Låt idéerna flöda

2017-03-14

Var kommer egentligen idéer ifrån? Visst händer det att man blir eld och lågor över en idé i en dröm klockan tre på natten, efter två timmars löpning i skogen, eller när fokus för länge sedan lämnat en Powerpoint-presentation. Men drömmen, löpningen och ofokuseringen är för det mesta bara fnöske och syre för den glöd som redan fanns.

Det fantastiska är att idéer är byggstenar i sitt eget språk. För där två eldar blott blir en större eld kan två idéer som möts bli något helt nytt: filter och bubbla blir till filterbubbla för att beskriva en ny värld och vinpressen och myntstampen blir till tryckpressen som skapar en ny värld.

Hur skapar vi de bästa möjligheterna för att rekombinera idéer för kreativ forskning? Själv dras jag till gränslandet mellan forskningsfält där idéer från två eller flera traditioner möts. I Integrated Science Lab, IceLab, vid Umeå universitet försöker vi att katalysera forskarmöten över traditionella ämnesgränser. Först och främst sitter vi matematiker, ekologer och fysiker som är intresserade av matematisk modellering tillsammans, och för att ytterligare stimulera forskarmöten över ämnesgränserna anordnar vi olika tvärvetenskapliga event.

Hur universitetens väggar förenar och skiljer åt insåg jag när vi undersökte hur idéer flödar mellan forskare genom att kartlägga vetenskapens landskap. Vi tillämpade våra metoder för att förenkla och framhäva viktiga strukturer i komplexa nätverk på en karta över hur vi citerar varandra. När jag tittade på kartan slogs jag av likheterna med mitt eget campus vid Umeå universitet.

Vetenskapens landskap som vi baserat på över nio miljoner citeringar mellan 8000 tidskrifter och kartlagt med verktyg tillgängliga på www.mapequation.org [PLoS ONE 6(4): e18209 (2011)]. Varje cirkel representerar ett vetenskapligt fält med tidskrifter som grupperats tillsammans för att den som läser dem och följer deras citeringar kommer att spendera relativt lång tid bland dem. Pilarna visar hur idéerna flödar mellan fälten. Storleken på cirklarna och pilarna representerar citeringsflöden.

Vetenskapens landskap som vi baserat på över nio miljoner citeringar mellan 8000 tidskrifter och kartlagt med verktyg tillgängliga här [PLoS ONE 6(4): e18209 (2011)]. Varje cirkel representerar ett vetenskapligt fält med tidskrifter som grupperats tillsammans för att den som läser dem och följer deras citeringar kommer att spendera relativt lång tid bland dem. Pilarna visar hur idéerna flödar mellan fälten. Storleken på cirklarna och pilarna representerar citeringsflöden.

Ytterligare belägg för den starka växelverkan mellan idéer som flödar inom vetenskapen och universitetens arkitektur såg vi när vi tittade på hur vetenskapens landskap förändras över tid. Ett antal tidskrifter som tidigare bäst grupperades åtskilda i olika vetenskapliga fält, inklusive psykologi, neurologi och molekylärbiologi, hade tillslut så starka citeringsband att de bäst grupperades tillsammans – i neurovetenskap. Även om forskare har studerat nervsystemet under mycket lång tid så var det först efter att institutioner i neurovetenskap blivit vanliga som citeringsmönstret på allvar ändrades och det tvärvetenskapliga forskningsområdet blev ett självständigt vetenskapligt fält.

Förändringar i vetenskapens landskap med uppkomsten av neurovetenskap som ett självständigt vetenskapligt fält [PLoS ONE 5(1): e8694 (2010)]. Höjden på varje block representerar citeringsflödet genom fältet.

Förändringar i vetenskapens landskap med uppkomsten av neurovetenskap som ett självständigt vetenskapligt fält [PLoS ONE 5(1): e8694 (2010)]. Höjden på varje block representerar citeringsflödet genom fältet.

Det finns med andra ord alltid skäl till att ompröva universitetens arkitektur, eller åtminstone försöka överbrygga dess särskiljande verkan mellan discipliner. I det sistnämnda syftet arrangerar vi varje år IceLab Camp där unga forskare med olika bakgrunder rekombinerar idéer till nya forskningsprojekt. Inspirerade av hur David Bowie med material från sina dagböcker klippte och klistrade fram innovativa låttexter börjar vi med att föra samman begrepp från olika vetenskapliga publikationer. Under resten av veckan vaskar, masserar och destillerar vi fram de bästa idéerna i tvärvetenskapliga grupper och presenterar dem som forskningsansökningar. Vi kör en ny upplaga i mitten av september, så hör av dig om du är intresserad av att vara med.

Med samma mål, att genom möten över gränserna skapa nya idéer och projekt, provade vi i höstas något som vi kallar för tvärvetenskapliga lunchpitchar. Vi lockar med stora smörgåsar och generösa forskare som, istället för att presentera avslutade projekt, på fem minuter pitchar forskningsidéer med stor potential men där de saknar kompetens för att kunna gå vidare. Det blir både roliga och intressanta luncher med mycket diskussioner och jag ser fram emot fortsättningen.

Återigen, hör av dig om du är intresserad av att vara med. Eller dra igång något liknande på hemmaplan. För du vet väl att du bär på ett halvt nobelpris – utmaningen är bara att hitta den andra halvan.

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Markus Degerman

    Mycket intressant artikel men "cut up" metoden går längre tillbaks än Bowie - som inspirerats av William Burroughs. Innan Burroughs arbetade även Dadaisterna med liknande teknik med texter som styckas upp och om-arrangeras. Appropå hur idéer föds och sprids till andra sammanhang för att på så sätt skapa något nytt.

    2017.03.16

  • Stephen Fruitman

    Och Burroughs lärde sig cut-up metoden från Brion Gysin.

    2017.03.17