2016-02-08 Erik Brandsma & Rémy Kolessar, generaldirektör respektive chef för avdelningen forskning och innovation, Energimyndigheten

Så kan energisystemet bli bättre

Energifrågorna är centrala för en hållbar och effektiv utveckling. Men Sverige har halkat efter. Därför behövs en ökad investering på energiforskning och innovation, skriver Energimyndigheten, som vill se en ansvarsfull forskningspolitik som tar sig an klimatförändringens samhällsutmaningar.

Erik Brandsma och Rémy Kolessar
Foto: Energimyndigheten

Klimatfrågan är vår tids största utmaning och energifrågorna är centrala för att lösa utmaningen. Över 70 procent av våra klimatpåverkande utsläpp kommer nämligen från energisystemet. Klimatförhandlingarna COP21 i Paris har avslutats och utöver ett nytt globalt klimatavtal har statsledare från EU och USA, samt filantroper som Bill Gates och Mark Zuckerberg, gjort utfästelser om stora satsningar för att möta klimatutmaningen. Allt fler ser det tydliga behovet av en snabbare teknikutveckling.

Visionen är att Sverige ska ha en trygg, hållbar, konkurrenskraftig och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Vi vet att 75 procent av de svenska utsläppen kommer från vårt energisystem, och huvuddelen av det kommer från transportsektorn. Energi- och klimatfrågorna är tätt sammankopplade och lösningarna på klimatfrågan till stor del energirelaterade. Vi står också inför en global utveckling där 60 procent av jordens befolkning kommer att bo i städer år 2030 och att en miljard människor i dag saknar el i sina hem.

Omställningen till ett förnybart energisystem pågår och vi står inför radikala förändringar av energisystemets aktörer, spelregler och teknik. Vi kan förvänta oss en ökad digitalisering av energisektorn och framsteg inom energilagring som exempel på viktiga möjliggörare i denna utveckling.

I december lämnade Energimyndigheten ett underlag till regeringen för strategiska prioriteringar av svensk energiforsknings- och innovationspolitik: Fokus IV-rapporten. Vi har där identifierat fem stora utmaningar som måste hanteras:

  • Helt förnybart energisystem.
  • Flexibelt och robust energisystem.
  • Resurseffektivt samhälle.
  • Innovation för jobb och klimat.
  • Samspel i energisystemet.

Några av de viktigaste lösningarna kan vi hitta genom:

Snabbare utveckling, spridning och användning av innovationer

Att testa och demonstrera teknik, system och samspelet med användare och styrmedel, så kallad implementeringsforskning, är ett viktigt led för att nyttiggöra framsteg inom forskning. Implementering av forskning kan användas för att identifiera barriärer och hinder. Utveckling, spridning och användning av innovationer skapar även starka möjligheter för jobb, tillväxt och export.

Tvärsektoriell och tvärdisciplinär forskning och innovation

För att lösa gemensamma samhällsutmaningar och bidra till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet behöver forskningen omfatta ett antal olika perspektiv och knyta ihop olika ämnesdiscipliner för nya forsknings­spår. Det kommer att driva på utvecklingen inom hela energisektorn. Det leder också till bättre förutsättningar för ökad jämställdhet i både energisektorn och i de satsningar som görs inom forskning och innovation. Energimyndigheten har ett viktigt uppdrag att initiera och katalysera sådana arbeten. Under den kommande tioårsperioden avser Energimyndigheten därför att öka de tvärsektoriella satsningar som kombinerar privata och offentliga aktörer.

Balans mellan kortsiktiga och långsiktiga satsningar

En omställning av energisystemet kräver en balans mellan stegvisa och radikala innovationer, samt även mellan kortsiktiga och mer långsiktiga forskningsinsatser. Vi har genom vårt ansvar inom hela innovationssystemet, från utredningar och analyser till forskningsfinansiering och främjandeuppdrag, goda möjligheter att fördela tillgängliga medel optimalt och ge rätt finansiering beroende på vilken utvecklingsfas området befinner sig i.

Ökade insatser internationellt och på europeisk nivå

Vi behöver också utöka det europeiska samarbetet, både inom ramen för EU:s program och bilateralt. EU spelar en allt viktigare roll inom energiområdet, dels som finansiär av forskning och innovation, dels som språngbräda för svenska forskare och svenskt näringsliv.

I Sverige har energiforskningens andel av den totala forsknings- och innovationsbudgeten stått stilla sedan 2006, trots att det blir allt tydligare att mänsklig påverkan orsakar klimatförändringar och att energiforskningen är en central del av lösningen. Vi har även halkat efter våra nordiska grannländer, som gör större satsningar forskning och innovation inom energiområdet i relation till BNP.

Vi vet att den svenska energisektorn står inför större investeringsbehov för infrastruktur, energieffektivisering och anpassning till förnybara energikällor, än vad vi sett på väldigt länge. Även Sverige behöver alltså sätta bättre fart på teknikutvecklingen.

En ökad ambition inom energiforskning och innovation ger Sverige dessutom en väldigt viktig fördel. Konkurrenskraft. Därför ser Energimyndigheten nu fram mot en tydlig och ansvarsfull forskningspolitik som tar sig an de stora samhällsutmaningarna som klimathotet medför.

Erik Brandsma
Generaldirektör Energimyndigheten
Rémy Kolessar
Chef för avdelningen forskning och innovation, Energimyndigheten