För några år sedan startade Frands Herschend tidskriften Journal of Archaeology and Ancient History, JAAH. Det är en open access-tidskrift som har en öppen granskningsprocess där referenterna skiver under sin granskningsrapport med namn. Bilden visar arkeologer i Hågadalen, Uppsala.
Referentgranskning

Forskare startade ny granskningstjänst

2014-06-03

Peerage of Science erbjuder referentgranskning av vetenskapliga artiklar frikopplat från enskilda tidskrifter. Och en tidskrift i Uppsala publicerar granskningsrapporterna öppet med referentens namn. Idag växer det fram nya alternativ till den klassiska referentgranskningen.

I två år referentgranskades en av Janne-Tuomas Seppänens forskningsartiklar av olika tidskrifter innan den publicerades – dyrbar tid för en ung forskare som behöver publikationer för att söka anslag. Ur den frustrationen föddes Peerage of Science, en ny tjänst för referentgranskning.

– Vi vill göra granskningen till mindre av ett lotteri, som den ibland upplevs som idag. Mer objektiv och baserad på artikelns verkliga vetenskapliga kvalitet, säger Janne-Tuomas Seppänen som startade tjänsten tillsammans med två andra forskare vid Jyväskylä universitetet i Finland.

Till Peerage of Science kan forskare skicka in sina artiklar för referentgranskning. Tjänsten är kostnadsfri i utbyte mot att man själv ställer upp som granskare av andras artiklar.

Forskaren sätter en deadline för granskningen – vanligen två veckor – varpå artikeln blir synlig för andra anslutna forskare som kan välja att granska den. Personer vid samma institution eller som har publicerat tillsammans de närmaste tre åren får inte granska varandra.

Forskare väljer, tidskrifter betalar

Tidskrifter får däremot betala för att ansluta sig till tjänsten och kan då se artiklarna som skickas in och erbjuda publicering när något av intresse dyker upp. I dagsläget är 27 tidskrifter anslutna.

– För forskaren är det här en mycket effektivare process än att skicka till en tidskrift, vänta på besked och skicka till nästa och så vidare. Och tidskrifterna slipper ordna referentgranskning av artiklar de inte vill publicera eftersom de bara betalar oss om de publicerar något härifrån, säger Janne-Tuomas Seppänen.

Vill forskaren vända sig till andra tidskrifter än de som är anslutna får hon ta granskningsrapporten med sig som underlag. 

När granskningsrapporterna har lämnats utvärderar och betygsätter granskarna varandras rapporter. Tanken är att det ska säkerställa kvaliteten i granskningen och skapa ett incitament för granskare att göra ett bra jobb. Betygen visas på forskarens profil på Peerage of Science.

Företaget Peerage of Science har funnits i ungefär två år. Drygt 1 600 forskare är registrerade och närmare 900 referentgranskningar har genomförts. Tonvikten ligger än så länge på ekologi och evolutionsbiologi – grundarnas forskningsområden – men alla forskare välkomnas. 

Öppenhet väcker diskussion

En annan förändring inom referentgranskning handlar om att göra processen mer öppen. Traditionellt är granskningsrapporterna en angelägenhet endast mellan granskare, redaktör och författare. Ofta har processen också varit blindad och författaren har inte fått veta vem som har granskat artikeln. 

Men det upplägget skippade Frands Herschend när han startade tidskriften Journal of Archaeology and Ancient History, JAAH, vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet där han är professor. 

JAAH är en open access-tidskrift som finns uteslutande på webben. Referenterna som anlitas skriver under sin granskningsrapport med namn, och till varje publicerad artikel publiceras dessutom ett dokument som innehåller referentgranskningarna och författarens kommentar på dem. 

– Vi tycker att det är intressant, inte minst vetenskapshistoriskt, att visa tankegångarna hos referenterna – två kvalificerade forskare – kring en artikel och sedan författarens kommentar på det. Det är intressanta diskussioner. Vi har faktiskt märkt att vissa kommentarer citeras mer än artiklarna själva, säger Frands Herschend.

Läsarna kan avgöra

Systemet ger också läsaren möjlighet att själv avgöra hur mycket referenterna bidragit till artikeln och varför författaren har valt att skriva som hon gör, konstaterar han.

Att granskarnas namn publiceras tycker Frands Herschend viktigt.

– Speciellt inom diskuterande vetenskap, som arkeologi, ska granskaren kunna ta ansvar för sitt tyckande och förklara det. Öppenheten lägger också en viss press på granskarna; de måste tänka sig för lite extra när de skriver, säger Frands Herschend.

För den extra mödan betalar JAAH referenterna 4 000 kronor för granskning av en artikel på 4 000 ord. Att publicera en artikel i JAAH kostar ungefär 10 000 kronor, beroende på artikelns längd. JAAH startade 2011 och har hittills publicerat elva artiklar.

Läs mer i Curie om referentgranskning:

Nya sätt att granska forskningen

Text: Sara Nilsson
Foto: Elfriede Fleck / IBL Bildbyrå