Samarbete och långsiktighet har gett Linnémiljöerna resultat

— Expertpanelerna har imponerats av den höga kvalitet och internationella konkurrenskraft som forskningen vid Linnémiljöerna uppvisar, berättar Lars Anell som är ordförande i Vetenskapsrådets styrelse.

Stödet har möjliggjort strategisk och långsiktig planering. Det har gett resultat. Forskarna har stimulerats att tänka i nya banor och vågat ta risker. Med vanliga korta bidrag hade denna spetsforskning varit svår att frambringa, konstaterar experterna.

Inträdesbiljett till annan finansiering

En del av pengarna har investerats i infrastrukturer, dyrbar utrustning, programvaror, databaser och teknisk kompetens som behövts för forskningen. Expertgruppen som utvärderat Linnémiljöerna framhåller det mervärde forskningsmiljöerna på så vis skapat för sitt lärosäte; det här är sådant som kommer fler på universitetet till godo.

Något annat som de internationella experterna lyfter fram är de mång- och tvärvetenskapliga samarbeten som miljöerna har utvecklat, dels på det egna lärosätet, men också nationellt och internationellt. Samarbete över disciplingränserna kräver tid, menar de.

— Det handlar om att etablera en förståelse och ett gemensamt språk. Här har man haft den tiden och det har frambringat ett effektivt samarbete. Vid en del universitet har Linnémiljöernas samarbetsformer blivit mönsterbildande för större samarbeten, säger Lars Anell.
 

Unga forskare har utvecklats

Även vid Linnémiljöer som inte haft forskarskolor knutna till sig har det funnits utrymme för unga forskare att utvecklas. Och jämställdheten i forskargrupperna får godkänt av panelerna. På forskningsområden som av tradition är manligt dominerade har kvinnor intagit ledande positioner.

— När Linnéstödet fördelades 2006 fick Vetenskapsrådet och Formas kritik för att det i så hög grad gick till män. Därför är det mycket tillfredställande att forskargrupperna har lyckats öka jämställdheten, säger Formas generaldirektör Rolf Annerberg.

Inte tillräckligt rörliga

— Vi är mycket nöjda med halvtidsutvärderingen. Men miljöerna måste bli bättre på att rekrytera både nationellt och internationellt till positioner på alla nivåer och på att stimulera till ökad rörlighet bland forskarna, säger Rolf Annerberg.

Ganska många Linnémiljöer har också brustit i att kommunicera om sin forskning. Hos några miljöer konstaterade expertpanelen brister av administrativ och strategisk karaktär.

Nu görs en omfördelning av medel inom Linnéstödet. Vid fyra forskningsmiljöer såg granskarna utvecklingsmöjligheter som motiverar ett ökat stöd på mellan 10 och 20 procent. Tre andra miljöer får en sänkning på tio procent av sitt stöd och en miljö kommer att avvecklas. Resterande tolv miljöer ligger kvar på samma nivå som tidigare.

Fakta

Efter två av de tio bidragsåren utvärderades forskningsmiljöerna med fokus på hur de hade organiserat sig.
Fokus för den aktuella halvtidsutvärderingen var vetenskapliga resultat, vilka mervärden stödet gett, jämställdhet, akademiskt ledarskap, internationellt och nationellt samarbete samt framtidspotential.

Så gick utvärderingen till:
Alla Linnémiljöer fick i enkätform göra en självuppskattning av sin verksamhet. Dessa enkäter studerades sedan av internationella experter, inför deras besök på lärosätena. Där intervjuade de styrgrupper, forskare och doktorander som är knutna till miljöerna, samt representanter för universitetens ledning.

De internationella experterna var organiserade i fyra ämnesspecifika paneler och en ämnesövergripande.

Länkar