Kvinnor tar större plats i matematiken

Matematiken är en av de sista riktigt mansdominerade bastionerna inom forskningen. Därför har det rönt stor uppmärksamhet när Maryam Mirzakhani nu som första kvinna får Fieldsmedaljen som delas ut vart fjärde år till yngre forskare.

– Det kommer att betyda otroligt mycket. Det är en enorm prestige och ett stort genombrott, säger matematikern Gerd Brandell, Lunds universitet, som har forskat om genusfrågor inom matematiken.

Lyckligt lottad

Maryam Mirzakhani har fått sin utmärkelse för bland annat forskning om komplexa beräkningar av geometriska strukturer som krökta ytor. Hon har i intervjuer beskrivit hur mycket den tillåtande attityden under uppväxten i Teheran har betytt för henne som matematikforskare.

Hon växte upp under Iran–Irakkriget i en familj där barnens kreativitet uppmuntrades trots svåra yttre förhållanden.

– Jag var lyckligt lottad på många sätt. Kriget slutade under mina första skolår och om jag hade fötts tio år tidigare hade jag haft mycket sämre möjligheter. Jag gick i en framstående grundskola i Teheran och hade bra lärare. Vår rektor var en viljestark kvinna som gick långt för att ge flickor samma möjligheter som pojkar, säger Maryam Mirzakhani i en tidigare intervju.

Hon uppmärksammades för sin begåvning redan som tonåring när hon två år i rad vann guldmedalj vid Internationella Matematikolympiaden. Efter kandidatexamen på Sharif University of Technology flyttade hon till USA där hon gjorde sina doktorandstudier vid Harvard. Hon utsågs 2008, vid 31 års ålder, till professor vid Stanford University i Kalifornien.

Kvinnor alltmer delaktiga

Matematikern Gerd Brandell konstaterar att kvinnor blivit allt mer delaktiga inom den matematiska forskningen från 1980-talet och framåt. Det går inte fort men det pågår ändå en stark utveckling menar hon. När hon själv började sin bana på 1960-talet fanns i Sverige bara två kvinnliga universitetslektorer i matematik och ingen kvinnlig professor.

Många andra länder har kommit längre än Sverige. Här finns fortfarande få kvinnor som är professorer i matematik – trots att Sverige år 1884 fick världens första kvinnliga matematikprofessor genom ryskfödda Sonja Kovalevsky.

När Gerd Brandell granskade antalet matematikprofessurer för några år sedan visade det sig att av drygt 100 svenska professorer var bara cirka tio procent kvinnor och då hade flera av dem skrivit sin avhandling i andra länder. Och bland lektorerna var endast var femte kvinna.

– Matematik är ett av de kanske mest mansdominerade ämnena, det är så starkt associerat till maskulinitet. Man ska vara logisk, rationell och klartänkt. Det står i kontrast till femininitet som kopplas till känslosamhet och ologiskt beteende – precis motsatsen till vad matematik ska stå för.

Det finns en myt menar hon, att man i logikens namn inte ska låta sina känslor påverka forskningen. Men så fungerar det ju inte, det finns mycket känslor inom forskning i form av konkurrens, besvikelser eller att hantera sin kreativitet.

Fortfarande attitydskillnader

Gerd Brandell diskuterar i en nyutkommen antologi från Lunds universitet olika genusaspekter på matematik, såsom attityder, studieresultat och deltagande i avancerad undervisning. Hon konstaterar att prestationsskillnader mellan könen i stort sett har försvunnit men fortfarande finns skillnader i attityder och deltagande.

Ett exempel är att flickor har sämre självtillit och sämre självuppfattning när det gäller att lära sig matematik och lösa problem än vad pojkar har – även om flickorna har lika bra eller bättre resultat. Det visar studier från många länder.

I Sverige läser färre flickor än pojkar avancerade matematikkurser på gymnasiet. Därför går också färre flickor vidare till högskolans matematikintensiva utbildningar. Där utgör kvinnor en tredjedel av studenterna och, liksom i de flesta europeiska länder, är andelen kvinnor låg bland matematiker på universitetsnivå (doktorander och disputerade).

Gerd Brandell tror att ett skäl till att kvinnor börjar ta mer plats inom matematiken är att man jobbar aktivt i nätverk. Ett av de första var Association för Women in Mathematics, AWM, som startade 1971 i USA. The International Organization of Women and Mathematics Education, IOWME, kom 1976 och European Women in Mathematics, EWM tio år senare. I Sverige startade nätverket Kvinnor och matematik 1990.

Förlorar begåvade kvinnor

Gerd Brandell har arbetat på såväl KTH som vid universiteten i Luleå och Lund och har själv goda erfarenheter från de institutioner hon har varit på. Men hon vet att det finns matematiska institutioner där kvinnor inte känt sig välkomna och inte tyckt sig passa in. Hon har sett många exempel på kvinnor som hade kunnat bli duktiga matematikforskare men som lämnat den världen.

– Det är synd att det går så långsamt att vi förlorar många begåvade kvinnor under tiden.