En viktig resurs för klinisk forskning är patientdata som sparas i biobanker och rapporteras till kvalitetsregister. Men det kräver samtidigt nya sätt att arbeta. Bland annat närmare samarbete mellan akademin och sjukvården.
Nya tag för klinisk forskning
En viktig resurs för klinisk forskning är patientdata som sparas i biobanker och rapporteras till kvalitetsregister. Men det kräver samtidigt nya sätt att arbeta. Bland annat närmare samarbete mellan akademin och sjukvården.
— Det gäller att skapa en infrastruktur som gör det möjligt att följa patienter med olika sjukdomar. På så sätt kan vården utvecklas och leda till bättre behandling, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet, KI.
Strukturella förändringar
KI har tillsammans med Stockholms läns landsting, SLL, nyligen beslutat om att ta fram en gemensam handlingsplan med målet att förbättra förutsättningarna för klinisk forskning. Resultaten ska leda till effektivare vård och behandling. I ett första steg görs detta inom fyra områden: hjärt-kärlsjukdom, bröstcancer, typ 2 diabetes och reumatologi.
För att stärka den kliniska forskningen generellt krävs strukturella förändringar.
— Landstingen måste se forskning som en viktig uppgift som utgör en del av sjukvården, säger Mats Ulfendahl, huvudsekreterare inom medicin och hälsa på Vetenskapsrådet. Det handlar inte i första hand om mer pengar utan om ändrade strukturer.
Samarbete med industrin
Det är också viktigt att skapa bra samarbeten med läkemedelsindustrin. Ett förslag är att bilda ett nationellt centrum för samordning av kliniska prövningar.
— Det är angeläget att klinisk forskning har tillgång till stora patientgrupper och ett sådant centrum skulle kunna bli en ingång för läkemedelsföretagen, säger Harriet Wallberg-Henriksson.
Idén stöds av Anders Blanck, vd för branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen, LIF. Han säger att företagen fått allt svårare att utföra kliniska prövningar. De senaste fem sex åren har antalet här hemma halverats. Det beror bland annat på att det blivit svårare att konkurrera med länder som Brasilien, Indien och Kina.
Krävs politiska beslut
— Huvudproblemet är att sjukvården inte har tid. Då tiden inte räcker till måste vården av patienterna gå först. Men vården har också ett ansvar för klinisk forskning.
Anders Blanck säger att det krävs politiska beslut på nationell nivå för att vända utvecklingen. Han hoppas att den forskningsproposition som regeringen lägger fram i höst ska peka ut riktningen. Likaså det ALF-avtal som nu förhandlas fram mellan staten och de landsting som har universitet med läkarutbildning.
Svensk behandlingsforskning
Också Mats Ulfendahl ser fram emot nästa forskningsproposition. Där måste finnas ett uttalat uppdrag för hälso- och sjukvården att bedriva forskning. Han vill att förslaget om en ny struktur för svensk behandlingsforskning ska ingå.
Förslaget har tagits fram av Vetenskapsrådet tillsammans med Vinnova. Det innebär att stat och landsting gemensamt går in med vardera 250 miljoner kronor per år.
— Pengarna ska användas till bland annat behandlingsstudier, nya diagnostiska metoder, läkemedelsstudier och utvärdering av medicintekniska produkter. Det är också viktigt att forskningen utvärderas och att man visar nyttan den lett till, säger Mats Ulfendahl.
Att det finns ett stort intresse bland verksamma inom vården att bedriva klinisk forskning visar den utlysning som gjordes förra året om Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården. Drygt 500 ansökningar kom in till Vetenskapsrådet, av dem beviljades 24. Ansökningarna höll generellt hög vetenskaplig kvalitet och hade stor klinisk relevans.
Ökad privatisering
Utvecklingen mot ett allt mer splittrat vårdlandskap och med ökad privatisering av vården kan ses som ett problem ur flera aspekter. Dels har det försvårat förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning, dels har utbildningsplatserna på vårdprogrammen blivit färre. Privata aktörer har idag ingen skyldighet att delta i vare sig forskning eller handledning av studenter.
— För det krävs avtal där de förbinder sig att delta och det är sedan viktigt att avtalen noga följs upp, säger Mats Ulfendahl.
Hur kommer då framtidens läkemedelsforskning se ut?
Enligt Anders Blanck har de stora företagen fått allt svårare att ta fram nya läkemedel. Det beror bland annat på att kraven höjts, det gäller både säkerhet och effektivitet, och att det blivit mindre lönsamt.
"Virtuella" nätverk
En följd av detta är trenden att skapa "virtuella" nätverk med starka forskargrupper över hela världen. Något som Astra Zeneca nu satsar på. Det gäller bland annat ett tvärvetenskapligt forskningscenter tillsammans med Karolinska institutet och som placeras i Solna.
Avtalet innebär att ett 20-tal forskare från Astra Zeneca går dit. Målet är att hitta nya biomarkörer för olika sjukdomar, forskning som också drivs av många små bioteknikföretag.
— De små företagen och jättarna behöver varandra, säger Anders Blanck. Små företag är bra på att ta fram nya läkemedelskandidater, men för att utveckla dem vidare till färdiga läkemedel krävs en större organisation. Med nedläggningen av Astra Zeneca försvinner tyvärr mycket av den kompetensen.
Nationellt forskningsinstitut
En satsning som i förlängningen kan få betydelse för klinisk forskning är förstärkningen av Science for Life Laboratory. Centret drivs gemensamt av Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Målet är att kartlägga sjukdomsorsaker, hitta biomarkörer för bättre diagnostik och därmed skapa förutsättningar att kunna utveckla nya läkemedel.
Från och med nästa år blir centret ett nationellt forskningsinstitut med nuvarande samarbetspartners som huvudintressenter. Projektet stöds av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och av Astra Zeneca.
Forskningsinriktningen gör det nya Sweden Science for Life Laboratory till en attraktiv partner för läkemedelsindustrin, både i Sverige och internationellt.
Foto: Mikael Kristenson
Relaterade artiklar
Supernovor gav ny världsbild
Så kan forskning lösa globala miljöproblem
Odla celler med sikte på innovationer
-
Mikael Hjerm och Rickard Danell
:
Kvinnor diskrimineras på lärosätena
/ Jämställdhet
-
Gert Helgesson, Stefan Eriksson
:
Öka rättssäkerheten vid misstänkt forskningsfusk
/ Forskningsfusk
-
Göran Blomqvist
Nyheter från vr.se
-
2013-05-21
Resultatdialog 2013 tar form
-
2013-05-21
EU-frågor i Kunskapskanalen
-
2013-05-21
Seminarieinbjudan: Döden – en del av livet
-
2013-05-21
Satsning på internationell rekrytering av framstående forskare
Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor.
Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet.
| Redaktion: | redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000 |
|---|---|
| Besöksadress: | Västra Järnvägsgatan 3 |
| Postadress: | Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm |
Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.
Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.
Prenumerera: