Föreläsare kan öka acceptansen för evolutionen genom att diskutera skiljelinjerna mot religion. De religiösa studenterna tar då i högre grad till sig fakta om evolutionen utan att det upplevs som ett hot mot deras religiösa värderingar. Föreläsare kan öka acceptansen för evolutionen genom att diskutera skiljelinjerna mot religion. De religiösa studenterna tar då i högre grad till sig fakta om evolutionen utan att det upplevs som ett hot mot deras religiösa värderingar.

Så kan evolutionsläran accepteras av fler

2017-05-09

I debatten om faktaresistens höjs röster för att forskare kan motverka utvecklingen genom att i större utsträckning diskutera värderingar. Religiösa studenter blir till exempel mer mottagliga för evolutionsläran om föreläsaren lyfter fram konflikterna, enligt en ny studie.

Decennier av psykologisk och neurologisk forskning har visat att alla människor färgar den information de tar emot i ett komplext samspel med känslolivet. Fakta och värderingar tenderar att glida ihop.

– I det globaliserade informationssamhället syns effekterna tydligt när stora grupper förnekar klimatförändringarna eller framhärdar i att vaccin orsakar autism, trots övertygande vetenskapliga bevis för motsatsen, säger den amerikanska forskaren Sara Brownell.

Hon utbildade sig för en karriär inom neurovetenskapen, men intresset för pedagogik tog över och nu forskar hon vid Center for Biology and Society vid Arizona State University. I ett pågående projekt undersöker Sara Brownell och doktoranden Liz Barnes vad som händer på amerikanska universitet när evolutionen ska läras ut till religiösa studenter.

Undvek konflikten

De konstaterade i en första studie 2016 att en stor majoritet av föreläsare om evolutionen helt undvek den potentiella konflikten i salen mellan religiösa uppfattningar och vetenskapen, oftast med hänvisning till att de inte såg det som sin uppgift att belysa den. Vissa medgav också att de tyckte konflikten var obehaglig och därför undvek den.

I en uppföljande studie, som presenterades vid vetenskapskonferensen AAAS i Boston tidigare i år, har forskarna nu visat att om målet är minskad faktaresistens så ska man tvärtom lyfta fram problematiken.

– Vi har visat att en föreläsare kan öka acceptansen för evolutionen genom att strategiskt diskutera skiljelinjerna mot religion. De religiösa tar då i högre grad till sig fakta om evolutionen utan att det upplevs som ett hot mot deras religiösa värderingar. Det som överraskade oss var i hur hög utsträckning de icke-religiösa ökade sin tolerans för de religiösas hållning genom undervisningsmetoden, säger Sara Brownell.

Studien omfattade 95 studenter på en förberedande biologikurs på ett universitet i Texas. Den upplevda konflikten mellan religion och evolution gick ned med 50 procent både bland religiösa och icke-religiösa efter att man infört inslag i undervisningen som belyste frågan på ett sätt som skulle desarmera konflikterna.

Existera sida vid sida

Metoden bygger på att inte avfärda några uppfattningar utan tvärtom beskriva och diskutera hela spännvidden av synsätt, men också att framhålla möjligheten att olika värderingar kan existera sida vid sida i skilda domäner. I studien ingick både litteratur och forskarbesök, exempelvis berättade en religiös evolutionsforskare om hur hon personligen håller isär religion och vetenskap.

Flera religiösa elever uppgav efter kursen att de accepterade evolutionen som ett faktum, men att deras religiösa tro kunde existera sida vid sida med den. Den minskade polariseringen mellan grupperna fångades i utvärderingen av en icke-religiös som uttryckte det som att han inte längre såg de religiösa som ”hopplösa”.

I en pågående studie hoppas Sara Brownell och Liz Barnes kunna visa att även mindre omfattande förändringar i undervisningen kan ha effekt. De kommer till exempel att testa om en endast tio minuter lång introduktion till möjligheterna för religion och evolution att samexistera ger minskad polarisering i klassrummen.

– 85 procent av amerikanerna uppfattar sig som religiösa. Vi hoppas att de här metoderna kan integreras i undervisningen för att på så sätt öka acceptansen för evolutionen bland framtida lärare och politiker, säger Sara Brownell.

Vidga perspektiven

Sarah Brownell och Liz Barnes fortsätter forska om hur man i klassrummen kan minska polariseringen kring evolutionen. De vill även vidga perspektiven och har funderat på hur de här metoderna kan påverka faktaresistens inom andra kontroversiella områden inom biologin, till exempel klimatförändringarna.

– Det vi gör ligger i linje med den socialpsykologiska forskningen om attitydförändringar och kan troligen fungera på ett bredare plan. Men vi har fortfarande mycket jobb kvar att göra inom evolutionsundervisningen, säger Liz Barnes.

Text: Dag Kättström

9 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • kennert orlenius

    Tråkigt att rubriksättaren inte förstått vad studien handlar om. val av undervisningsmetoder kan minska den klassiska polarisering om tro och vetande. Vetenskap handlar om vad som är åtkomligt med vetenskapliga metoder. Religion är en ontologisk fråga om hur verkligheten är beskaffad, frågor om huruvida den är matriell eller icke-materiell.

    2017.05.12

    • Redaktionen

      Artikeln tar upp flera aspekter av forskningen. Både hur acceptansen för evolutionen kan öka bland studenterna och hur polariseringen i undervisningen kan minska. Rubriken tar fasta på det förstnämnda medan faktarutan (med rubriken Sätt att minska polariseringen) belyser det sistnämnda.

      2017.05.12

  • Marie Stenseke

    Mycket intressanta, om än inte överraskande resultat. I rubriksättning och ingress missar ni dock en viktig del av slutsatserna om den minskade polariseringen i klassrummen: "Det som överraskade oss var i hur hög utsträckning de icke-religiösa ökade sin tolerans för de religiösas hållning genom undervisningsmetoden", och "Den minskade polariseringen mellan grupperna fångades i utvärderingen av en icke-religiös som uttryckte det som att han inte längre såg de religiösa som ”hopplösa”. Jag har inga problem med att förena evolutionsläran med min kristna tro, och jag möter många religiösa forskare med liknande inställning. Desto vanligare är det att inom akademien möta oförståelse och okunskap om religiösa livsåskådningar och existensiella frågor utöver det vetenskapen kan ge svar på.
    Marie Stenseke, medlem i Equmeniakyrkan och Co-chair för Multidisciplinary Expert panel i FNs panel för biologisk mångfald, IPBES.

    2017.05.12

  • Claes Andersson

    Det stämmer nog helt utmärkt. Folk gillar att tas på allvar helt enkelt. Om vi generaliserar och applicerar PRECIS den här insikten på andra områden där vi upplever att folk är faktaresistenta så kommer det nog att gå betydligt bättre. Dessutom kanske vi lär oss något på kuppen.

    2017.05.12

  • Joakim Amorim

    Ett pragmatiskt alternativ är annars att inte alls blanda ihop religion med vetenskap eftersom de är olika saker. Evolutionen är, en extremt vetenskapligt välbelagd, beskrivning av arternas utveckling. Religion är en livsåskådning med lika många tolkningar som utövare. Vi blandar inte ihop stat och religion så varför blanda ihop vetenskap och religion? För övrigt tycker jag faktarutan ovan är helt uppåt väggarna:

    - ska vi bekräfta dem som tvivlar på evolutionen?
    - är vetenskap en åsikt?
    - ska lärare/forskare relativisera evolutionen så att religiösa kan acceptera den?

    Mycket relativistisk och luddig artikel av ett vetenskapsmagasin!

    2017.05.12

  • Göran Sonesson

    Man kan ju inte bedöma en studie utifrån en tidskriftsrapport, även om det är i en tidskrift utgiven av Vetenskapsrådet. Men jag finner följande citat oroande: "Det som överraskade oss var i hur hög utsträckning de icke-religiösa ökade sin tolerans för de religiösas hållning genom undervisningsmetoden". Vad exakt betyder detta? Det brukar ju inte vara de icke-religiösa som är intoleranta mot de religiösa (utom under den arabiska vetenskapens guldålder i Bagdad på 900-talet, och i viss mån under sovjetisk hegemomi i Europa mera nyligen). Är det inte sådant som bäddar för den ultimata relativismen, som vi nu känner under namnet "alternativa fakta"? Själv är jag ganska kritisk till utvecklingsläran, i synnerhet i dess sentida tappning, men det är trots allt en vetenskaplig teori, dvs. ett försök att förklara de lilla vid vet med en mer eller mindre plausible teori. Uppenbarelser, direkta eller förmedlade av någon helig bok, befinner sig i en helt annan kategori

    2017.05.13

  • Göran Kurlberg

    Alltfler amerikanska forskare inom biologi och molekylärbiologi ifrågasätter utvecklingsläran som förklaringsmodell för arternas uppkomst, se Discovery Institute. Den vetenskapligt mest relevanta hållningen är att vi egentligen inte vet hur liv uppstått. Religionens relation till evolutionshypotesen kan därmed komma in i en ny fas.

    Göran Kurlberg, Docent i Kirurgi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

    2017.05.15

  • Dan Larhammar

    Attn Göran Kurlberg: Discovery Institute är inte en tillförlitlig källa, det är en kristen konservativ tankesmedja som stödjer kreationism. Detta vet du eftersom du själv i debatt hävdat kreationistiska ståndpunkter tillsammans med kreationisten Sture Blomberg när ni skrev som representanter för det kristna Clapham-institutet. Blanda inte ihop livets uppkomst och evolutionen. Evolutionen är inte en hypotes, det är en välgrundad förklaring till livsformernas mångfald och förändring över tid.

    2017.05.15

  • Dan Larhammar

    Varför uppmärksamma en studie publicerad för nästan ett år sedan med djupintervjuer av 32 lärare i Arizona som undervisar i biologi på college-nivå? Föga intressant oavsett om det gäller vetenskap eller pedagogik. Om religiösa och vetenskapliga uppfattningar ska kunna existera parallellt kan de inte överlappa. Stephen Jay Gould lanserade 1998 konceptet "non-overlapping magisteria" (NOMA) i ett försök att separera religiösa och vetenskapliga frågor. Men religioner har haft, och har, åsikter om frågor som den ena efter den andra får vetenskapliga förklaringar. Huruvida religiös tro kan existera parallellt med vetenskapliga synsätt beror därmed på i vilken mån de religiösa uppfattningarna är beredda att retirera. Ett mer konstruktivt sätt att bemöta religiösa dogmer vore att redogöra för den psykologi som ligger bakom tro på de påstådda övernaturliga väsen som anses ha dikterat de åsikter som nu motbevisas av vetenskapliga studier. Förklaringarna ligger i psykologiska mekanismer som prägling, önsketänkande, konformism, övertolkning av medvetandet, mm.

    2017.05.15