Därför skriver humanister böcker

Humanister skriver böcker på svenska, medicinare och naturvetare skriver artiklar på engelska. Så har det vetenskapliga publiceringsmönstret sett ut i långliga tider. Nu håller det på att förändras. Anledningen till det är enkel, menar Arne Jarrick, professor i historia vid Stockholms universitet och huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet.

– Det handlar om att publiceringar och citeringar i engelskspråkiga tidskrifter renderar poäng i det akademiska belöningssystemet.

Svårare är det att förklara varför det fram till nu varit så självklart för många humanister att redovisa sina resultat i tjocka böcker på svenska.

– Att säga att det är tradition att göra si eller så räcker inte; även traditioner bottnar ju i orsaker.

Skillnaderna är rationella

Utifrån sett kan skillnaderna i publiceringsmönster mellan olika discipliner te sig irrationella, men tittar man närmare på dem finns det högst konkreta anledningar, konstaterar han.

– Det kan exempelvis handla om att ett historiskt förlopp tarvar mer ord att redovisa än utfallet av ett kemiskt experiment. Eller om att den information som det etnologiska projektet bygger på är förmedlad på svenska, och att forskningsresultaten därför är enklast att återge på detta språk.

– Jämför med hur mikrobiologen utforskar förhållanden som är förmedlade på ett universellt språk.

En annan anledning till att många humanister valt svenska språket är att de ansett sig ha ett folkbildande uppdrag vid sidan av sitt vetenskapliga.

Arne Jarrick framhåller vikten av att skapa förståelse för varför publiceringsmönstret sett ut som de gjort. 

– Innan man inför en ny ordning är det klokt att spåra skälen till att det gamla etablerades.

Läs i Curie vad Arne Jarrick skiver om publiceringskulturernas selektionsprocess.

Läs i Curie vad Arne Jarrick skiver om publiceringskulturernas selektionsprocess