Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Carl Fredrik Westin med sin forskargrupp, bestående av Daniel Topgaard, Karin Bryhske, Hans Knutsson, Markus Nilsson.

Carl-Fredrik Westin (andra från vänster) beskriver sin forskargrupp som en stor familj. Familjekänslan har också bidragit till gruppens framgångar. På bilden står han utanför Harvard Medical School tillsammans med några av sina svenska medarbetare (Daniel Topgaard, Lund, Karin Bryhske, Lund, Hans Knutsson, Linköping, Markus Nilsson, Lund). Foto: Michael Halle.

NYHET

Familjekänsla främjar framgångsrik forskning

Familjekänsla i forskargruppen och långsiktig planering av ansökningar. Det är några förklaringar till framgångarna för Carl-Fredrik Westin och hans grupp. Sedan 20 år forskar han vid Harvard Medical School i Boston där han utvecklat metoder för att visualisera och förstå vad som händer i hjärnan.

Det var slumpen som förde Carl-Fredrik Westin till Boston och Harvard Medical School. Kort efter disputationen vid Linköpings universitet lyssnade han på ett föredrag av en amerikansk professor från Brigham and Women’s Hospital som pratade om visualisering av hjärntumörer. Diskussionerna fortsatte över middagen och Carl-Fredrik Westin frågade om han kunde komma över till Boston som postdoktor.

– Jag förstod inte alls att det var Harvard Medical School, bara att det var ett sjukhus i Boston som höll på med medicinsk bildanalys och visualisering för planering av kirurgiska ingrepp. Det var först när jag kom dit som jag insåg hur stort det var och var jag hade hamnat. Det var kanske bra att jag inte visste det när jag sökte, berättar han.

Två år blev till fem år och efter ett tag började Carl-Fredrik Westin få egna forskningsmedel och grundade Laboratory of Mathematics in Imaging, labbet som utvecklar tillämpningar inom medicinsk bildanalys som bygger på matematik, analys och modellering. Han och hans team utvecklar metoder och mjukvara för bildanalys som sedan används inom sjukvården och forskningen.

Mjukvaran, som heter 3D slicer, hjälper kirurger i deras praktiska arbete, speciellt vid hjärnkirurgi. Den kan också tillämpas på mer grundläggande forskning om hjärnan, som till exempel studier av sjukdomar som schizofreni och autism.

Kapitalisera kunskap

Många tekniker för bildgenerering inom medicin, som till exempel magnetresonanskameran, bygger på fysik och matematik. Just dessa discipliner behövs också för själva bildbehandlingen och analysen.

– Sverige hade en lite annorlunda filosofi inom bildbehandling och det tog jag med mig till Boston. Då byggde bildbehandling ofta på enkla regelbaserade system. Sverige var tidigt ute med att använda alternativa metoder som byggde på kontinuerlig matematik och signalbehandling.

Carl-Fredrik Westin berättar att radiologer, de läkare som tolkar bilderna från de olika sorters avancerade kameror som används i kliniken, oftast inte har tillräckligt mycket kunskap inom matematik och fysik för att förstå hela bildgenereringsprocessen.

– Den kompetensen behövs för att utveckla nya metoder och tekniker. Det betyder att vi grundforskare kan kapitalisera den kunskapen på ett annat sätt än de forskare som har en mer klinisk bakgrund.

Som en stor familj

Konkurrensen är stenhård vid Harvard Medical School och det finns nästan inga professorer med fasta tjänster. Många är läkare som även ägnar sig åt forskning, de flesta forskare måste finansiera sin egen och sina medarbetares lön via externa forskningsmedel. Det blir enklare att få de stora bidragen om man som Carl-Fredrik Westin kan identifiera en kunskapslucka och bidra med ny kunskap.

Sedan han kom till Harvard Medical School för 20 år sedan har Carl-Fredrik Westin byggt upp en unik forskargrupp och fått flera stora bidrag till sin forskningsgrupp, totalt ett par miljoner dollar per år. Han tror att flera faktorer spelar roll, den första är sammansättningen av gruppen.

– Vi är som en stor familj. Vår filosofi är att man ska sköta sig och vara snäll och vi har odlat den kulturen, det är kanske lite ovanligt på ett ställe som Harvard. Det är viktigt att undvika bråk i gruppen, de superduktiga forskarna är oftast också egoistiska och det fungerar inte.

Tänker i längre cykler

En annan viktig framgångsfaktor är att planera ansökningar på lång sikt. Carl-Fredrik Westin och hans grupp tänker i längre cykler och ser ansökningar som en del av forskningsprocessen. Söka medel, forska och slutligen publicera bildar tillsammans det han kallar för forskningshjulet.

– De tre delarna tar ungefär lika mycket tid och går in i varandra. Planeringen inför en ansökan skulle många andra kalla för forskning och en publikation är många gånger startpunkten för nästa ansökan.

I Carl-Fredrik Westins grupp är många av medarbetarna seniora och får egna mindre bidrag. Då blir det många hjul som snurrar samtidigt, helst synkroniserat så att alla hjälper varandra.

Skillnad mot Sverige

Han ser en tydlig skillnad mot Sverige där ansökningsprocessen är kortare och varje ansökan står mer för sig själv. Man söker medel för ett specifikt projekt, utför forskningen och publicerar resultaten. Sedan söker man för nästa projekt.

Dessutom är det viktigt att lära ut processen att skriva ansökningar tidigt. Carl-Fredrik Westin är noga med att låta sina yngre medarbetare vara med i skrivprocessen.

– Det är viktigt att bli bra på det om man vill överleva och det är en fördel om man kan se ett system i det hela. Många postdoktorer har egentligen två jobb, det ena är att forska och publicera, det andra är att börja söka egna medel efter något år.

Där kommer familjetänket in igen. Mentorn gör kanske bäst i att acceptera att postdoktorn lägger forskningen på hyllan i några månader för att ägna sig åt ansökningar. Då finns det mer medel att forska för och postdoktorn fortsätter att bidra till gruppens forskning. Gruppledaren kan förlänga anställningen och får tillbaka den tiden som investerades i ansökningsprocessen.

Återtagit kontakten med svensk forskning

Även om Carl-Fredrik Westin lämnade Sverige för 20 år sedan samarbetar han idag med svenska forskare i både Linköping och Lund. Han är tacksam för det forskningsstöd han har fått från Vetenskapsrådet och Stiftelsen för strategisk forskning i Sverige, samt från Wallenbergs stiftelse för en workshop.

– Att återuppta mina kontakter med svensk forskning har varit roligt och otroligt givande, både för de svenska grupperna jag jobbar med och för min forskargrupp i Boston.

De forskningsmedel han fått i Sverige har gjort stor skillnad, betonar Carl-Fredrik Westin.

– Mina seniora kolleger på Harvard Medical School är mycket imponerade av den forskning som vi gör tillsammans i Sverige, och är nu väldigt hjälpsamma när jag arbetar för ökad synergi mellan våra forskningsprojekt.

Verkligheten begränsar idéerna

I början av varje upptäckt finns en idé. Ungefär en gång om året anordnar Carl-Fredrik Westin en liten konferens för sin grupp och samarbetspartners för att diskutera nya idéer och forskningsprojekt. Storleken på mötet spelar roll, stämningen ska vara familjärt och det ska vara högt i tak. Idéerna kan vara grunden för ett pilotprojekt, ett nytt samarbete eller en ny ansökan.

Carl-Fredrik Westin påminner om datorutvecklingen de senaste 20 åren som även betytt att bildanalysen har blivit enklare. Numera räcker prestandan och grafikkorten i en vanlig bärbar dator. Den ökade datorkraften betyder också att forskarna kan tänka ut nya algoritmer och applikationer.

– För 20 år sedan tänkte vi bara ut det som gick att göra med dåtidens teknik. Egentligen kunde vi ha kommit på det vi gör idag redan då men den tekniska begränsningen blev även en barriär för våra idéer. Nu har maskinerna blivit bättre och därför vågar vi också tänka smartare och bättre. Egentligen är det verkligheten som begränsar oss, inte våra idéer och tankar, resonerar Carl-Fredrik Westin.

Läs också i Curie: Fria former gynnar nydanande forskning

Carl-Fredrik Westin

Han disputerade 1994 vid Linköpings universitet.

Postdoktor vid Harvard Medical School, Boston, där han också etablerade sin egen forskargrupp.

Grundare av the Laboratory of Mathematics in Imaging (LMI).

Idag är han professor i radiologi vid Harvard Medical School.

Även verksam inom forskning kring artificiell intelligens och datorseende vid MIT, Cambridge och gästprofessor (20 procent) vid Linköpings universitet på institutionen för medicinsk teknik.

Forskning:

  • Utveckling av magnetresonanstomografi för avbildning av hjärnvävnadens mikrostruktur med stor detaljrikedom och precision. Syftet är att möta olika kliniska behov för icke-invasiva tekniker för att bedöma cellförändringar som orsakas av olika sjukdomar (exempelvis multipel skleros, cancer, Alzheimers sjukdom och hjärntrauman).
  • Utveckling av matematiska verktyg för att rekonstruera cellulära mikrogeometrier från nya metoder för magnetresonanstomografi, analys och visualisering av data.
  • Multidisciplinärt forskningsfält som involverar forskare från tillämpad matematik, informationsteori, medicinsk strålfysik och fysikalisk kemi.

Över 250 publikationer inom datoriserad bildanalys (computer vision), analys av medicinska bilder (medical image analysis) och bildstyrd kirurgiplanering (image guided surgery).

Forskningsmedel bland annat från amerikanska National Insitutes of Health (NIH), Vetenskapsrådet och Stiftelsen för strategisk forskning.

Relaterat innehåll

Nyhet 11 mars 2024

Natalie von der Lehr

Hur handleder man doktorander och hur påverkar deras studieplan det fria kunskapssökandet? Curie har pratat med några forskare som fördjupat sig i handledarrollen och de utmaningar...

Debatt 26 februari 2024

Johan Elf, Uppsala universitet

När det administrativa stödet centraliseras får forskare och universitetslärare mindre tid till forskning och utbildning. Universitetsverksamhet som inte utgår från kärnverksamhete...

Krönika 6 december 2023

Tänk om forskning kunde vara mer som ett maratonlopp. Det borde gå att bryta och komma igen, och även misslyckanden borde kunna få ett erkännande, skriver Natalie von der Lehr.