Ett av de forskningsprojekt som beviljades av The Swedish Foundations’ Starting Grant handlar om solenergi och bedrivs av Alberto Vomiero vid Luleå tekniska universitet.

Fler får bidrag via ERC:s bedömning

2016-04-18

Fyra svenska stiftelser har slagit sig ihop för att finansiera unga forskare som inte får Starting Grant från Europeiska forskningsrådet, ERC, trots att de fått högsta betyg i granskningen. Satsningen syftar bland annat till att öka antalet svenska ansökningar till ERC. I mars presenterades de första mottagarna av det nya stödet.

Att få ett kvitto på att man tillhör den internationella forskningseliten, men ändå bli utan det sökta bidraget – det är situationen för många unga forskare som ansöker om Europeiska forskningsrådets, ERC:s, Starting Grant. Av de 18 unga svenska forskare som senast tilldelades toppbetyget A i ERC:s granskning fick 11 finansiering medan 7 blev utan.

I december deklarerade fyra svenska stiftelser att de har inlett ett samarbete för att ändra på detta. Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Kempestiftelserna, Ragnar Söderbergs stiftelse samt Riksbankens Jubileumsfond går ihop i den gemensamma satsningen Swedish Foundations’ Starting Grant för att fylla denna lucka i forskningsfinansieringen. Det nya anslaget är utformat för att kunna ersätta ERC:s Starting Grant fullt ut: samma belopp (upp till 1,5 miljoner euro), samma maxlängd (fem år) och i övrigt likartade villkor.

Sedan tidigare har Vetenskapsrådet ett liknande stöd till unga forskare som topprankats för ERC:s Starting Grant och hamnat i det ovissa läget mellan bifall och avslag – i reservgruppen. I den senaste omgången blev dock inga svenska forskare placerade i denna grupp.

Kräver att forskarna söker från ERC igen

Maria Wikse, forskningssekreterare på Riksbankens Jubileumsfond, RJ, tycker att det är oroande att antalet svenska ansökningar till ERC gått ner.

– Med den här satsningen vill vi bidra till att vända den trenden. Vi hoppas att den ska leda till ett ökat intresse för att söka till ERC. Vi ställer också krav på de forskare vi finansierar att de, om möjligt, fortsätter att söka stöd därifrån varje år. De har ju redan nått långt, och med vårt stöd kan de förhoppningsvis efter ett eller två år byta till ERC:s finansiering. En risk med att ge ett flerårigt bidrag till just dem som är närmast att få stöd från ERC är annars att man faktiskt bidrar till att minska det svenska söktrycket på ERC.

Stiftelserna gör ingen egen granskning utan utgår helt från ERC:s bedömning.

– Det är en vanlig åsikt att forskare tvingas lägga alldeles för mycket tid på att skriva ansökningar, säger Maria Wikse. På det här sättet bidrar vi till att minska det trycket, samtidigt som vi kan dra nytta av ERC:s välrenommerade granskning.

Resultatet det första året blir att tre av de sju topprankade forskare som blivit utan Starting Grant från ERC istället får stiftelsernas nya stöd. Det framgick när resultatet av utlysningen presenterades den 21 mars. Dessutom ger stiftelserna stöd till två forskare som befinner sig i samma situation, fast angående ett annat stöd: ERC:s Consolidator Grant.

– Alla stiftelserna har ju stadgar att rätta sig efter, säger Wikse. RJ stöder forskning inom humaniora och samhällsvetenskap; Kempestiftelserna är begränsade till norra Sverige. Det fanns inga ansökningar om Starting Grants som dessa två stiftelser kunde finansiera. Då blev det en bra lösning att istället dela ut två Consolidator Grants, som är ERC:s motsvarighet för forskare som hunnit ett steg längre i karriären.

Till nästa år hoppas hon att fler stiftelser gått med i samarbetet, så att fler kandidater kan finansieras.

Minskar bördan även på granskarna

Bengt Gustafsson, professor emeritus i astronomi vid Uppsala universitet, är en av de experter som ofta anlitas vid olika utlysningar. Han har bland annat granskat ansökningar till ERC under ett antal år, men har inga uppdrag för ERC idag.

Liksom Maria Wikse menar han att granskningen för ERC:s Starting Grants håller en osedvanligt hög kvalitet. Därför ser han en rad fördelar med att svenska finansiärer delar ut forskningsmedel utifrån ERC:s bedömning.

– ERC:s granskning är ambitiös och i flera steg, inklusive intervju, säger Gustafsson. Dessutom är det oftast kompetenta granskare, och mindre problem med jäv än vad det blir på nationell nivå. Så ja, det är en mycket bra granskning.

Förutom de fördelar som Wikse nämner påpekar Bengt Gustafsson att upplägget minskar bördan även på granskarna.

– Det görs så många granskningar och utvärderingar att de erfarna forskare som brukar engageras för dessa – för det blir i stor utsträckning samma personer – inte får så mycket tid över för annat.

ERC räknar inte med handledarkompetens

Dessutom menar han att den så kallade Matteuseffekten är ett generellt problem i forskningsfinansieringssystemet, och där utgör stiftelsernas nya bidrag en intressant kontrast eftersom det fungerar precis tvärtom: stödet går ju till den som inte fått pengar, i varje fall inte från ERC.

Men han är inte odelat positiv.

– Framför allt bör den som tar rygg på ERC vara medveten om vad som inte vägs in med tillräcklig vikt i bedömningen: den sökandes kompetens som handledare. Den som får ett Starting Grant från ERC kommer inom kort att ha flera doktorander och postdoks, så det borde vara en viktig aspekt.

Gustafsson hoppas därför att stiftelserna känner ansvar för att de forskare som de finansierar utvecklas till ansvarsfulla handledare.

– Ett av de värsta brott vi kan begå i forskarvärlden är att besegla unga forskares öde genom att medverka till att de får dåliga handledare.

Någon generell utveckling mot att finansiärer avstår från egen bedömning och istället accepterar någon annans vill han inte se.

– Även de allra bästa granskningarna av unga forskare blir med nödvändighet ganska slumpmässiga och nyckfulla. Forskare som utvecklats i en steril miljö kan bli fantastiska på sikt, men de ser inte mycket ut för världen i 30–35-årsåldern. Och omvänt: de som haft förmånen att utvecklas i en stimulerande och framåt forskningsmiljö kanske inte kan stå så bra på egna ben. Därför är det bra med flera oberoende bedömare som i någon mån kan rätta till varandras misstag.

Han får medhåll av Maria Wikse.

– I just det här fallet tycker vi att det finns särskilda skäl att utgå från ERC:s granskning, men vi har inga planer på att införa den principen i större omfattning. Forskare från andra nordiska länder uttrycker ofta en viss avundsjuka på situationen i Sverige, just för att vi har flera oberoende forskningsfinansiärer. Så vill vi fortsätta.

Text: Anders Nilsson
Foto: Nik Merkulov/Depositphotos