Forsknings- och innovationspropositionen:

Ny modell för att granska forskningskvalitet

De årliga anslagen till svensk forskning ökar med fyra miljarder kronor fram till 2016. Den största ökningen rör basanslagen som går direkt till universitet och högskolor. År 2016 kommer dessa anslag att ligga på en nivå som är 900 miljoner kronor högre än dagens. Totalt innebär det en ökning på 2,1 miljarder kronor under hela fyraårsperioden.

Ny modell för kvalitetsgranskning

En nyhet i propositionen är att andelen av basanslagen som konkurrensutsätts och omfördelas utifrån forskningens kvalitet fördubblas. Från 10 procent till 20 procent.

Idag bygger denna kvalitetsbedömning på storleken på externa anslag samt antal publiceringar och citeringar som forskningen genererar. Regeringen ger nu Vetenskapsrådet i uppdrag att ta fram en ny modell för kvalitetsgranskningen som bygger på kollegiala bedömningar, så kallad peer review.

Med fyra- eller femårsintervall ska utländska forskare granska kvaliteten på forskningen inom olika ämnesområden vid varje lärosäte. Vid bedömningen ska även faktorer som forskningens samverkan, relevans och nytta kunna vägas in.

– Som kvalitetsmått har peer review många fördelar framför ett system baserat på hur mycket en forskare publicerar sig i vetenskapliga tidskrifter och hur mycket dessa artiklar blir citerade, säger Vetenskapsrådets generaldirektör Mille Millnert.

Bibliometri missgynnar

I likhet med utbildningsminister Jan Björklund anser Mille Millnert att ett sådant bibliometriskt system missgynnar vissa ämnesområden där publiceringstraditionerna ser annorlunda ut.

– Dessutom skapar de bibliometriska måtten – använda på individnivå – incitament för att producera så många artiklar som möjligt. För en forskare kan det bli viktigare att satsa på säker forskning, alltså sådan forskning där man kan förvänta sig snabba resultat, på bekostnad av mer nyskapande forskning. 

När forskningsråden granskar ansökningar använder de sig av peer review.

– Vår erfarenhet av denna metod för att bedöma kvalitet är att den skapar större utrymme för forskare att våga ta risker, att den kan göra dem benägna att satsa på sådan forskning som har potential att bli verkligt banbrytande, säger Mille Millnert.

Flera satsningar

En särskild satsning på 600 miljoner kronor görs inom life science-området. Satsningen gäller bland annat forskning om antibiotikaresistens, klinisk behandlingsforskning och registerbaserad forskning.

Vidare föreslår regeringen att Vetenskapsrådet får i uppdrag att inrätta en funktion för att öka tillgängligheten och underlätta användningen av registeruppgifter för forskningsändamål.

Regeringen föreslår också spetssatsningar på de främsta yngre forskarna, de mest framstående etablerade forskarna samt på rekryteringen av internationella toppforskare.

Andra satsningar gäller forskningsinfrastruktur som European Spallation Source, ESS, och synktrotronljuskällan MAX IV.

Dessutom görs riktade satsningar inom tre områden som bedöms ha särskild betydelse för näringsliv och samhälle. De tre utvalda områdena är gruv-, mineral- och stålforskning, forskning kring ett hållbart samhällsbyggande samt forskning om trä, skogsråvara och biomassa. Satsningarna görs i samverkan mellan akademin och företrädare för samhälle och näringsliv.

Forsknings- och innovationspropositionen sträcker sig över fyra år och är ett förslag från regeringen som riksdagen ska rösta om.

Webbutsändning: Regeringen presenterar forsknings- och innovationspropositionen

Läs också i Curie:

Visst ska vi satsa på eliten

Nya satsningar på forskning

Ny förordning om registerforskning

Vet regeringen verkligen vad de vill med sin elitsatsning?

Hellre tydliga karriärvägar än exklusiva bidrag

Spetsig grundforskning - en livsnödvändighet för industrin

Läs även:

Björklund på DN-debatt om kvalitetsgranskning av svensk forskning

Björklund på DN-debatt om regeringens elitsatsning