Mitt i forskningen - Curie - en tidning från Vetenskapsrådet

Partikelfysiker började redan på 1990-talet att lägga upp sina forskningsresultat på en gemensam server – preprintarkivet Arxiv. Bilden visar den 27 kilometer långa partikelacceleratorn Large Hadron Collider .

Dagens publiceringslandskap

En annan väg att utbyta resultat

2016-01-19

Vetenskapliga tidskrifter spelar en central roll vid publicering. Men det är inte den enda vägen att utbyta forskningsresultat. Ett annat sätt är att lägga upp resultaten på en gemensam server, såsom partikelfysiker gjort länge. Läs den andra av tre artiklar i Curie om dagens vetenskapliga publiceringslandskap.

Tidskrifter är viktiga, ingen kan läsa allt som publiceras. Men samtidigt har många forskare blivit alltmer beroende av att publiceras i högrankade tidskrifter. Det menar tidskriftsredaktörer och open access-förespråkare som Curie talat med (läs artikeln Ranking överskattad vid publicering idag).

En av dem är Catriona MaCallum vid Public Library of Science, som tror på att belöna forskare för mer än publiceringar i tidskrifter med höga impaktfaktorer – något hon också sett att bidragsgivare som EU och Europeiska forskningsrådet börjat göra.

– Man kan se på antal citeringar och nedladdningar, på twittrande och bloggande, och hur forskningen påverkat politiken.

Hon pekar också på att jakten på impaktfaktorer leder till en lång administrativ process innan forskningsresultat blir tillgängliga.

– Omkring 80-90 procent av alla inskickade manus tas inte in av tidningen.

Öppet arkiv av artikelmanus

Utanför tidskriftsvärlden kan utbytet av nya forskningsrön gå betydligt fortare.

På 1990-talet fanns det många tusen partikelfysiker som då, liksom nu, diskuterade sina artikelmanus fritt. För att göra det enklare att dela manus skapade partikelfysikern Paul Ginsparg ett preprintarkiv av artiklar – Arxiv. Det mesta av det som läggs här blir så småningom artiklar i tidskrifter, men det finns partikelfysiker som nöjt sig med att ha sina resultat på Arxiv.

Denna databas har sedan dess växt för att inkludera flera forskningsfält i fysik, matematik, och datavetenskap.

– Arxiv hjälpte till att starta hela open access-rörelsen, och att ge globala forskningsgemenskaper omedelbar tillgång till forskningsdata via internet, säger Paul Ginsparg.

Idag drivs databasen av Cornell University i New York. Arxiv har moderatorer, frivilliga som utan ersättning gör grundläggande kontroller av att det som läggs upp är vetenskapliga artiklar, men de ser inte på kvalitet eller slutsatser.

Men även den basala kontrollen tvingar in moderaterna i en roll där de ska avgöra vad som är vetenskap, menar Paul Ginsparg.

– En del författare tycker vi lägger ribban för högt och för dem finns det en flora av elektroniska tidskrifter som paradoxalt nog har lägre vetenskaplig standard än Arxiv, som är ett forum utan peer review.

Ingen granskning

Artiklarnas innehåll granskas och kommenteras inte på Arxiv, klargör Paul Ginsparg.

– Det sker via andra forum som physicsoverflow, mathoverflow eller på bloggar. Under de senaste åren har de externa bloggarna börjat ge många användbara kommentarstrådar, och de länkas tillbaka från Arxiv via en trackback-mekanism.

Skälet till att inte ha någon kommentarsfunktion på Arxiv är risken för att ogrundade åsikter skulle spridas snabbt och påverka en majoritet av fysikforskarna.

– Nätdiskussioner kan kräva en hög arbetsinsats av en redaktör för att förbli artiga och givande.

Paul Ginsparg tror på open access i framtiden, även om det är svårt att säga hur det ska finansieras.

Open science

Catriona MacCallum lyfter även det som kallas open science. Data, referensgranskarnas kommentarer, liksom hela texten ska vara fullt tillgängliga för alla. Helt öppet, med undantag för vissa data som är riskabelt att sprida, som ovaliderade medicinska studier.

– Kulturen måste förändras, på institutioner, hos forskare, och hos finansiärer. Öppna upp allt, då kan du söka genom all text och data.

Inget kan dock garantera att forskningsresultaten håller.

– Det är först när du använder publicerade data i ditt eget projekt som du vet det säkert.

Läs också i Curie: Ranking överskattad vid publicering idag

Författare: Anja Castensson

Foto: DEMANGE FRANCIS / GAMMA / IBL Bildbyrå

2 Kommentarer
  • Torsten Åkesson
    Jag tycker det vore utmärkt om arXiv kopplades till en peer review mekanism. Man kunde ladda upp sitt papper, och sedan välja aktör för peer review. Detta kunde vara en tjänst som erbjöds av t ex APS och EPS. Peer reviewn kunde vara avgiftsbelagd. Papper som genomgått peer review taggas som sådana i arXiv.
    fredag, 22 januari kl 09:40
  • Thomas Palo
    Det är välkommet med alternativa sätt att publicera forskningsresultat. Betydelsen av impact kan vara att bita sig i svansen. Mina artiklar som publicerats i journaler med hög impact är de som citerats minst! Artiklar i specialtidskrifter som når rätt läsekrets men som ofta har låg impact citeras mer. Ett som jag använt på senare tid är Research gate, där får dina opublicerade manus ett DOI och kan citeras, var och en får bedöma vad resultaten är värda.
    fredag, 22 januari kl 08:35

NYHETSBREV

Vill du ha det senaste från Curie varje vecka?

Paul Ginsparg

Paul Ginsparg är partikelfysiker som har varit central i utvecklingen för internet som verktyg för att dela vetenskaplig information. Han startade Arxiv 1991 och forskar och undervisar nu vid Cornell University i New York.

I en artikel från 2011 berättar Pauls Ginsparg historien om Arxiv. Han var årsskamrat med Bill Gates på Harvard och berättar om hur det var att utvecklas som forskare samtidigt med framväxten av world wide web.

Läs mer i Curie

Hon forskar om vår tids stora krig

Med en fot i akademi och en i industri

Högskolorna som kallar sig University

  • Per Sandin
Priset för att underkänna en student
Det kulturella värdet av en fis
Curie

Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på.
Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor.
Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet.

Kontakta Curie
Redaktion:redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000
Besöksadress:Västra Järnvägsgatan 3
Postadress:Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm
  
  

Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.

Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.

Prenumerera på Curies nyhetsbrev:


E-postadress

Vår policy för e-postadresser
Jag har läst och godkänner Vetenskapsrådets
policy för hantering av e-postadresser