
Det har blivit allt vanligare med sociala rörelserna som är informella och tillfälliga, med lösa nätverk. Hur människor samspelar inom dessa är en central fråga för de som forskar om civilsamhället. Foto: Bailly Elodie/SXC
I en tid då traditioner och etablerade värdehierarkier suddats ut och segregationen och individens frihet ökat i kapp med att solidaritet och samhörighet undergrävts, finns en rad angelägna frågor för forskarna att ta sig an. Det visar en översikt över internationell forskning om civilsamhället som Vetenskapsrådet låtit göra.
— Civilsamhället åberopas i olika politiska sammanhang, men det är inte alltid så tydligt vad som menas, säger Elisabeth Lilja, docent vid Stockholms universitet.
Hon har författat översikten tillsammans med Martin Åberg, professor vid Karlstad universitet.
Den bild av det civila samhället som framträder skiljer sig väsentligt från traditionella bilder.
— Tidigare var det självklart att definiera civilsamhälle som samhällssektorn mellan staten och näringslivet. Men gränserna har luckrats upp. Globalisering och ny informationsteknik har gjort att människors identiteter och nätverk inte längre är kopplade bara till ett land eller en plats, säger Elisabeth Lilja.
Både hon och Martin Åberg är övertygade om att det krävs nya former för forskningen på området. I stället för att begränsa sig till föreningar, studieförbund och andra liknande organisationer bör man studera de olika uttryck verksamheten tar sig. De nya sociala rörelserna är ofta informella och tillfälliga, med lösa nätverk — vad får det för konsekvenser? Hur samspelar människor med varandra? Vilka livsstilar, värderingar och intressen styr?
Forskningsöversikten visar på behovet av systematiskt jämförande studier av civilsamhällets utveckling i olika typer av miljöer, framhåller Martin Åberg. Och av mer utbyte mellan discipliner.
— De senaste åren har kopplingar gjorts till geografisk och sociologisk forskning om platsens och den byggda miljöns betydelse för identitet och förankring, socialt kapital och tillit. Sådana mångvetenskapliga ansatser är fruktbara för forskningsfältets utveckling, säger han.
Foto: Bailly Elodie/SXC
Ett tioårigt grundforskningsprogram om sammanlagt 160 miljoner kronor och ett mindre, så kallat behovsstyrt forskningsprogram på omkring 10 miljoner kronor, ingår i uppdraget. Samt ett samarbete kring kontaktskapande konferenser mellan forskare och människor som är verksamma inom civilsamhällets organisationer.
| Redaktion: | redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000 |
|---|---|
| Besöksadress: | Västra Järnvägsgatan 3 |
| Postadress: | Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm |
Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.
Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.
Prenumerera: