på jämställdhet, men faktum är att vi exempelvis bara ligger strax över EU-snittet när det gäller andelen kvinnliga professorer. I Sverige är 26 procent av professorerna kvinnor.

Text: Eva Annell

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Nätverket Vetenskapskvinnan

    Ett angeläget ämne och bra förslag, men vi tror inte att det räcker. Därför har vi tagit fram ett program för vad som behöver göras - http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2015/06/vetenskapskvinnans-manifest-for.html. Vi menar t ex att det är angeläget att Sverige agerar när det gäller tjänstetillsättningar så att det sker i konkurrens baserat på meriter istället för hur det på många håll ser ut idag, vilket åtskilliga studier visat skulle gynna kvinnor och andra grupper som idag har svårt att avancera i akademin - http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2016/07/vetenskapskvinnans-guide-till.html

    2017.06.01

  • Eva Haglind

    Det känns väl rätt "normalt" att två av två personer som inbjudits att kommentra guiden för jämställd forskning i Europa är män. Sverige har trots att vi haft mycket hög andel kvinnliga studenter under mycket lång tid, enbart 7% högre andel kvinnor bland professorer än snittet i Europa. Det hade varit värt en kommentar!

    2017.06.02