Mellan 2004 och 2013 rekryterades en femtedel av alla lektorer och professorer vid Århus universitet i en sluten process. Enbart 12 procent av dem som sökte professurerna var kvinnor. Mellan 2004 och 2013 rekryterades en femtedel av alla lektorer och professorer vid Århus universitet i en sluten process. Enbart 12 procent av dem som sökte professurerna var kvinnor.

Konkurrens ger fler kvinnor på hög nivå

2016-03-08

Transparens gynnar kvinnors befordran. Sociologen Mathias Wullum Nielsens forskning visar att andelen kvinnliga lektorer och professorer ökar när tjänsterna blir offentligt utlysta. Läs den sista av tre artiklar om rekryteringar till akademin ur ett genusperspektiv.

Universitet uppfattar sig som meritokratier, där kunskap och skicklighet är avgörande vid tjänstetillsättningar. Mathias Wullum Nielsens doktorsavhandling i samhällsvetenskap vid Århus universitet i juni 2015 visar dock att många blir anställda utan konkurrens.

Mellan 2004 och 2013 rekryterades en femtedel av alla lektorer och professorer vid Århus universitet i en sluten process. Tjänsterna utannonserades inte och vanligtvis fanns bara en sökande. Enbart 12 procent av dem som sökte professurerna var kvinnor.

Vid öppen utlysning var andelen kvinnliga sökanden 23 procent. Fortfarande fanns många gånger bara en sökande.

– En av förklaringarna kan vara att tjänsterna var skräddarsydda för en viss kandidat, säger Mathias Wullum Nielsen.

Statistik för hela landet våren 2015 visar att Århus universitet långt ifrån är ensamt om problemet.

Män gynnas av dold rekrytering

År 2008 kom ett danskt regeringsdirektiv som kräver att professurer måste utannonseras internationellt, om det inte föreligger speciella omständigheter. Ändå ökade andelen dolda rekryteringar till forskartjänster från 8 procent under perioden 2004-2008 till 30 procent under de följande fyra åren.

– Siffrorna visar att en befordran inte bara är en fråga om vad du kan utan vem du känner. När akademin använder bakdörren vid anställningar avgörs rekryteringen av sökandens rykte och synlighet.

Den dolda rekryteringen är en nackdel för kvinnor, eftersom de har svagare nätverk i en manlig miljö. Manliga beslutsfattare brukar dessutom föredra kandidater som delar deras egna värderingar, framhåller Mathias Wullum Nielsen.

– Män har fördelar av rekrytering via informella nätverk. Kvinnor har större chans att få en tjänst när den är offentligt utlyst.

Prefekterna verkar dock omedvetna om problemet. ”Kön spelar ingen roll, för oss handlar det om att hitta den bästa”, sa de prefekter i Århus som deltog i en annan av Mathias Wullum Nielsens delstudier med kvalitativa intervjuer.

Sverige och Norge mer jämställt

I en tredje undersökning gjorde Mathias Wullum Nielsen en analys av handlingsplanerna för jämställdhet vid två danska, två svenska och två norska universitet.

Argument som globalisering, konkurrenskraft, förnyelse och kvalitet genomsyrar riktlinjerna vid samtliga undersökta lärosäten. Rättvisa och lika möjligheter är honnörsord i Norge och Sverige men saknas i de danska dokumenten. Norska och svenska krav på förebyggande arbete mot diskriminering förekommer inte heller i Danmark.

Jämställdhet har i Norge och Sverige ett självklart värde för organisationen. I Danmark betonas istället behovet av att stärka karriärmöjligheterna för kvinnliga forskartalanger.

– Diskrimineringen av kvinnor i forskarvärlden uppfattas som ett strukturellt problem i svenska och norska texter medan danska universitet uppfattar det som en fråga för kvinnorna själva, säger Mathias Wullum Nielsen.

Han tror att det är en allmän uppfattning i Danmark att landet är tillräckligt jämställt.

– Både Sverige och Norge kan sanktionera offentliga forskningsinstitutioner som inte uppfyller kraven på löpande rapportering om jämställdhetsskapande aktiviteter. Det förekommer inte i Danmark.

Mätinstrument utformat av män

När Mathias Wullum Nielsen granskade den danska modellen för värdering av vetenskapliga publiceringar såg han hur kvantitativa mätinstrument kan bidra till att förhindra jämställdhet.

Kvinnor är underrepresenterade i de kommittéer som rangordnar utgivningskanalerna. De missgynnas också av att samarbete belönas, eftersom nätverken ofta domineras av män.

– Skillnaden i publiceringspoäng beror inte på kvalitetsskillnader utan på vilket fält som forskaren studerar och i vilken tidskrift resultatet publiceras. Standardisering är alltså inte alltid en fördel för jämställdhet, om den utgår från en speciell grupp – i det här fallet män.

Könsblindhet även i ny teknik

Mathias Wullum Nielsen har delvis bytt forskningsinriktning sedan han i början av hösten flyttade till universitetet i Stanford, USA. Som postdoktor på institutionen för historia samarbetar han med vetenskapshistoriker för att studera hur kön inkorporeras i olika ämnesområden, till exempel medicin.

– Kvinnor riskerar att få okända biverkningar när de använder läkemedel som är utprovade på män. Könsblindheten märks också i ingenjörsvetenskaper och i ny teknik, säger Mathias Wullum Nielsen.

Text: Carin Mannberg-Zackari
Foto: Soeren Kjeldgaard

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Nätverket Vetenskapskvinnan

    Det är bra att VR uppmärksammar detta fenomen. Nepotism innebär inte bara att kvinnor slår i glastaket - det drabbar också invandrare. Så om vi vill öka konkurrenskraften och se till att skattebetalarnas pengar används klokt måste vi ha meritokrati vilket vi inte har idag. Bristen på jämställdhet i den svenska akademin är nedslående - http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2016/03/en-aktuell-statisk-redogorelse-for.html

    2016.03.08

  • Siv Östman

    Ja, ja, ja inget nytt under solen. spm långtidsarbetslös akademiker som inte ens kommer till intervju så är detta inte en företeelse inom lärosätenas domäner. Funderar mycket på vem jag ska locka att verkligen genomlysa detta. Dolda jobb är en egen arbetsmarknad. Bra att ta del av denna artikel men måste samtidigt påpeka att galet är det ju när ni inom akademierna ser er som något för mer än människor levande i den så kallade "verkligheten" med beprövad erfarenhet och även akademisk&beprövad erfarenhet. Att som äldre levande på denna jord så är jag tämligen trött på alla nya forskningsrön som konstaterar de som redan är konstaterat, som det som författaren till detta inlägg nu ska sätta sig in i - att läkemedel är utprovade på män. Var är den samlade erövrade kunskapsmassan så man slipper uppfinnandet av hjulet om och om igen och i stället strategiskt lägga fokus och resurserna på det som verkligen är av värde i denna vår komplexa verklighet för vår fortsatta utveckling för allas välmående och hälsa och särskilt barns.

    2016.03.11