Hållbar tillväxt är visst möjlig

Mikael Malmaeus skriver i Curie den 4:e december att hållbar tillväxt är en omöjlighet. Han baserar sitt resonemang på en i vissa avseenden riktig kritik av neoklassisk nationalekonomisk teori. Malmeus menar att ekonomernas och samhällets fokus på tillväxt inte är förenlig med en hållbar utveckling eftersom tillväxt förutsätter att mer resurser tas i anspråk.

Men nationalekonomi handlar faktiskt om hushållning med resurser. Modeller av exempelvis utbud och efterfrågan utgår från att resurser är knappa, vilket i sin tur speglas i prisbildningen. Ett högt pris indikerar att det finns små mängder i relation till vad som efterfrågas medan ett lågt pris innebär att en vara eller tjänst finns i överflöd. Priser ger information om resursernas relativa knapphet. Därmed sänder priser också ut signaler till samhället om behovet av mer resurser eller alternativa lösningar.

Nationalekonomin har dock, precis som Malmaeus påpekar, haft svårt att förklara hur välstånd egentligen uppstår. Forskningen antog länge att marknader befinner sig i jämvikt. Viktiga faktorer för att skapa välstånd betraktades som exogena. Enkelt uttryckt innebär detta att nationalekonomer inte inkluderade teknologi, kunskap och institutioner i sina modeller av samhället. Därmed blev det svårt att förklara hur välstånd skapas på annat sätt än genom en ökad användning av resurser.

Den här kritiken har dock förts fram förut och faktum är att den har fått mer gehör på senare tid. Joseph Schumpeter var den förste ekonomen som på allvar introducerade innovation och entreprenörskap i nationalekonomin. I hans bok The Theory of Economic Development (1911), menade Schumpeter att existerande teori inte kunde förklara hur välstånd skapas eftersom den var alltför statisk. Om man antar att jämvikt råder i en ekonomi och att innovation och entreprenörskap är exogena faktorer blir det svårt att förstå hur välstånd uppstår.

Med en statisk teori blir det också helt logiskt att ekonomisk tillväxt måste ske på bekostnad av miljön. Om det inte finns någon förnyelse kan den totala produktionen bara ökas genom att mer resurser tas i anspråk, vilket i förlängningen är ohållbart. Därmed är det inte konstigt att miljö och tillväxt ofta har ställts mot varandra.

Att ekonomer under en längre tid ignorerade annat än input-baserad tillväxt betyder dock inte att tillväxt alltid förstör miljön. Tillväxt kan ske utan att mer resurser används. I vissa delar av ekonomin blir detta oerhört tydligt. För att skapa datorkraft motsvarande en smartphone med hjälp av 1940-talets elektronik hade det krävts en dator som tar mer än 200 byggnader i anspråk. Anläggningen hade krävt 50 terawatt energi. Med en sådan energikonsumtion hade ett telefonbatteri tagit slut på mindre än en nanosekund.

Malmaeus har rätt i att dagens syn på ekonomisk tillväxt är alltför ensidig. Problemet är dock inte vårt fokus på tillväxt utan vår bristfälliga förståelse av fenomenet och hur det kan förenas med miljöhänsyn. Nyckeln till en hållbar utveckling är därmed en fördjupad kunskap om innovationsprocesser och de institutionella förutsättningar som krävs.

På det här området finns det mycket att göra. Vilka företag är det som introducerar gröna teknologier och därmed effektiviserar användningen av resurser? Vilka utmaningar möter de? Hur behöver kapitalmarknader utformas för att stimulera framväxten av nya företag? Hur kan miljöregleringar utformas för att skapa incitament att utveckla miljöinnovationer? Vilken innovations- och forskningspolitik främjar utveckling och kommersialisering av ny teknik?

De ekonomiska vetenskaperna bär en del av skulden till att miljöfrågor har ställts i motsats till ekonomisk tillväxt. Många ekonomer trodde länge att tillväxt endast sker genom att mer resurser tas i anspråk. Vi behöver lämna den här debatten och istället fokusera på hur ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn kan kombineras. Mer kunskap om innovationsprocesser på såväl företags- som samhällsnivå kan ta oss en bit på vägen.

Christian Sandström, tekn dr vid Ratio

Christian Sandströms webbsida på Ratio, Näringslivets forskningsinstitu Länk till annan webbplats.t

Christian Sandströms rapport: Guld och gröna jobb – Om Europas nya tillväxtpolitik, Timbro förlag Länk till annan webbplats.