2016-01-18 Arne Jarrick, andre vice preses i Kungl. Vetenskapsakademien

Långsiktig finansiering till fri grundforskning, tack!

Kungl. Vetenskapsakademien vill se en långsiktighet i forskningspolitiken, framför allt ett stabilt stöd till forskarinitierade projekt. Även internationalisering och ett vetenskapligt förhållningssätt står högt på agendan.

Arne Jarrick
Foto: Cecilia Mellberg

Den offentligt finansierade forskningen är ett samhällsuppdrag, finansierat av Sveriges skattebetalare. Dessa bidragsgivare bör få något tillbaka för de resurser de år efter år erbjuder oss forskare. Det vi ger tillbaka är mödosamt producerad kunskap. Kunskap, som både tillfredsställer människors varierande nyfikenhet och löses ut i form av såväl tekniska som institutionella och andra typer av tillämpningar i olika delar av samhället. Utan den grundläggande kunskapsproduktionen, inga avancerade innovationer. På så sätt kan vi forskare också göra oss förtjänta av nya medel för fortsatt forskning och så vidare i en aldrig avslutad spiral.

Detta perspektiv bildar utgångspunkten för Kungl. Vetenskapsakademiens förslag till regeringen inför nästa års forskningspolitiska proposition. De kan sammanfattas i vår önskan att regeringen

  • säkerställer ett stabilt stöd till den fria grundforskningen.
  • bidrar till att stärka den svenska forskningens internationella orientering.
  • bidrar till att stärka forskningens möjligheter att verka på lång sikt.
  • stimulerar spridningen av ett vetenskapligt förhållningssätt i samhället.

Önskan om långsiktighet i forskningspolitiken är navet i vårt inspel. Den är vårt bidrag till att komma ifrån den kortsiktighet som präglar många verksamheter, mycket av samhällsdebatten och mycket av forskningspolitiken. Ett pålitligt stöd till en utförligt arbetande grundforskning, initierad av forskarna själva, inbjuder till innovativa frågor som på sikt kan ge innovativa vetenskapliga genombrott, som i sin tur bildar basen för innovativ omvandling av dessa genombrott i form av många slags tillämpningar. Att låta kortsiktiga innovationsbeställningar styra forskningen skulle däremot alla förlora på. Tänk om 1600-talets forskare hade varit tvungna att begränsa sig till sin samtids mest angelägna frågor. Hur länge skulle vi då ha behövt vänta på en teori om gravitationen – en teori med långsiktiga men på sin tid oanade implikationer för praktiskt taget allt vi människor sedan dessa har rört vid?

I ljuset av vår begäran om mer långsiktighet önskar vi bland annat att regeringen ser till så att Vetenskapsrådet mer än hittills koncentrerar sig på att finansiera forskarinitierade projekt för produktion av grundläggande kunskap. Här är vi överens med Vetenskapsrådet, som önskar detsamma men tyvärr samtidigt begär ökat stöd för riktade satsningar.

En annan manifestation av vår önskan om långsiktighet är förslaget att meriteringstjänsterna för unga forskare förlängs från fyra till sex år. Vi har flera förslag som går i samma riktning, men ger också Vetenskapsrådet kritik för några av dess förslag som vi anser går i motsatt riktning. Det gäller bland annat det inslag i den föreslagna FOKUS-modellen (Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige) som innebär att 15 procent av fakultetsmedlen ska fördelas på grundval av forskningens inverkan på samhället. Vi befarar att ett sådant inslag i det vetenskapliga belöningssystemet skulle snedvrida den akademiska forskningen i riktning just mot den kortsiktighet vi vill motverka.

Arne Jarrick
Andre vice preses i Kungl. Vetenskapsakademien

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Carola Aili

    Det kanske kan ha "tvärtomeffekt"? En begränsning till 15 % nyttoforskning kanske innebär en mer gynnsam ställning för grundforskningen, när det gäller hur fakulteten fördelar medel?

    2016.01.22