2016-12-14 Kjell Blückert, vd Ragnar Söderbergs stiftelse

Satsning behövs längs hela karriärvägen

Karriärvägarna ska bli bättre, enligt forskningsproppen. Samtidigt kopplar regeringen inte resurser till denna angelägna reformering, skriver Kjell Blückert på Ragnar Söderbergs stiftelse. I samarbete med Lunds universitet utlyser stiftelsen nu två tjänster som biträdande universitetslektor, som en pilotsatsning.

Kjell Blückert

Kjell Blückert

När regeringen presenterade sin forskningsproposition i slutet av november, betonades att de höjda basanslagen till lärosätena är kopplade till att universiteten motsvarar ett antal förväntningar som regeringen tydliggjort. Om basanslagen i realiteten höjs kan diskuteras. Hur som helst så är en av regeringens förväntningar att universitetslärares och -forskares karriärväg ska bli tydligt utmejslad i linje med Ann Fusts utredning Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden.

De förslag som denna utredning lagt fram är redan väl förankrade och sedan länge efterfrågade i forskarsamhället, inte minst bland de yngre. Sveriges unga akademi har varit pådrivande. Men behoven ser olika ut på olika håll. I utredningens betänkande ställs den samtidshistoriska utvecklingen i blixtbelysning: ”Tillväxten inom forskningsfinansieringen har främst skett inom områden med små grundutbildningsvolymer, och underlaget för att inrätta anställningar med både utbildning och forskning är begränsat” (s. 162). Sedan beskrivs hur en flora av anställningar tillkommit för att hantera anställningar med externa medel.

När Ragnar Söderbergs stiftelse på senare tid arbetat med att utforma sina utlysningar för yngre forskare inom våra fält (medicin, ekonomi, rättsvetenskap) har vi just precis lagt märke till att villkoren och omständigheterna ser helt olika ut för forskarna. Kanske har utredningen inte fullt ut beaktat de stora skillnader som råder mellan olika vetenskapsområden och olika sorters lärosäten, när man lagt sina förslag.

I betänkandet konstateras vidare att när – främst inom de laborativa vetenskaperna – karriärtjänster inrättats vid lärosätena, har man inte kompletterat dem med nödvändiga kringresurser – ”startpaket”. Här litas till att externa finansiärer ska täcka upp med det som är helt avgörande för att de laborativa forskarna ska komma upp på banan.

Eftersom regeringen inte kopplar några resurser direkt till denna angelägna reformering, finns det förstås en stor risk att universitetsvärlden drabbas av ”de stora förväntningarnas missnöje”. Orden är Tage Erlanders som väl uttryckte den känslomässiga diskrepansen mellan den redan höga nivån av välfärd och de ständigt höjda kraven på statens insatser.

Men om staten inte kan bidra med alla resurser, kan det finnas externa finansiärer som är öppna för nya initiativ. Ragnar Söderbergs stiftelse kommer exempelvis i samarbete med Juridiska fakulteten vid Lunds universitet att öppna en utlysning som är en pilotsatsning för två biträdande universitetslektorat.

En kombination av den externa finansiärens intresse att finansiera excellent forskning, lärosätets intresse av att pröva en forskare för en tillsvidareanställning och forskarnas intresse av att se en tydlig karriärväg och ett mål som tillsvidareanställd ser vi som styrkan i denna utlysning.

En kombination av den externa finansiärens intresse att finansiera excellent forskning, lärosätets intresse av att pröva en forskare för en tillsvidareanställning och forskarnas intresse av att se en tydlig karriärväg och ett mål som tillsvidareanställd ser vi som styrkan i denna utlysning. Därtill finns en bonus: om det kommer in många starka ansökningar öppnar fakulteten för att anställa fler forskare med egna medel, utöver de två utlysta Ragnar Söderberglektoraten.

Men varför göra en pilot? Vi har inte någon tidigare erfarenhet av att finansiera den här typen av anställningar. Externfinansiering av detta slag har, såvitt vi vet, inte ägt rum tidigare. Nu vill vi undersöka om denna finansieringsform kan fungera i praktiken. Det mervärde som en stiftelse alltid har att tillföra är förstås finansiella resurser, vi tror också att vi emellanåt kan bidra med något mer än pengar. I just detta fall gör vi det möjligt att pröva nya tillvägagångssätt att följa regeringens uppmaningar.

Viktigt för oss är att utlysningen ska vara öppen och väl känd för de som berörs av satsningen och att beredningsprocessen är transparent med kvalificerade, icke jäviga sakkunniga, vilket lättare kan leda till externrekrytering. Betydelsen av detta – för en god rekrytering – är vi och den juridiska fakulteten helt ense om. Stiftelsen räknar också med att ställa nödvändiga kringresurser till förfogande för att forskningen ska kunna bedrivas på bästa och de mest effektiva sätt.

Blir det inte krångligare med en extern finansiär inblandad? Vi har noga planerat processen och tror att så inte behöver bli fallet men det återstår att se vid pilotprojektets utvärdering. Dessutom är det en fördel att dekanus vid fakulteten, Mia Rönnmar, är professor i arbetsrätt.

Ragnar Söderbergs stiftelse hoppas att de tre utlysningsformerna postdoktor, biträdande lektorat och projekt ska hjälpa till med att stabilisera karriärvägen för rättsvetare vid svenska lärosäten. Förhoppningsvis kan vi på detta sätt också locka till oss krafter utomlands ifrån.

Om denna pilot faller väl ut, kanske andra juridiska fakulteter är intresserade av ett samarbete. Om någon annan finansiär vill stjäla denna idé från oss välkomnar vi förstås även detta! Fler akademiska fält skulle må bra av sådana injektioner.

Kjell Blückert
Vd Ragnar Söderbergs stiftelse