Mitt i forskningen - Curie - en tidning från Vetenskapsrådet

Studenter på Ashesi University utanför Ghanas huvudstad Accra.


En pan-afrikansk forskningsvision

2016-03-15

Afrikas andel av världens forskningspublikationer ligger runt en procent, men hungern efter högre utbildning är stor över hela kontinenten. Där statliga system inte har förmått möta behoven framstår privata universitet grundade av fristående entreprenörer som ljuspunkter.

Ashesi University utanför Ghanas huvudstad Accra är ett område med handikappanpassade, arkitektritade byggnader i gröna omgivningar. Det livaktiga campuset vore antagligen en chock för den som eventuellt fortfarande svävar i villfarelsen att Afrika bara är fattigdom, korruption och oordning.

Universitetet grundades av ghananen Patrick Awuah 2002. Efter att ha fått möjlighet att plugga i USA, valde han likt många afrikaner att stanna efter studierna. Han gjorde karriär på Microsoft, men när första barnet kom kände han ett inre tvång att återvända till kontinenten han lämnat.

– Jag insåg att det bästa jag kunde göra för nästa generation var att bidra till ett bättre Afrika. Jag ville förbättra kontinenten och tänkte från början inte starta ett universitet utan bygga upp ett mjukvaruföretag. Men när jag insåg att det inte fanns några systemutvecklare att anställa, bestämde jag mig för att utbilda dem istället, säger Patrick Awuah.

Utbilda etiskt medvetna ledare

På Ashesi University vill man inte bara lotsa eleverna fram till slutexamen. Målet är uttryckligen att utbilda etiskt medvetna och entreprenöriella ledare för att omforma Afrika och man visar stolt upp de studenter som har startat framgångsrika företag.

Kurserna är tekniska och affärsorienterade, men kärnan är mer humanistisk med utmejslade värderingar som att hjälpa andra att bli bra ledare och visa miljömässig och social medvetenhet.

– Om vi inpräntar att fusk inte är okej, kommer studenterna inte att bli korrupta i samhället. Och nu följer andra universitet och högskolor efter oss och tar intryck av vår campus-kultur. Det gäller att undvika mansdominansen. Vi är över 40 procent kvinnor och det är en viktig signal för att utveckla utbildningen till att bli mer jämställd och ge afrikanska kvinnor möjlighet att välja en akademisk bana.

Curie träffar honom på den amerikanska vetenskapskongressen AAAS och han har blivit en fixstjärna för förhoppningarna på förändring för forskningen i Afrika. I tidskriften Fortunes senaste lista över världens 50 bästa ledare hamnade han på 40:e plats i sällskap med storheter som påven och Bill Gates.

Patrick Awuah är glad för att Världsbanken precis har placerat en institution om klimatforskning på Ashesi och det internationella perspektivet är viktigt för honom.

– Det är möjligt att etablera institutioner av världsklass i Afrika om man är beslutsam och tror på sig själv, men det avgörande är att ha internationellt samarbete. Det är genom kontakter med omvärlden som vi kan utveckla våra ekonomier och vår kontinent.

En pan-afrikansk vision

Han får medhåll av Wole Soboyejo som växte upp i Nigeria, men flyttade till USA och som idag är verksam på Princeton University. Han är djupt engagerad i the Nelson Mandela Institution som står bakom de privata universiteten The Nelson Mandela Institute i Tanzania och African Institute of Science and Technology i Nigeria.

Wole Soboyejo anser också att vetenskapen i Afrika måste bli internationellt synlig och ingå i det globala systemet.

– Vi har en pan-afrikansk vision. Alla tittar på nigerianska filmer och banker verkar över hela kontinenten, så varför skulle det inte fungera med universitet och kunskapsinstitutioner? Vi ser en enorm potential i detta, men behöver mer globalt samarbete för att verkligen ta till vara möjligheterna.

De universitet som Wole Soboyejo arbetar med har som huvudmål att “träna tränarna” och utbilda framtidens lärare. Dessutom vill man inleda samarbete med industrin så att fler får jobb efter utbildningen och stannar i Afrika istället för att ge sig av.

– Det finns för få examinerade lärare i Afrika och det finns för få lärare som tror på innovation. Det vill vi ändra på. Vi vill att de asiatiska tigerekonomierna ska ersättas av afrikanska lejonekonomier.

För att detta ska bli verklighet måste många hindrande strukturer i Afrika luckras upp. Det handlar till exempel om korruption och stängda utbildningsvägar för kvinnor. Några lyckosamma privata universitet i olika hörn av kontinenten räcker förstås inte, men kanske kan de visa vägen.

Flera ljuspunkter i Afrika

Det finns även andra ljuspunkter i Afrika. Etiopien får uppmärksamhet för sin hårda och fokuserade satsning på högre teknisk utbildning, internet ger kunskapstörstande afrikaner allt fler möjligheter till exempel genom internationella onlinekurser, så kallade MOOC:s. Ytterligare ett exempel är det center på biblioteket i Alexandria som bistår med kostnadsfri rådgivning kring formatering, språk och statistikhantering för afrikanska forskare som vill bli publicerade.

Men för att en förändring ska slå rot måste omvärlden öppna sig för ett djupare engagemang, anser även journalisten Hajes Kamai, född i Kenya och verksam i USA med att knyta ihop samarbetsprojekt för den afrikanska utbildningssektorn. Det kan ske genom att fler universitet i västvärlden startar samarbeten med institutioner i Afrika.

– Vi behöver forma partnerskap. Mycket bra görs i Afrika, men vi behöver accelerera utvecklingen och då måste det hända saker i Afrika. Inte i form av enstaka projekt utan genom långsiktigt engagemang, säger Hajes Kamai och påminner om ett afrikanskt ordspråk: ”Det behövs en hel by för att uppfostra ett barn.”

Författare: Dag Kättström

Foto: Ashesi University

1 Kommentarer
  • Professional kvinnostudent
    Det hörs att Wole Soboyejo lyssnar till Väst när han talar, mer än till Afrika. Han kan väl inte mena att Afrika skall överträffa Väst ifråga om gender-rättvisa på universiteten, och vi i väst har ingen.Kasta ut Väst ur de där Pan-Afrikanska universiteten så kunde de bli epokgörande även ifråga om atmosfären för kvinnostudenter!
    torsdag, 07 april kl 20:51

Kommentarsfunktionen är stängd under semesterperioden.

NYHETSBREV

Vill du ha det senaste från Curie varje vecka?

Taggar i artikeln

Sommarlediga forskare jobbar i kapp

Big Bang gynnar vetenskapen

Forskare hörs mer i Almedalen

  • Jonas Olofsson
Bosse Lindquist: Hederskultur inom akademin
Institutionen för galna vetenskaper
Curie

Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på.
Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor.
Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet.

Kontakta Curie
Redaktion:redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000
Besöksadress:Västra Järnvägsgatan 3
Postadress:Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm
  
  

Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.

Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.

Prenumerera på Curies nyhetsbrev:


E-postadress

Vår policy för e-postadresser
Jag har läst och godkänner Vetenskapsrådets
policy för hantering av e-postadresser