Förnekelsen av klimatförändringarna och avståndstagandet från vaccinationsprogram bottnar ofta en rädsla för politiskt styrda åtgärder, enligt forskaren Stephan Lewandowsky. Bilden visar kolkraftverk i Makedonien.

Förnekelse som politisk propaganda

2017-05-04

Det är farligt att avfärda klimatförnekare som galna eller felinformerade människor. Förnekelsen är ett mycket effektivt verktyg vid politiska kampanjer, enligt forskaren Stephan Lewandowsky som studerat sambandet mellan alternativa fakta, förnekelse av vetenskaplig evidens och tron på konspirationsteorier.

Stephan Lewandowsky är professor i kognitiv psykologi vid Bristol University i England. Hans intresse för faktaresistens och fejkade nyheter väcktes i samband med Irak-kriget 2003. Då blev Iraks påstådda innehav av massförstörelsevapen ett motiv för kriget.

Han observerade att personer som var skeptiska till att detta var den verkliga anledningen till kriget, också hade lättare att skilja sanna från falska påståenden i samband med annan rapportering om kriget.

– Det verkade som om ett skeptiskt förhållningssätt var ett bra verktyg för att kunna detektera falska nyheter.

Vanligare bland republikaner

Samtidigt fortsatte ungefär en tredjedel av den amerikanska befolkningen att tro på myten, även när det framkommit att det inte fanns några massförstörelsevapen.

– Där kunde man se en tydlig koppling till partitillhörighet, republikaner trodde i större utsträckning på den.

Ett annat exempel på detta är debatten om USA:s förra presidents härkomst. I samband med presidentkampanjen 2008 cirkulerade konspirationsteorier om att Barack Obama var född i ett annat land än USA och därmed inte var valbar som president. Tidvis trodde över hälften av alla som röstade på republikanerna på denna myt.

– När vi borrade lite djupare kunde vi se att omfattningen av desinformationen berodde starkt på vilka nyhetskällor man tog del av. Speciellt de människor som följde Fox News var mer desinformerade än de som valde andra nyhetsflöden.

Stephan Lewandowsky påpekar att hans studier inte visar på orsakerna. Om tittarna av Fox News blev felinformerade för att de valde att följa just detta nyhetsflöde eller om de ville bekräfta en viss uppfattning och därför valde att titta på denna nyhetskanal.

– Men ökningen av falska nyheter är ändå uppseendeväckande. Detta har pågått i 15 år och blivit så vanligt att vi inte längre kan ignorera det. Nu betalar vi priset för att inte ha tagit hand om problemet tidigare.

Förnekelsen del av politisk rörelse

Vid klimatkonferensen i Köpenhamn 2009 var det många som var skeptiska till de fakta som då lades fram. Den gången var det skeptiska förhållningssättet en ren förnekelse och del av en politisk rörelse, framhåller Stephan Lewandowsky.

– Då blev jag intresserad av att förstå varför man skulle vilja att förneka någonting som är ganska uppenbart.

I senare studier kunde han och hans kolleger visa att det till stor del var den politiska åskådningen som bidrog till förnekelsen. Anledningen är enligt Stephan Lewandowsky en rädsla för följderna.

– Det kan handla om att vi måste sätta ett pris på koldioxidutsläpp eller införa någon beskattning för att åtgärda klimatförändringarna. Det är en mycket utmanande tanke for republikaner som tror att den fria marknaden är det enda sättet framåt för ett samhälle.

Förnekelsen är också ett effektivt verktyg för politiska kampanjer i klimatfrågan.

– Om jag är en del av oljeindustrin är det väldigt rationellt att förneka klimatförändringar, det ligger i mitt intresse och är inte svårare än så.

Rädsla för politiskt styrda åtgärder

Stephan Lewandowsky har även studerat beteendet hos individer som avstår från att vaccinera sig, ett fenomen som ökat både i USA och Sverige de senaste åren. Han menar att både klimatförnekelsen och avståndstagandet från vaccinationer, bottnar i en rädsla för politisk styrda åtgärder som till exempel obligatoriska vaccinationsprogram.

Även om syftet med vaccinationer är gott så är sådana program oacceptabla för människor med en viss politisk övertygelse. Rädslan för politiskt styrda åtgärder förklarar också varför den amerikanske presidenten Donald Trump är så mottaglig för dessa idéer, enligt Stephan Lewandowsky.

Han har också sett ett samband mellan klimatförnekelse, ifrågasättande av vaccinationer och hur lätt man tror på konspirationsteorier. Den gemensamma nämnaren är föreställningen om att någon mäktig aktör står bakom och driver frågan i eget intresse.

Svårt att bryta igenom

Stephan Lewandowsky menar att det är extremt svårt att bryta igenom den typen av argumentation och övertygelse och skulle generellt inte rekommendera att lägga för mycket energi på detta.

– Om jag hade begränsade resurser skulle jag istället satsa på att tala med individer som är osäkra och förvirrade av allt informationsbrus. Det är också bra att prata med de människor som redan är övertygade och stärka dem i deras uppfattning om vacciners nytta och forskningen bakom klimatförändringarna.

Hans studier visar på vikten av att framhålla att det råder vetenskaplig konsensus om vacciners nytta. Och att göra människor medvetna om att debatten handlar om politik och inte om vetenskaplig fakta, förklarar Lewandowsky. Andra forskare har kommit fram till samma slutsats när det gäller klimatförändringar.

Övertyga med säkerhet

Hur forskningsresultat kommuniceras kan spela en viktig roll för hur de uppfattas och tolkas. Det gäller framförallt kommunikation av den vetenskapliga osäkerheten.

– Det är anmärkningsvärt hur stor roll den vetenskapliga osäkerheten spelar när forskare kommunicerar resultat om klimatförändringar, osäkerheten tar alldeles för mycket plats i rapporteringen. Den andra sidan, klimatförnekarna, formulerar däremot sina ståndpunkter i säkra termer. Studier om övertygelse har visat att en påstådd säkerhet är ett mycket effektivt verktyg.

Förutom en mer självsäker kommunikation som lyfter fram fakta och det man faktiskt vet med säkerhet, istället för att betona eventuella osäkerheter, efterlyser Stephan Lewandowsky även en förändring av mediernas nyhetsbevakning av forskning.

– Inom journalistiken är det vanligt att låta båda sidor komma till tals när det finns en konflikt eller olika åsikter. Den principen är mindre lyckad när det handlar om vetenskapliga fakta som det råder konsensus om. Bara för att det finns någon som menar att jorden är platt betyder inte det att den personen måste få lika mycket utrymme på ett vetenskapsprogram på tv.

Ge vetenskapligt korrekt bild

I Storbritannien rekommenderade nyligen regeringens kommitté för vetenskap och teknik att medierna ska vara mer försiktiga när de rapporterar om forskning och inte alltid eftersträva en balanserad rapportering. Nyhetsförmedlingen borde istället handla mer om att ge en vetenskapligt korrekt bild.

Det verkar som om flera traditionella mediekanaler kan tänka sig att följa den principen, enligt Stephan Lewandowsky som också menar att Google och Facebook börjat kolla fakta i större utsträckning och att det finns en stor vilja att göra någonting åt problemet. Det är troligen en reaktion på valet av Donald Trump som USA:s president.

– Många blev chockade över det amerikanska presidentvalet. Man trodde helt enkelt inte att detta var möjligt. Så här kan det inte fortsätta, det är därför vi ser så många åtgärder nu.

Fotnot: Stephan Lewandowsky är en av talarna vid Forum för Forskningskommunikation i år, hans föredrag har titeln Rational denial of undeniable climate change: Science in an era of post-truth poltics.

Läs också i Curie: Diskutera – fakta talar inte för sig själv

Text: Natalie von der Lehr
Foto: AFP Photo / Robert Atanasovski

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Peter Stilbs

    Så här gjorde man i forna Öststaterna: förklara personer med oönskade åsikter eller information för sinnessjuka. Bedrövligt av Curie att sprida sådan här vänstersyn på vetenskapen

    2017.05.05

  • Uwe Raffalski

    Peter Stilbs gör precis det som beskrivs i artiklarna han kritiserar angående fake news och desinformation.
    Vetenskapliga fakta följer inte politiska åsikter. De står inte till buds för allmänheten att tro eller inte tro på dem. Visst kan man tro att jorden är platt och allt annat är vänsterdriven men det gör inte påståenden korrekt. Att vetenskapliga fakta bör kommuniceras mera, även med personlig advocating, kan jag bara hålla med om.
    Det gäller egentligen bara att bestämma sig om man vill ha ett faktabaserad samhälle med beslutsprocesserna därefter eller om man vill snickra sig sin egen bild om världen och ignorera allt som inte passar in.

    2017.05.12