Klimatet, förvirringen och Trump

2017-06-12

Krönika av Markku Rummukainen, huvudsekreterare på Formas, om läget för klimatforskningen i USA.

Vad händer med klimatforskningen och klimatarbetet nu när Trump är president i USA?

Jag började skriva denna krönika redan i mars men det har varit som att skjuta mot ett rörligt mål. Det har hela tiden kommit något nytt från Trump som ändrat bilden. Så kommer det säkert att fortsätta.

Trump har angett att USA verkligen ska dra sig ur det internationella klimatavtalet som slöts i Paris 2015. Vidare har man flaggat för minskat stöd till internationella organisationer och viktiga mekanismer som har skapats för att stötta klimatarbetet, inte minst i utvecklingsländer. Oklarheterna på bordet handlar också om kursändringar som skulle drabba klimatforskningen vid federala forskningsinstitut.

I mars lade Trump-administrationen fram sin första budgetskiss. Miljömyndigheten EPA:s budget minskades där med en tredjedel. Minskningen skulle särskilt drabba klimatforskningen, vilket låg i linje med Trumps uttalanden om EPA. Den amerikanska rymdorganisationen NASA föreslogs en nedskärning på knappt en procent, men siffran dolde en minskning på drygt sex procent för fjärranalys av klimatsystemet med satelliter. Flera satellitprogram skulle stryka på foten. Det federala NOAA, ett vetenskapligt organ för hav och atmosfär, skulle tvingas lägga vissa program på is och få en kraftigt nedskuren finansiering av miljö- och klimatrelaterade forskning. Nedskärningar av klimatrelevant energi- och teknikforskning förordades också.

The American Association for the Advancement of Science, AAAS − världens största sammanslutning av forskare, som sedan 1976 har gjort analyser av den federala budgeten – konstaterade att en del av de äskade nedskärningarna var unika.

Läget är i högsta grad svårbedömt. Vilka beslut tas och håller de? Vilken effekt kommer de att ha? Olika budskap har avlöst varandra eller ännu inte följts upp.

Det var intressant att det inte fanns något i budgetförslaget om eventuella förändringar i det stora federala forskningsrådet NSF:s budget. En snabbsökning med ordet ”climate” i NSF:s projektdatabas för 2016 indikerar att NFS:s klimatforskningsbudget är cirka 830 miljoner USD per år. Det motsvarar summan av Formas och Vetenskapsrådets sammanlagda årsbudgetar.

När budgetskissen senare diskuterades i senaten stötte förslaget på patrull. Det beslutades att EPA:s totala budget ska minskas med en procent. Dess forskningsdel minskar förvisso med tre procent, men utan att det specifikt drabbar klimatforskningen. NSF:s anslag står sig väl med föregående budgetår. Energirelaterad forskning klarar sig totalt sett bra. NASA drabbas inte av minskningar och de berörda satellitprogrammen är för tillfället utom fara. NOAA får en viss ökning av sin totala forskningsbudget, men en liten minskning av klimatövervakningen.

Vita husets budgetskiss ändrades alltså drastiskt på många punkter när den behandlades i nästa led. En brasklapp är att den nu beslutade budgeten avser 2017 och bara gäller fram till 30 september i år. I Vita husets förslag till 2018 års budget återkommer många av förslagen. EPA:s budget ska minskas med cirka 30 procent och NOAA:s klimatforskning ska få mindre medel. Denna gång faller yxan även på NSF, vars budget föreslås minskas med drygt 10 procent. Det sistnämnda skulle bland annat drabba energirelaterade forskningsprogram.

Och det finns även annat på gång. Ett exempel är en utrensning av federala myndigheters information om klimatarbete. I slutet av april släcktes huvudingången till EPA:s klimatrelaterade hemsidor ned för uppdatering för att återspegla ”den nya administrationens prioriteringar”. På EPA möblerar man även om i expertpaneler. Att miljömyndigheten nu leds av en hårdnackad klimatskeptiker har säkert inte undgått någon.

Läget är i högsta grad svårbedömt. Vilka beslut tas och håller de? Vilken effekt kommer de att ha? Olika budskap har avlöst varandra eller ännu inte följts upp. Om de konkreta förslag som ändå finns verkligen går att realisera utan att de stöter på patrull är i många fall oklart. Eftersom mycket av det inhemska klimatarbetet utförs på delstatsnivå berörs det ändå inte direkt av federala beslut. Detsamma gäller huvuddelen av forskningen, som bedrivs vid universitet.

USA står inte på långa vägar för all klimatforskning och allt klimatarbete i världen, men landets bidrag är omfattande. Men ändå: De avtryck som Trump lämnar på klimatforskningen och klimatarbetet är trots allt mest konkreta i USA, och där framförallt på federal nivå. Klimatforskningen och klimatarbetet i världen ser ut att tuffa på med oförminskad styrka. Det återspeglas inte minst i de snabba reaktioner och den starka kritik som följt efter Trumps beslut att dra USA ur Parisavtalet. Det har istället lett till förnyade klimatåtaganden i andra länder och i USA på delstatsnivå.

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Allan Karlsson

    Det positiva globalt sett är att andra länder fortsätter att utveckla de fossilfria energislagen.Nedskärningarna i USA:s budget är nedslående för alla seriösa klimatforskare och engagerade i klimatfrågan, fördröjer klimatarbetet men kommer i alla fall att drabba framför allt det seriösa arbetet i USA. Det stora landet i väster är betydelsefullt för all forskning i världen. Förhoppningsvis kommer Trumperan vara en parantes i historien och inte innebära en minskad satsning på forskningen för framtiden.

    2017.06.15