Hur poängsätter man samverkan? Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället ska premieras ekonomiskt, enligt forskningspropositionen som presenterades i november.

Hur sätter man en siffra på samverkan?

English 2017-02-14

När nya medel till forskning och utbildning fördelas ska också samverkan vägas in. I höstens budgetproposition kommer förslag om hur det ska gå till, baserat bland annat på en modell som tagits fram av Vinnova. Men upplägget väcker kritik.

Lärosätenas samverkan med det omgivande samhället ska premieras ekonomiskt. Det var en av nyheterna i forskningspropositionen som presenterades i november.

De pengar det handlar om är höjningen av basanslagen – pengar som går direkt till universiteten. Det är cirka 1,3 miljarder kronor fram till 2020 som i år och nästa år ska fördelas. Vid fördelningen får samverkan samma vikt som indikatorerna publiceringar och externa medel.

Förslaget har skapat debatt. Men det är inte helt nytt. Vinnova fick redan i forskningspropositionen 2012 uppdraget att ta fram ett förslag för hur prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle kan bedömas.

I slutet av december redovisades resultaten i rapporten Evaluating the Role of HEIs´ Interaction with Surrounding Society. Där finns också ett förslag på en modell som kan användas för att värdera samverkan (se ruta). Den har testats i två pilotprojekt under 2015 och 2016.

– Vår modell är inte oantastlig och perfekt. Modellen ska utvecklas kontinuerligt. Men den viktigaste slutsatsen är att det går att utvärdera samverkan. säger Maria Landgren som är programchef vid Vinnova och en av författarna till rapporten.

”Håller inte”

Den slutsatsen håller inte Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, med om. Universitetet är ett av 26 lärosäten har varit med i pilotprojektet.

– Pilotprojektet var en nyttig övning som har lärt oss mycket och synliggjort mycket vi inte var medvetna om. Men som grund för att fördela pengar. Nej, det håller inte, säger hon.

Eva Åkessons invändning handlar bland annat om att det är svårt att hitta kriterier för att mäta avtryck av samverkan.

– Samverkan är en självklar och integrerad del i lärosätenas verksamhet i Sverige. Vi samverkar gärna och ofta på många olika sätt. Det är en mångfacetterad verksamhet. Men att fördela pengar till forskning med samverkan som grund är inte bra. Det är rent av förkastligt. Det finns inte enkla sätt att mäta detta.

Olika förutsättningar

Avsikten med Vinnovas modell är att den ska driva på lärosätenas kvalitet och verksamhetsutveckling, enligt Maria Landgren.

– Den ska ta hänsyn till att samverkan kan bidra till olika resultat inom olika vetenskapsområden och till lärosätenas olika roller och förutsättningar. Alla gör inte likadant.

Men vad menas då med samverkan? Vinnovas definition är bred. Samverkan är ”en interaktiv process som skapar ömsesidig nytta, både för lärosäten och samverkanspartners” är den förklaring som presenteras i rapporten.

Det är upp till lärosätet att bestämma vilka som ska involveras och på vilken nivå. Varje universitet och högskola bör utgå från sina egna specifika förutsättningar och utifrån det välja vilka de vill samverka med, enligt Karin Röding som är statssekreterare hos ministern för högre utbildning och forskning.

– Samverkan kan omfatta en rad olika aktiviteter och involvera flera olika funktioner vid ett lärosäte. De aktörer som avses kan vara allt från allmänheten i stort, till näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle.

Svårt att mäta

Pam Fredman är rektor vid Göteborgs universitet. I likhet med Eva Åkesson är hon skeptisk till förslaget.

– Det går inte att sätta en siffra på kunskapsutveckling. Den sker hela tiden. Det går inte att utvärdera vad kunskapsutveckling sedan lång tid tillbaka har för effekt i samhället idag. Samverkan är en del av det vi gör och alltid har gjort i utbildning och forskning. Det blir kortsiktigt och begränsat när man försöker mäta, säger hon.

Pam Fredman exemplifierar med en ny mastersutbildning som i höst startar vid Göteborgs universitet, i samarbete med universiteten i Oslo, Helsingfors och Århus. Den ska öka kunskaperna om hur man ska förebygga terrorism och radikalisering, och ligga till grund för fortsatt forskning inom området.

– Hur sätter man en siffra på det?

Rapport på remiss

Rapporten ska ut på remiss under året. Därefter ska Vinnova få ännu ett uppdrag, baserat på remissvaren. Det kan leda till ett nytt underlag för fördelning av nya medel nästa år.

Senare i år ska en utredning tillsättas som ska se över hela systemet för resurstilldelning. Den ska bland annat pröva hur samverkan i fortsättningen ska premieras.

Pam Fredman är kritisk till att ytterligare ett kriterium för värdering ska införas nu, samtidigt som ett nytt system ska utredas.

– Att införa en ny modell med en ny parameter medan man ser över resurstilldelningssystemet ger inte långsiktiga förutsättningar.

Text: Siv Engelmark
Foto: Patrik C Österberg / All Over Pre / IBL

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Peter Johnson

    Hej!
    Jobbade med samverkan på Högskolan i Gävle i ett av VINNOVA stött projekt i början av 2000-talet. Då fanns iallafall en modell på dåvarande Högskolan i Kalmar och den omgivande regionen på en uträkningsmodell hur mycket det gav ekonomiskt sett tillbaka för parterna att jobba tillsammans i olika utbyten och projekt.
    Värt att titta.
    Mvh
    Peter Johnson

    2017.02.17