Forskaren Mattias Lundberg vann nyligen Stora radiopriset för sin podd Den svenska musikhistorien. Forskaren Mattias Lundberg vann nyligen Stora radiopriset för sin podd Den svenska musikhistorien.

Prisad för P2-podd om musikhistoria

2015-10-08

Forskaren Mattias Lundbergs podd Den svenska musikhistorien har engagerat allmänheten, lockat studenter och vann nyligen Stora radiopriset. Men utan ett stipendium från 1800-talet hade det kanske aldrig skett.

Den tredje uppgiften för högskolorna, efter forskning och utbildning, är att sprida kunskap till samhället i stort.

– Det ska inte bara vara en möjlighet, utan en plikt, säger Mattias Lundberg docent i musikvetenskap vid Uppsala Universitet.

För honom själv var det ändå svårt att lägga tid på det.

– När man får forskningsbidrag, till exempel från Vetenskapsrådet, måste man ju återrapportera. Det brukar handla om forskningsmeriter, även om det inte finns några hinder för att också rapportera aktiviteter inom tredje uppgiften.

Mer av en chansning

Han upplever det mer som en chansning att lägga tid på tredje uppgiften. Det finns inga färdiga kanaler för forskare att använda och det är otydligt hur man ska göra.

Ett stipendium, Filéns legat instiftat 1822, för docenter inom filosofisk fakultet som ”ådagalagt en mera sällsynt skicklighet och lärdom” hade inget krav på återrapportering. Det gav friheten att chansa. Tanken att göra en podd dök upp.

– Jag hade lyssnat på podden History of philosophy, without any gaps av Peter Adamson och ville göra något liknande. De flesta känner inte så väl till den svenska musikhistorien, inte ens våra musikstudenter gör det i detalj, eftersom de läser om hela världens övergripande musikhistoria.

Kunskap om många musikepoker

Mattias Lundberg har utöver att forska också arbetat som raritetsbibliotekarie på Statens musikverk. Genom att katalogisera samlingarna och ta fram övriga forskares källor fick han där en viktig överblick av hela musikhistorien.

Han kom i kontakt med kanalchefen för Sveriges Radio P2 och lade då fram sin idé om en podd. P2 höll på att lägga om sitt utbud, med mer fokus på folkbildning och valde att satsa, men inte utan viss tvekan.

– Det är ovanligt att ta in en forskare på det sättet och jag hade inte gjort radio förut.

P2 finansierade produktionen som utfördes av Munck produktionsbolag och valde att ta in den andra rösten i programmet: Esmeralda Moberg, folkmusiker och van radiomakare.

– Det behövs en producent och de var brutalt uppriktiga. När jag ville få med för mycket sade de ”då kommer folk stänga av!”

Däremot har han uppnått sitt mål, att ta med hela historien utan någon större lucka.

– Allt viktigt är med, men vad som ska sägas om varje sak begränsas.

Många lyssnare

Han har blivit överväldigad av hur många som lyssnat på podden och engagerat sig, både äldre och yngre. Många uttryckte förvåning över att det dåtida stormaktsimperiet Sverige fanns på den internationella musikkartan under 1600- till 1700-talet.

– Fördomen är att Sverige var en isolerad avkrok. Men till exempel var tonsättaren Johan Agrell världskänd, Mozart studerade honom som barn.

Bland andra forskare har responsen också varit positiv och det har också gett intresse för utbildningen. Bland de studenter som nu läser musikhistoria i Uppsala anger flera att det är podden som lockat dem dit.

Priset som årets Rookie betyder mycket och för Mattias Lundberg innebar det också bra förhandlingsläge mot P2 för fortsatta poddinspelningar.

– Det blir härnäst 32 avsnitt om 1800-talet, och det är bra att vi får så mycket tid för det seklet; det hände så mycket då, skillingtryck, operor och folkmusik.

Text: Anja Castensson
Foto: Sofi Sykfont