
Nobelpris:
Britten John B Gurdon gjorde sin upptäckt 1962. I ett känt experiment ersatte han cellkärnan i en grodas äggcell med en cellkärna som tagits ur en mogen cell från ett grodyngel.
Den modifierade äggcellen utvecklades ändå till ett normalt grodyngel, och den första kloningen av ett grodyngel var ett faktum. I senare experiment har forskare även lyckats klona flera olika däggdjur.
För sex år sedan, år 2006, upptäckte japanen Shinya Yamanaka hur en specialiserad cell från en mus kunde omvandlas till en omogen stamcell. Med hjälp av genmodifiering lyckades han omprogrammera hudceller till celler som kan utvecklas till alla slags vävnader i kroppen. Han kallade dessa celler för inducerat pluripotenta stamceller, IPS-celler.
Nobelförsamlingen skriver i sin motivering att de två forskarna helt har förändrat vår syn på cellers specialisering och utveckling i organismen. Dagens möjligheter att också kunna omprogrammera celler från människa, har gett oss nya möjligheter att studera sjukdomar och utveckla metoder för diagnostik och behandling.
Foto: Reuters/Universitetet i Cambridge
Embryonala stamceller har förmågan att dela sig oavbrutet. De kan utvecklas till alla typer av celler som finns i kroppen.
Adulta stamceller finns hos vuxna och har nått en viss grad av specialisering. Det är till exempel hud- , lever- och blodstamceller som alla kan utvecklas till en viss typ av celler.
Blodstamceller kallas också hemapoetiska stamceller och finns i benmärgen. De kan utvecklas till blodceller som vita och röda blodkroppar samt blodplättar.
Bindvävsstamceller kallas också mesenkymala stamceller och finns bland annat i benmärg och fettvävnad. De kan bilda ben, brosk och fett, men också hämma immunförsvarets reaktion mot främmande ämnen.
IPS-stamceller är kroppsceller som genmodifierats så att de har samma utseende och egenskaper som embryonala stamceller.
Vetenskapsrådet har regeringens uppdrag att ge information och stöd till forskare och allmänhet inom stamcellsområdet.
Läs mer om stamcellsforsning i Vetenskapsrådets skrift Forskning & Stamceller
| Redaktion: | redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000 |
|---|---|
| Besöksadress: | Västra Järnvägsgatan 3 |
| Postadress: | Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm |
Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.
Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.
Prenumerera: