Satsningarna löser inte grundproblemet

Hon syftar på de senaste årens förändringar — att de fyraåriga meriteringstjänsterna försvann 2011 och inte verkar komma tillbaka förrän 2013 samt att finansiärer som Vetenskapsrådet inte längre får anställa forskare.

På lång sikt är utvecklingen positiv, menar hon. Den syftar till att få universiteten att ta ett större ansvar för sin rekrytering. Men just nu, i glappet mellan ett avskaffat system och ett framtida som ännu inte är helt klart, är det inte alls bra.

– Det råder ett slags vakuum i väntan på att det nya systemet ska komma på plats, säger hon. Det hade varit bäst om fack och arbetsgivare kommit överens om en ny form av rekryteringstjänst, men eftersom förhandlingarna kärvat så länge är det bra att utbildningsdepartementet nu agerat.

Ny lag inte tillräcklig

Tenure track innebär att en junior forskare efter en tidsbegränsad meriteringstjänst har rätt till en fast tjänst om hon eller han bevisat sin duglighet genom att uppnå vissa fastställda mål. I konceptet ingår också att arbetsgivaren under meriteringstiden tillhandahåller stöd och resurser.

— Tenure track är bra för båda parter, säger Annette Granéli. För universiteten är det en kvalitetssäkring, så att man vet att man gör bra rekryteringar. Och för de unga forskarna innebär det att alla får en reell chans att meritera sig utan att ge avkall på sin självständighet.

Det där om självständighet är viktigt, poängterar hon. Idag behöver unga forskare ofta inordna sig i etablerade grupperingar för att få medel att forska för.

— Det ska inte vara så att det är de som är kopplade till forskargrupper med mycket pengar som avancerar i karriären, säger Annette Granéli. Då kommer vi bara att likrikta forskningen ännu mer. Det är ett problem i Sverige idag: just den nyskapande forskningen har vi svårt att få till, trots att vi satsar mer pengar på forskning än någonsin.

Öppna utlysningar

Unga akademin vill också se en bredare värdering av unga forskares meriter och forskningsprogram, där chansen för nya genombrott tydligt vägs in.

— De man selekterar fram idag är de som publicerat mycket. Visst är det viktigt, men om man alltför ensidigt tittar på publikationslistan tenderar man att belöna dem som fortsätter inom sin fåra och sitt nätverk, och missgynna de djärva som prövar nya vägar, säger Annette Granéli.

För att en ny tjänstestruktur ska locka unga till forskningen och gynna mobilitet i akademin måste den först och främst vara transparent och tydlig, slår hon fast.

— Unga begåvningar vet inte idag hur de ska gå till väga för att börja forska, säger hon. Och det är alldeles för få forskare från utlandet som söker sig till Sverige, och för få forskare inom landet som söker sig till ett annat lärosäte, för det är svårt att våga när man inte kan förutse vad det i slutändan innebär för ens karriär.

Läs också den andra temaartikeln i Curie om unga forskare:
Populärt att satsa på unga 
Meriteringstjänst kommer tillbaka

Fakta

Tema unga forskare

Läs nyhet i Curie om visstidsanställning för unga forskare:
Ny tjänst för unga

Länkar