Mitt i forskningen - Curie - en tidning från Vetenskapsrådet

Nytt Eu-direktiv:

Ändrade regler för djurförsök

2012-11-13
En ny nationell kommitté ska börja sitt arbete, de djurförsöksetiska nämnderna får större ansvar och forskare måste betala för att få sin ansökan hanterad. Allt efter årsskiftet.

Det är det nya EU-direktivet om försöksdjur som driver fram förändringarna. Och det är 3R - att förminska, förfina och ersätta djurförsök som genomsyrar hela direktivet.

– Jag är övertygad om att det kommer att ge en minskning av antalet djurförsök. Direktivet sätter också fokus på att förbättra för de djur som används, säger John Bräutigam, tidigare chef för försöksdjursenheten på Jordbruksverket, sedan i somras pensionär.

Sveriges grepp med etisk prövning av djurförsök är något som EU har tagit till sig. Det blir nu ett krav för alla medlemsländer. De djurförsöksetiska nämnderna i Sverige fortsätter att se ut som de gjort tidigare, med hälften forskare och försöksdjurspersonal och hälften lekmän.

– Men direktivet beskriver mer precist hur nämnden ska bedöma ansökningar utifrån det vetenskapliga upplägget, veterinärmedicinsk sakkunskap och djurens behov. Nämnderna har inte så jättestor förmåga att tränga djupt ner i vetenskapliga resonemang. Det kommer troligtvis att bli många frågor som inte kan besvaras lokalt och de kan behöva tillgång till mer kompetens.

Erik Göransson, rådman och ordförande i Uppsala djurförsöksetiska nämnd, förväntar sig också stora förändringar i sättet att ta sig an en ansökan.

– Direktivet innebär en minutiös detaljreglering av hur nämnden ska förfara. Idag har vi lagregler som är mer generella, säger han.

Alla ska förstå

Förutom att bedöma djurens situation ska nämnden också ta miljön i beaktande. Och medan man idag endast motiverar en ansökan som avslås ska i framtiden alla beslut, även godkännanden, motiveras.

I Sverige är ansökningarna offentliga och de ska vara skrivna på ett sätt som vem som helst kan förstå. Men eftersom andra länder inte har någon jämförbar offentlighetsprincip kräver EU-direktivet istället att ansökningar ska innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning.

Dessa sammanfattningar kommer troligtvis att publiceras på en webbplats under Jordbruksverket. Nämnderna ska kontrollera och godkänna dessa beskrivningar.

Fördubblade kostnader

Enligt de beräkningar som Erik Göransson har tagit del av kommer kostnaden för verksamheten i alla de djurförsöksetiska nämnderna att öka från fem miljoner kronor per år till det dubbla. Dels därför att man inrättar en central djurförsöksetisk nämnd som ska pröva ärenden som överklagas från de regionala nämnderna och dels för att man inför ett elektroniskt system för ärendehantering.

– Det är forskarna som ska betala det. Alla ansökningar avgiftsbeläggs och vi vet inte hur det ska administreras. Det är en massa nya saker som läggs på nämnderna och det är mycket i våra kanslirutiner som måste förändras, men vi får inga nya resurser för att göra det. Allt baseras på att vi ska få ett elektroniskt system för ärendehantering, men det finns inte på plats.

Viveka Hillegaart, chef för försöksdjursenheten på Jordbruksverket, bekräftar att det e-system som ska följa en ansökan hela vägen från ansökan till beslut kommer att dröja. Ändå ska nämnderna börja ta betalt efter årsskiftet. Och detta trots att kravet på avgifter inte är en del av EU-direktivet utan kommer från landsbygdsdepartementet.

Råd blir kommitté

Enligt Viveka Hillegaart är en av de större förändringarna att en så kallad nationell kommitté som ska arbeta djurskyddsbefrämjande införs. Till sin struktur liknar den det försöksdjursråd som redan idag finns vid Jordbruksverket och där såväl forskare som djurskydds- och patientorganisationer finns representerade.

Att uppgifterna ska handla om djurskydd och 3R står klart. En viktig del är att ha internationella kontakter och att verka för att kunskap nyttjas bredare. Om kommittén kan vara en konkret hjälp för de djurförsöksetiska nämnderna är dock tveksamt, enligt Hillegaart.

Även universitet och läkemedelsföretag ska inrätta djurskyddsorgan. Dessa förväntas samarbeta inom landet och leda utvecklingen av 3R-frågorna.

En annan förändring som det nya EU-direktivet medför är att den som arbetar med djurförsök måste ha gått igenom utbildning för detta redan från första dagen, istället för inom två år, som idag.

Författare: Karin Nordin

Foto:

0 Kommentarer





NYHETSBREV

Vill du ha det senaste från Curie varje vecka?

Fakta

Från årsskiftet införs en central djurförsöksetisk nämnd i Sverige. Den ska pröva beslut av de regionala nämnderna som överklagats av den sökande. Den centrala nämnden ska även i efterhand utvärdera genomförda djurförsök.

Andra nyheter är ett elektroniskt system för ärendehantering och att alla ansökningar avgiftsbeläggs.

Nytt är också en nationell kommitté som ska arbeta med djurskydd och 3R-frågor.

Länkar

Taggar i artikeln

Relaterade artiklar

Ett brännglas på samtiden

Vem ska räknas som författare?

BBC satsar på medborgarforskning

  • Birgita Klepke
Svenska utlandsröster
En snart passerad sommar av kod
Curie

Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på.
Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor.
Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet.

Kontakta Curie
Redaktion: redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000
Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 3
Postadress: Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm
   
   

Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.

Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.

Prenumerera på Curies nyhetsbrev:


E-postadress

Vår policy för e-postadresser
Jag har läst och godkänner Vetenskapsrådets
policy för hantering av e-postadresser