Fler priser gynnar Nobelpriset

8 miljoner kronor! Så mycket pengar innebär ett Nobelpris – förutom äran.

Men Tang Prize, som beskrivs som Asiens nobelpris, är på 9,5 miljoner kronor per pristagare (plus forskningsanslag). Det instiftades 2012 av den taiwanesiska affärsmannen Samuel Yin och delas ut vartannat år i fyra kategorier.

Och Breakthrough Prize innebär hela 23 miljoner kronor per pristagare. Det instiftades 2012 av den ryska internetentreprenören Yuri Milner i kategorin fysik och har efter hand utökats med life science och matematik.

De är alltså båda större än nobelpriset – i pengar räknat.

– Inget pris slår Nobelpriset. Det mäts inte i pengar utan i genomslag och status. Visst kan det bli konkurrens från de nya priserna, men de utgör inget hot, utan kan gynna Nobelpriset, säger Gustav Källstrand, som forskar på Nobelpriset vid Nobelmuseet i Stockholm.

Nobelstiftelsen tror generellt på priser som ett sätt att bidra till samhällsutvecklingen. Och det finns plats för flera vetenskapliga pris på marknaden.

– De flesta forskare tycker att det är bra att priser finns eftersom de fungerar inspirerande, och innebär ett erkännande. Nobelpristagaren James Watson har till exempel berättat att han drömde om nobelpriset när han stod på labbet och funderade på DNA-strukturen. Riktigt bra forskare kommer att få fler priser och mer pengar – välförtjänt!

Avgörande för att skapa ett prestigefyllt pris är rätt balans mellan trovärdighet, pengar och historia, menar han.

– Prissumma och tradition ligger på var sin ända av skalan. Om priset är nytt blir pengarna viktigare.

Viktigast är trovärdigheten

Men allra viktigast för prestigen är trovärdigheten, menar Gustav Källstrand. Och det handlar om hur pristagarna utses.

– I media är det ofta fokus på nobelprisets summa eller på pristagarna, men inte vem som bestämmer om priset – vilket egentligen är det viktigaste eftersom processen innebär ett erkännande från andra inom området.

Vilka personer som ingår i nobelprisets olika kommittéer anges på Nobelstiftelsens hemsida, och det är välkänt att kandidaterna nomineras av etablerade forskare och tidigare nobelpristagare. Protokollen med nomineringar och diskussioner är dock stängda i 50 år.

– Det är bra eftersom det ger en frihet för ledamöterna att diskutera och agera fritt. Trovärdigheten kommer inte av hur arbetet går till utan hur resultatet blir, lite tvärtemot när det gäller forskning. Det är ett stort ansvar för dem som sitter i kommittéerna, att vara välinformerade inom sina fält, även internationellt, och veta vilka som är värdiga priset. Men forskarsamhället vet ju att de kan peer review. Utan bra prisutdelare spelar varken pengar eller tradition någon roll.

Tang Prize utses av den kinesiska akademin. I urvalskommittén för Breakthrough Prize sitter tidigare pristagare och beslutet fattas av styrelsen där Yuri Milner själv ingår, tillsammans med bland andra Facebook-grundaren Mark Zuckerberg som är en av donatorerna bakom de enorma prissummorna.

Trovärdigheten handlar också om att det är osedvanligt duktiga personer som belönas, människor som gjort banbrytande forskning. Ett pris med lång historia, som nobelpriset, har en stark fördel.

– Titta bara på listan över vilka som fått priset. Folk vet att nobelpriset brukar gå till bra forskare, vilket gör att kommittéerna kan våga vara lite modiga och kontroversiella ibland.

– Men varje år är det upp till bevis! Just nu svettas Nobelledamöterna en hel del: ”Har vi valt rätt?”. Och det är helt i sin ordning…

Satsade på en kändis

Även initiativtagarna bakom ett stort pris är viktiga, särskilt när priset är nytt.

– Alfred Nobel var en känd och intressant person på sin tid, lite mystisk med utveckling av sprängämnen – samtidigt som han instiftade ett fredspris. Dessutom delades de första priserna ut till dåtidens kändisar som Wilhelm Röntgen och Marie Curie. Det ledde till en snabb etablering av ny och häftig forskning.

Tangstiftelsen satsade på en kändis när Tang Prize skulle delas ut för första gången i somras – norska Gro Harlem Brundtland i kategorin Hållbar utveckling.

Den amerikanske immunologen James P. Allison, som studerat T-cellernas roll vid behandling av cancer, har i år fått både Tang Prize (i kategorin Biopharmaceutical science) och Breakthrough Prize (i kategorin Life Science). Kanske var han även aktuell för årets Nobelpris i medicin. Om han var nominerad får vi dock inte veta förrän om 50 år.

För Nobelpriset har även historien i sig själv blivit en viktig faktor, enligt Gustav Källstrand. Med kuriosa och detaljer som gärna berättas och återberättas. Det återstår att se hur Tang Prize och Breakthrough Prize sköter sin kommande historia.

– Det är svårt att ta Nobelprisets plats så länge kommittéerna fortsätter att utse bra pristagare. Det unika är en kombination av bredd och värdiga pristagare. Det är många faktorer som samverkar, säger Gustav Källstrand.

Priser har funnit länge

Vetenskapliga priser har funnits länge och fungerar som stimulans för utveckling, samtidigt som det är ett sätt att mäta forskarnas kompetens.

Fram till mitten av 1800-talet var det vanligt att lägga in ett tävlingsmoment i priset. Prissumman skulle gå till den som kunde lösa en viss fråga. Ett exempel är Royal Society som 1714 utlyste 20 000 pund till den som kunde hitta ett sätt att mäta longituden till sjöss. Longitudpriset delades ut 51 år senare till John Harrison som hade konstruerat en marin kronometer.

Med Nobelpriset 1901 skedde en tydlig konceptförändring. Det skulle enligt Alfred Nobels testamente gå till en upptäckt eller uppfinning för ”mänsklighetens största nytta”.

– Det är lättare att avgöra om ett visst problem var löst eller inte, men ”tävlingspriser” styr ju forskningen åt ett visst håll. Därför blev det öppnare med den nya typen av bredare belöningspriser. Det innebar dock att det blev svårare att avgöra vem som skulle få priset; det finns alltid ett visst mått av godtycke, säger Gustav Källstrand.

Nobelstiftelsen Länk till annan webbplats.