Mitt i forskningen - Curie - en tidning från Vetenskapsrådet
bild på en folksamling som tillsammans formerar ett peacemärke

Det har blivit allt vanligare med sociala rörelserna som är informella och tillfälliga, med lösa nätverk. Hur människor samspelar inom dessa är en central fråga för de som forskar om civilsamhället. Foto: Bailly Elodie/SXC

Mer forskning om nya rörelser behövs

2012-06-14 Är demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter viktiga värden för människor idag? Globalisering och ny informationsteknik har förändrat det civila samhället. Systematiskt jämförande studier och mångvetenskapliga perspektiv behövs på området.
Vad är det för kitt som håller samman dagens civila samhälle? Har vi människor blivit mer sårbara? Hur är det med samhällets mörka sidor — gängbildning och subkulturer — hör även det till civilsamhället? Och vilken roll spelar de nya medierna för att mobilisera folk?

I en tid då traditioner och etablerade värdehierarkier suddats ut och segregationen och individens frihet ökat i kapp med att solidaritet och samhörighet undergrävts, finns en rad angelägna frågor för forskarna att ta sig an. Det visar en översikt över internationell forskning om civilsamhället som Vetenskapsrådet låtit göra.

— Civilsamhället åberopas i olika politiska sammanhang, men det är inte alltid så tydligt vad som menas, säger Elisabeth Lilja, docent vid Stockholms universitet.

Hon har författat översikten tillsammans med Martin Åberg, professor vid Karlstad universitet.

Den bild av det civila samhället som framträder skiljer sig väsentligt från traditionella bilder.

— Tidigare var det självklart att definiera civilsamhälle som samhällssektorn mellan staten och näringslivet. Men gränserna har luckrats upp. Globalisering och ny informationsteknik har gjort att människors identiteter och nätverk inte längre är kopplade bara till ett land eller en plats, säger Elisabeth Lilja.

Både hon och Martin Åberg är övertygade om att det krävs nya former för forskningen på området. I stället för att begränsa sig till föreningar, studieförbund och andra liknande organisationer bör man studera de olika uttryck verksamheten tar sig. De nya sociala rörelserna är ofta informella och tillfälliga, med lösa nätverk — vad får det för konsekvenser? Hur samspelar människor med varandra? Vilka livsstilar, värderingar och intressen styr?

Forskningsöversikten visar på behovet av systematiskt jämförande studier av civilsamhällets utveckling i olika typer av miljöer, framhåller Martin Åberg. Och av mer utbyte mellan discipliner.

— De senaste åren har kopplingar gjorts till geografisk och sociologisk forskning om platsens och den byggda miljöns betydelse för identitet och förankring, socialt kapital och tillit. Sådana mångvetenskapliga ansatser är fruktbara för forskningsfältets utveckling, säger han.

Författare: Ragnhild Romanus

Foto: Bailly Elodie/SXC

Dela artikeln

E-posta
0 Kommentarer



Dela artikeln

E-posta

Fakta

Rapporten Var står forskningen om civilsamhället? En forskningsöversikt har tillkommit som en del i ett uppdrag som Vetenskapsrådet fått av regeringen. Uppdraget går ut på att belysa och stödja forskning om civilsamhället.  

Ett tioårigt grundforskningsprogram om sammanlagt 160 miljoner kronor och ett mindre, så kallat behovsstyrt forskningsprogram på omkring 10 miljoner kronor, ingår i uppdraget. Samt ett samarbete kring kontaktskapande konferenser mellan forskare och människor som är verksamma inom civilsamhällets organisationer.

Länkar

Läs rapporten Var står forskningen om civilsamhället? En forskningsöversikt

Taggar i artikeln

Relaterade artiklar

Supernovor gav ny världsbild

Så kan forskning lösa globala miljöproblem

Odla celler med sikte på innovationer 

  • Göran Blomqvist
När bör man göra en pressrelease?
Vetenskapen och tråkspråket
Det hade kunnat vara en helt vanlig torsdag

Nyheter

från vr.se

Curie
Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på.
Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor.
Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet.
Kontakta Curie
Redaktion: redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000
Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 3
Postadress: Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm
   
   

Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.

Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.

Följ oss

Prenumerera: