Anna Jobérs avhandling om hur social klass påverkar elevers resultat i naturorienterande ämnen gav inga ekon utanför akademin när den kom 2012. Men i vintras gav hon ut en populärvetenskapliga version, Social klass i skolan. Den har fått stor uppmärksamhet i lärartidningar och gett henne en rad uppdrag som föreläsare.

Med siktet inställt på orättvisor

2017-04-10

Som en röd tråd i Anna Jobérs forskning löper intresset för hur skolsystemet fungerar för olika sociala grupper. Drivkraften hittar hon i sin bakgrund. Med föräldrar som kände att de saknade möjlighet att påverka sina liv eftersom de saknade utbildning.

Anna Jobér är lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö Högskola. När hon inte undervisar lärarstudenter forskar hon om klass och ojämlikhet. Hennes avhandling heter Social class in science class och handlar om hur social klass påverkar elevers resultat i naturorienterande ämnen.

Med hjälp av sociologiska teorier analyserar hon vad som sker i samspelet mellan lärare och elever. En av slutsatserna är att elever som uppträder övertygande och kan tala för sin sak anses också ha bättre kunskaper i ämnet.

Gynnar elever med utbildade föräldrar

– När jag studerade vad som skedde i klassrummet kunde jag se att mycket handlade om hur eleverna uttryckte sig, vilka gester de använde och hur de tilltalade läraren. Det här betydde mer för deras betyg än hur de tagit till sig innehållet i ämnet. Det verkar vara så att vissa elever passar in i lärandet och det gör att de får högre betyg.

Det är ett växelspel mellan lärare och elev som bygger på en rad koder för hur samtalet i klassrummet går till. De elever som fångat upp de outtalade reglerna kan lättare visa vad de kan och vara aktiva i diskussionerna. Anna Jobér konstaterar att det är ett system som gynnar elever från hem där föräldrarna har utbildning.

Det är en av de faktorer som gör att föräldrars utbildningsbakgrund slår igenom i barnens studieresultat. Betydelsen av föräldrars utbildningsbakgrund förklarar hälften av elevers betyg, det är belagt av tidigare forskning. Det är alldeles för mycket och ett misslyckande för skolan, tycker Anna Jobér.

När boken kom small det till

Avhandlingen kom 2012 och gav inga ekon utanför akademin. Inte förrän i vintras då en populärvetenskaplig version av avhandlingen kom ut, boken Social klass i skolan. Då small det plötsligt till, säger hon. Boken fick stor uppmärksamhet i lärartidningar och hon har fått en hel rad uppdrag som föreläsare. Ett skäl till det stora intresset tror hon är att det finns tecken på att likvärdigheten i skolan är på väg att försämras.

– Jag märker att lärare och rektorer är oroliga över vad som sker och att de vill använda klassbegreppet för att förstå situationen. Jag får bara fler och fler frågor om hur social klass påverkar skolan.

Anna Jobér växte upp i det lilla frikyrkliga samhället Kisa på gränsen mellan Småland och Östergötland. Erfarenheten av att växa upp med lågutbildade föräldrar ger perspektiv på hur skolan fungerar för olika sociala grupper, menar hon. Hennes mamma som var sjukvårdsbiträde berättade ofta om hur förödmjukande det var att på sjukhuset möta läkarnas överlägsenhet och hur tungt det var att jobba helger och sena kvällar. Hon tyckte att hon saknade valmöjlighet i sitt liv, säger Anna Jobér.

– En stark drivkraft i min forskning är att studera de faktorer som gör att människor fastnar i vissa fack eller yrken som beror på deras bakgrund. Skolans uppgift är ju central för att motverka det.

Kvinnor i frikyrkan blev förebilder

Men miljön där frikyrkan präglade det mesta gav också självförtroende. Anna Jobér uttryckte redan som tonåring sin mening i församlingen och de vuxna lyssnade. Där fanns starka kvinnor som berättade om hur de som missionärer startade skolor på andra sidan jorden. De blev förebilder som visade att man ingenting är omöjligt.

Nu har hon sedan länge lämnat kyrkan. Idag vet jag faktiskt inte vad jag tror på, säger hon. Men erfarenheten av att vara lyssnad på lever kvar.

Först utbildade sig Anna Jobér till högstadielärare. Sedan fortsatte hon på forskarskola för lärare där hon fick möjlighet att läsa till en licentiatexamen. Men istället för en licentiatexamen ledde studierna till att hon antogs som doktorand i pedagogik.

– Det var när jag vikarierade som adjunkt på Malmö högskola som fick jag rådet att söka doktorandutbildningen. Särskilt Harriet Axelsson, som var prefekt, uppmuntrade mig. När jag tänkte ”inte kan väl jag”, peppade hon mig att gå vidare. Det har betytt mycket.

Akademin en främmande värld

Precis som för många andra klassresenärer innebar steget in i akademin en ny värld för Anna Jobér. Hon hade nått ett mål men samtidigt var det mycket som var främmande.

– Jag har aldrig kunnat se framför mig hur det är att arbeta i högskolan. Jag har inte haft någon att titta på eller någon att fråga i min familj eller i min släkt. Mina föräldrar har alltid stöttat mig men jag har saknat det där personliga samtalet med en person som står mig riktigt nära. Mina föräldrar har nog undrat många gånger: vad är det hon gör hela dagarna? Läser hon bara? Kan man få betalt för det?

Har din klassbakgrund gjort dig osäker i den akademiska miljön?

– Egentligen inte. Men jag har valt generösa miljöer, för det finns många miljöer i akademin som inte är det. Jag chockas ofta över hur man behandla varandra inom akademin och hur man använder sig av härskartekniker eller struntar i mötesstrukturer. Jag tror att det bland annat kan bero på den ständiga striden om pengar.

Djungel av olika parter

Själv har hon just fått ett mindre bidrag för att påbörja en forskningsstudie om hur externa aktörer påverkar skolan och nu hoppas hon på mer pengar. Tillsammans med Malin Ideland, som är professor i utbildningsvetenskap, undersöker hon vad som händer när privata företag och ideella organisationer engagerar sig i allt från läxläsning till läromedel.

– I spåren av skolkrisen dyker det upp fler och fler som vill hjälpa till att utveckla skolan. Det är en sektor som består av en djungel av olika parter där flera har förbindelser med varandra. Vi är fyra forskare som har kartlagt hur marknaden ser ut och vi har ännu inte lyckats få hela bilden klar för oss. Men vi kan se att skolan befinner sig i ett helt nytt beroendeförhållande och det är viktigt att undersöka vad det leder till.

Du har ett stort engagemang i frågor som rör orättvisor. Finns det inte en risk att ett så stark personlig drivkraft färgar av sig på tolkningen av de vetenskapliga resultaten?

– Jo det gör det. Jag tänker ofta på det. Jag frågar mig själv om jag har någon dold agenda. Eller om jag läser in det jag vill i mina siffror. Därför är det centralt att jag jobbar i team där vi kan hjälpa varandra att se våra svagheter.

Kvalitetsgranskningen på forskningsseminarier och konferenser är också väldigt viktig, betonar Anna Jobér.

– Men samtidigt tycker jag att det är bra att vi erkänner att vi har med oss vår bakgrund in i forskningen. Jag tror att det alltid finns personliga faktorer som spelar roll när vi fattar beslut runt vetenskap. Min uppfattning att det är viktigt att de blir synliga. Då kan vi förhålla oss till dem

Text: Lotta Nylander
Foto: Magnus Jando, Malmö högskola