Mitt i forskningen - Curie - en tidning från Vetenskapsrådet
Fredrika Bremers orginalmanus till brevromanen Axel och Anna

Litteraturvetenskap är en av de discipliner där forskare valt att publicera sig i bokform på det egna nationella språket och där han eller hon i förordet tagit på sig hela ansvaret för bokens tillkomst. Bilden visar Fredrika Bremers orginalmanus till brevromanen Axel och Anna.


Därför skriver humanister böcker

2012-11-22
När humanister publicerat sig är det böcker på svenska som gällt. Idag väljer även historiker och litteraturvetare allt oftare engelskspråkiga tidskrifter, men vad är bakgrunden till den traditionella publiceringskultur de nu överger? Varför har humanisterna skrivit böcker? Arne Jarrick, professor i historia och huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet, reder ut begreppen.

Humanister skriver böcker på svenska, medicinare och naturvetare skriver artiklar på engelska. Så har det vetenskapliga publiceringsmönstret sett ut i långliga tider. Nu håller det på att förändras. Anledningen till det är enkel, menar Arne Jarrick, professor i historia vid Stockholms universitet och huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet.

– Det handlar om att publiceringar och citeringar i engelskspråkiga tidskrifter renderar poäng i det akademiska belöningssystemet.

Svårare är det att förklara varför det fram till nu varit så självklart för många humanister att redovisa sina resultat i tjocka böcker på svenska.

– Att säga att det är tradition att göra si eller så räcker inte; även traditioner bottnar ju i orsaker.

Skillnaderna är rationella

Utifrån sett kan skillnaderna i publiceringsmönster mellan olika discipliner te sig irrationella, men tittar man närmare på dem finns det högst konkreta anledningar, konstaterar han.

– Det kan exempelvis handla om att ett historiskt förlopp tarvar mer ord att redovisa än utfallet av ett kemiskt experiment. Eller om att den information som det etnologiska projektet bygger på är förmedlad på svenska, och att forskningsresultaten därför är enklast att återge på detta språk.

– Jämför med hur mikrobiologen utforskar förhållanden som är förmedlade på ett universellt språk.

En annan anledning till att många humanister valt svenska språket är att de ansett sig ha ett folkbildande uppdrag vid sidan av sitt vetenskapliga.

Arne Jarrick framhåller vikten av att skapa förståelse för varför publiceringsmönstret sett ut som de gjort. 

– Innan man inför en ny ordning är det klokt att spåra skälen till att det gamla etablerades.

Läs i Curie vad Arne Jarrick skiver om publiceringskulturernas selektionsprocess.


Författare: Ragnhild Romanus

Foto: IBL Bildbyrå

Curie har julstängt. Kommentarsfunktionen öppnar igen 8 januari 2015.

NYHETSBREV

Vill du ha det senaste från Curie varje vecka?

Utvärdera forskning för högre kvalitet

Vad gynnar bra forskning?

Forskningen som förenar Nobelparet

Fempunktsprogram för en hållbar vetenskap: 5) Engagerade forskare
Önskelista för tvärvetenskaplig forskning
Curie

Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på.
Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor.
Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet.

Kontakta Curie
Redaktion: redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000
Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 3
Postadress: Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm
   
   

Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.

Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.

Prenumerera på Curies nyhetsbrev:


E-postadress

Vår policy för e-postadresser
Jag har läst och godkänner Vetenskapsrådets
policy för hantering av e-postadresser