Vad innebär förbudet mot stamcellspatent?

Utgångspunkten för rättegången var ett patent som den tyske forskaren Oliver Brüstle innehar sedan 1997. Patentet avser neurala celler som framställts ur mänskliga humana embryon och kan användas för att behandla till exempel Parkinsons sjukdom.

Organisationen Greenpeace ansåg att det strider mot EU-direktivet att patentera mänskligt liv (se faktaruta om själva domen). Målet vandrade genom hela rättssystemet innan EU-domstolen i oktober 2011 avgjorde att ett embryo ska definieras som mänskligt liv från och med befruktningen.
 
— Domen tar hänsyn till det mänskliga värdet och har därför slagit fast att varken embryonala stamceller eller deras produkter kan patenteras, kommenterar EU-domstolens rättssekreterare Dominique Ritleng.
 
Han påpekar att domen refererar enbart till det mänskliga värdet, inte till liv. Detta gjordes medvetet för att undvika tolkningen att ett mänskligt embryo är en person.
 
— Det var ett medvetet val av EU-domstolen för att undvika att abortfrågor blandas in i bilden.
 
Tre vägar att få fram stamceller
Enligt Dominique Ritleng tog EU-domstolen även hänsyn till att det finns andra vägar än mänskliga embryon för att få fram stamceller. Ett sätt är inducerade pluripotenta stamceller (iPS) som är ett resultat av en genetiskt omprogrammerad mogen cell, till exempel en hudcell. En annan möjlighet är adulta stamceller som finns i vissa organ i kroppen.
 
Hans argument tar dock inte hänsyn till kunskapen om dessa olika stamcelltyper, menar Lars Ährlund-Richter, professor i molekylär embryologi vid Karolinska institutet.

— De har för- och nackdelar i olika sammanhang. Visserligen kan man kanske se det som att alternativen påskyndas när man blockerar patent från embryoforskning. Men genom att ta bort en av möjligheterna stänger man en dörr. Forskningen är redan en utmaning, kommenterar han.

Patent ger större öppenhet
Processen att ta fram ett nytt läkemedel eller en ny terapi är lång och kostsam och utan skydd av ett patent blir det nästan omöjligt, menar Bengt Domeij, professor i civilrätt vid Uppsala Universitet. Dessutom bidrar patent till en större öppenhet inom forskningen som i sin tur kan resultera i en bättre samordning och en högre grad av kommersialisering.

— Ett patent betyder inte att man kan gå förbi andra regler och lagar, till exempel riktlinjer för etiskt godkännande. Däremot förhindrar patentet att andra kommersialiserar samma uppfinning och det är av stort värde, säger han.
 
Konsekvenser för stamcellsforskningen
Än så länge är det oklart vilka konsekvenser EU-domstolens beslut kommer att ha på forskningen. Mest oroväckande är möjligheten att all forskning där stamceller ingår eller deras produkter förekommer i processen, om så bara som positiv kontroll, innefattas av direktivet.
 
— Det finns en risk att företag kommer att dra sig ifrån den europeiska marknaden om det inte går att patentera tekniker som omfattar embryonala stamceller eller dess produkter, säger Hampus Rystedt, europeiskt patentombud vid patentbyrån Brann Patent.
 
Lars Ährlund-Richter ser inte fullt så negativt på framtiden. Intresset för stamcellsforskningen kommer att bestå.
 
— Stamceller är fantastiska verktyg för cellbiologisk forskning i ett brett perspektiv. I slutändan kommer vi sannolikt använda dem, eller kunskapen från dem, på ett helt annat sätt än vi tänkt oss från början. Därför behöver vi skydda möjligheten att kunna ta patent och på detta sätt skydda den fria forskningen.

År 1997 tog den tyske forskaren Oliver Brüstle patent på isolerade och renade celler som kunde utvecklas till neurala celler som var avsedda för behandling av nervsjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom. Patentet skulle göra cellerna mer attraktiva för läkemedelsindustrin och därmed skulle nya terapier snabbare nå patienterna, ansåg Brüstle.

Organisationen Greenpeace menade däremot att patentet stred mot artikel 6(2)c i EU-direktivet. Den slår fast att uppfinningar som innebär att ett mänskligt embryo förstörs för användning för industriella eller kommersiella syften inte får patenteras.

Den tyska Bundesgerichthof (federal domstol i Tyskland) förklarade Brüstles patent för ogiltigt. Brüstle överklagade och den tyska domstolen vände sig till EU-domstolen för att reda ut frågan om ett mänskligt embryo utesluts från patenterbarhet i alla utvecklingsstadier eller först efter en viss tid.

EU-domstolen bestämde att varje äggcell från att den befruktas ska anses som ett mänskligt embryo eftersom befruktningen kan leda till utveckling av en människa. Även en obefruktad mänsklig äggcell som har stimulerats till delning och vidareutveckling ska anses som mänsklig embryo.