march_for_science_art

En marsch för forskningen

2017-04-20

På lördag ska människor på fler än 500 platser i världen samlas för att visa sitt stöd för vetenskap och forskningsbaserad kunskap. Initiativet kommer från USA, i Sverige blir det manifestationer i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå.

Det började på Twitter.

”Någon som planerar #ScienceMarch i Sverige? Ska vi?”

Eva Krutmeijer, forskningskommunikatör och medlem i nätverket Forskom, hade läst en artikel om den planerade March for Science i Washington och reagerade på innehållet.

– Under mina 25 år som forskningskommunikatör har jag aldrig upplevt att forskningen varit hotad, men nu känner jag en oro för relativismen. Begrepp som fakta och bevis har helt plötsligt blivit ord som man kan bolla med lite som man behagar.

Hon fick mycket respons på sin tweet. Hon och kollegan Robert Watt, kommunikationschef på Stockholm Environment Institute och även han involverad i Forskom, startade därefter March for Science Stockholm.

Visa stöd för forskningen

Robert Watt var först något tveksam till om ett sådant evenemang skulle behövas i Sverige men förklarar vad som övertygade honom.

– Jag kom till slutsatsen att det är dags att visa stöd för vetenskapen i en tid av faktaresistens, misstro och desinformation. Därför manifesterar jag för vetenskap och för dess roll i samhället. Forskning är en förutsättning för att kunna lösa samhällsutmaningar och politiska beslut måste vila på fakta och evidensbaserad kunskap.

Eva Krutmejier menar att forskarna och deras verksamhet är förhållandevis osynliga. De flesta människor är överens om att forskning är viktigt men få vet vad den vetenskapliga processen innebär, påpekar hon. Hon vill helst att även de som inte forskar själva förstår och känner sig trygga med den osäkerhet som vetenskap kan innebära.

– Forskarna använder den bästa metoden som finns tillgänglig för att undersöka ett problem eller en fråga. Sedan vrider och vänder man på resultaten, granskar varandra och modifierar slutsatsen när man kommer fram till någonting nytt. Det är en komplex process, men många vill ha enkla svar och när det inte finns kan det ge utrymme för populistiska tolkningar.

Hur vet du det?

Organisationen Vetenskap & Allmänhet tog snabbt rollen som koordinator för evenemanget. Generalsekreteraren Cissi Askwall betonar att March for Science ska vara någonting positivt.

– Det ska hellre vara en manifestation för än en marsch emot något. Vi har översatt March for Science till ”manifestation för vetenskap”, och har formulerat ett manifest som organisationer och personer kan ställa sig bakom.

Hon efterlyser ett kritiskt angreppssätt för att hantera det snabba informationsflödet.

– Vi kan alla bli mer alerta och skaffa oss ”scientific literacy” – grundläggande kunskap om forskning, hur vetenskap bedrivs och hur man tänker kritiskt.

För henne personligen handlar det om att kunna ställa och få svar på frågan ”hur vet du det?”.

Cissi Askwall menar att utvecklingen är oroande i flera länder, där politiker inte tar tillräcklig hänsyn till vetenskapsbaserad kunskap. Därför ser hon manifestationen även som en solidaritetshandling; att stå upp tillsammans för något angeläget.

– Det är ungefär som på 1980-talet när man stod upp gemensamt i världen mot apartheidsystemet trots att det inte var något som man själv var direkt drabbad av. Jag tror inte att vetenskapen är hotad i Sverige men att det är viktigt att visa på sambanden mellan oberoende forskning, öppen dialog och ett demokratiskt samhälle.

Forskare har ett ansvar

För Julia Uddén, forskare i psykolingvistik vid Stockholms universitet, är det självklart att delta i March for Science i Stockholm. Hon pekar bland annat på de kraftiga nedskärningarna i USA:s forskningsbudget och den förändrade synen på vetenskap och dess roll i samhället.

– Alla forskare har ett ansvar att stå upp mot det som händer. Vi måste också analysera hur den här situationen uppkommit och varför vetenskapen förlorat sin roll som sammanfogande länk mellan olika delar av samhället.

Med den sammanfogande länken menar hon det vetenskapliga tillvägagångssättet att komma fram till ny kunskap.

Julia Uddén är redan med i ett nätverk för evidensbaserad policy och kommer att fortsätta att engagera sig. Hon hoppas att befintliga organisationer och nätverk blir mer medvetna om varandra och starkare tillsammans. Hon betonar också vikten av att universiteten har en oberoende ställning.

– Universiteten ska tillhöra folket och representera en kunskapsprocess som omfattar alla medborgare. Partipolitiska och privata intressen ska minimeras och universiteten ska inte heller drivas som företag, det är en viktig princip.

Öka förståelsen för grundforskning

Mattias Lundberg, forskare i musikvetenskap vid Uppsala universitet och ledamot i Sveriges unga akademi, resonerar också kring universitetens roll i samhället. Han menar att universiteten och akademisk forskning ofta misstänkliggörs bland populister i USA.

– Så är det inte i Europa, här är det mer pressen som pekas ut. Men tyvärr finns tendenser att misstro universiteten i Europa också, påpekar han och refererar till lagändringarna som kan inskränka den akademiska friheten för Central European University i Ungern.

Enligt honom vore det mycket skadligt att underminera förtroendet för universiteten och akademisk forskning. Utmaningen för forskare är att visa allmänheten att deras forskning är relevant, och då inte bara den tillämpade forskningen som resulterar i nya mediciner eller teknologiska produkter utan även grundforskningen och udda ämnen.

Han har själv har producerat en prisbelönt podcast om den svenska musikhistorien som riktar sig till allmänheten och har sänts i P2 i Sveriges Radio. Den har lockat många lyssnare.

– Tusentals människor har till exempel laddat ner och lyssnat på ett avsnitt om medeltida musikteori, ett synnerligen smalt ämne. Tydligen finns det ett intresse för den typen av forskning och kunskap, universiteten måste bli bättre och kanske slugare för att förklara.

Grundforskningen behövs som underlag för den tillämpade forskningen och borde inte ifrågasättas. Det är någonting som borde förmedlas, enligt Mattias Lundberg, som gärna ser att forskare jobbar för att öka förståelsen för att det inte finns några snabba svar och att varje resultat genererar nya frågor.

– Jag hoppas att March for Science bidrar till en större förståelse för grundforskningen. Humanistisk grundforskning handlar ju till stor del om att förstå varför människans situation ser ut som den gör nu. Ofta agerar människor i sin vardag på sätt som kan förklaras på historisk och filosofisk väg.

Efter marschen

Mattias Lundberg ska tillsammans med sin familj delta i March of Science i Uppsala. Han tycker att det ska bli intressant att se reaktionerna efter manifestationen; hur media kommer att rapportera och vad som händer sedan.

Cissi Askwall hoppas att March for Science blir startskottet för fortsatt arbete.

– Det är en styrka att så många olika aktörer stödjer March for Science. Det är allt ifrån universitet, branschorganisationer, företag och muséer till ideella föreningar.

Hon betonar också vikten av en större medvetenhet hos alla.

– Ett viktigt steg är att ge mer plats i skolan åt källkritik och grundläggande kunskap om vad vetenskap är och hur den går til.

Eva Krutmeijer ser gärna att fler människor hittar till öppna föreläsningar, studiecirklar och andra populärvetenskapliga forum.

– Många av de här aktiviteterna är redan populära, men oftast kommer det bara en viss typ av människor. Därför handlar det också om att bredda målgruppen. Jag hoppas även att fler människor börjar söka kunskap på ett annat sätt, till exempel via universitetens öppna verksamhet.

Robert Watt ser March for Science som en möjlighet att öka förståelsen för hur vetenskap fungerar.

– Jag hoppas att marschen är början på en resa för det vetenskapliga samfundet, som gör oss bättre på att lyssna och samarbeta mellan discipliner, och framför allt bättre på att engagera och kommunicera med alla delar av samhället.

Text: Natalie von der Lehr
Foto: Penelope Dullaghan

3 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • gert lindholm

    Bra, för första gången i mitt 75åriga liv skall jag marschera.

    2017.04.20

  • Peter Stilbs

    Så många är grundlurade. Detta är i grunden en manifestation för antivetenskaplighet, dogmer och politisk korrekthet. Läs gärna Jacob Nordangårds analys här http://pharos.stiftelsen-pharos.org/2017/04/09/march-against-science/

    2017.04.21

  • BL

    Peter, börja att dyka så ser du vad som redan hänt i våra hav. Res i klimatutsatta länder och prata med befolkningen om torka. Gissa och tro inte utan undersök på plats vad som händer.
    Jacob har studerat hur olika aktörer påverkar politiska processer, dvs han har själv blivit en propagandaexpert och verkar kunna använda det för att själv trumpeta ut diverse politiska synpunkter. Stiftelsen pharos ser ut att vara antingen ett skämt eller i värsta fall ett organ för främmande makt om man tittar på deras hemsida.
    Men visst, det är sant att naturen kommer "alltid" att överleva i någon form. Jag skulle dock inte räkna med att människan överlever iden med det 1000-åriga riket som hyllas i vissa kretsar. Inte pga atombombshotet utan pga syrgashalten i luften förändras ifall planktonmixen i haven förändras vid havsuppvärmning och försurning. Plankton producerar kanske hälften av syret i atmosfären. Vart det kan ta vägen vet ingen idag då få har simulerat det och man fortfarande arbetar fram mätmetoder för att mäta plankton i ett världshav. Kanske något för dig att studera med din kemibakgrund? Hur man kan mäta planktonhalten i ett världshav? Du vet redan att vi tål varken en för hög eller för låg syrgashalt. Så motivationen borde finnas.
    Och visst kan det vara en amsaga och ingen reell risk. Men jag trodde inte heller att jag skulle få se med egna ögon ett av världens finaste korallrevsområde i Maldiverna så gott som helt utan mjukkoraller för tre år sedan och med en hel del algtäckta döende hårdkoraller.

    2017.04.22