Bosse Lindquist: Hederskultur inom akademin

2016-07-07

Almedalsbloggen slutar där den började. Med forskningsetik. Chocken efter Macchiariniskandalen kunde förnimmas som en dämpad stämning på scen när Läkartidningen hade samlat några av huvudpersonerna. Karolinska Sjukhuset vägrade vara med, men Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet och journalisten Bosse Lindquist var på plats.

Karin Dahlman-Wright och Bosse Lindquist i Almedalen

Hur kunde det hända och hur ska vi förhindra att det inte händer igen? Bosse Lindquist lyfte fram de fyra visselblåsande läkarna på KS. Utan dem hade han inte kunnat göra sin dokumentär Experimentet.

– Det positiva i det här är att reaktionerna kom inifrån systemet. Det stora felet är att man inte lyssnade. Jag tror det finns en slags hederskultur inom den akademiska världen där man litar på en kollegas ord, vilket skapar utrymme att driva en oetisk agenda. Det här tror jag inte utredningarna kommer att komma åt.

Karin Dahlman-Wright, den nye rektorn på Karolinska Institutet, försöker i dag fokusera på att organisationen ska ta till sig det som kommer fram i utredningarna och göra allt den kan för att förändra de strukturer som inte fungerar. Hon ville inte kommentera så mycket kring själva händelseförloppet.

– Jag kan inte gå in och recensera min företrädare, men jag sa till honom efter att Macchiarini frikändes att det var konstigt. Jag blev förvånad och det var det många på KI som blev.

Vetenskapsrådet stoppade anslagen till Macchiarini efter den första utredningen med hänvisning till oetiskt beteende. För att kunna reagera ännu tidigare är referenser och granskning av cv en väg, enligt generaldirektören Sven Stafström.

– Vi hade inte kunnat göra en annan bedömning utifrån ansökan, men skulle ha kunnat titta mer på den sökandes cv. Vi funderar nu på hur vi skulle kunna införa en sån rutin.

Bosse Lindquist lyfte fram publiceringshetsen som farlig.

– Publiceringstvånget inom akademin är ett systemfel som befordrar dålig forskning. Det finns en stegrad puls här som är väldigt problematisk.

Här har han kanske en kommande generation forskare med sig. På ett seminarium dagen innan anordnat av Sveriges Unga Akademi och Vetenskap & Allmänhet luftade Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet, sina tankar om vägen till säkrare forskning. Han lyfte fram preregistrering av hypoteser och behovet av att göra om experiment. Och såg positivt på framtiden.

– Jag har alltid hört att man aldrig får anslag för att reproducera andra forskares resultat, Men detta förändras. Jag tror att om några år kommer man att satsa på att sålla bort det som inte är sant.