Mitt i forskningen - Curie - en tidning från Vetenskapsrådet
Forskningspropositionen

2016-02-22

Lars Hultman, vd SSF

Flera finansiärer leder till bättre forskning

Vetenskapliga publikationer finansierade av forskningsråd, Vinnova och löntagarfondsstiftelser citeras flitigare än forskning på basanslag. Därför är det viktigt med en mångfald av forskningsfinansiärer i Sverige, skriver Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

Lars Hultman

Foto: SSF

Vi befinner oss i en snabb och global omställningsfas driven av ny kunskap och digitaliseringens verktyg. Det kommer att förändra mycket och ge oss oöverträffade möjligheter att hantera olika samhälleliga utmaningar. Men för att lyckas med det behöver vi uppmuntra drivkrafterna att förstå och samverka. Det gäller för forskarsamhället i stort, oaktat om vi diskuterar grund- eller tillämpad forskning.

I vårt inspel till forskningspropositionen ger vi förslag till hur det bäst sker.

Den andel av BNP som Sverige lägger på forskning och utveckling sjunker. Det beror på att företagen drar ner, eller flyttar ut, sin forskning och utveckling. Det är oroande och vi efterlyser instrument som ger industrin riktiga förutsättningar att bedriva avancerad forskning i Sverige. Samtidigt är det viktigt att lärosätena prioriterar inom redan betydande basanslag med avseende på kärnverksamheterna med vetenskapliga discipliner och forskningsinfrastruktur båda starkt kopplade till utbildning.

Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, anser inte att resurser ska tas från råden eller forskningsinstituten för att öka akademins basanslag. Vetenskapsrådet rapporterade nyligen att SSF har högst citeringsnivå för vetenskapliga publikationer finansierade med offentliga medel. Stiftelsens medelcitering är 1,66, följd av Energimyndigheten som ligger på 1,64. Genomsnittet är 1,42 för de statliga finansiärerna. I Sverige totalt ligger genomsnittet på 1,1 och det betyder att den basanslagsstyrda forskningen ligger ännu lägre. Forskningsråden, Vinnova och löntagarfondsstiftelser som SSF, levererar en oberoende och internationellt befäst kvalitetsgranskning som driver fram förnyelse och samarbete för innovation och tillämpning av forskningsresultat. Att minska dessa aktörers resurser går alltså på tvärs mot strävan att stärka Sverige som en ledande forskningsnation.

En mångfald av forskningsfinansiärer uppmuntrar och tar bättre till vara idéer som framkommer i forskningen än vad ett fåtal aktörer gör. Forskningslandskapet har förändrats, vilket har medfört att flera möjligheter till att finansiera forskning nu finns, inkluderat EU, men strategisk forskning är underfinansierad i Sverige. SSF föreslår därför att forskningsfinansieringssystemet i Sverige ses över och att SSF återkapitaliseras.

Mångfald är också nära kopplat till rörlighet, och det är ingen tvekan om att utbytet mellan forskare inom olika discipliner och lärosäten, nationellt och internationellt, bör öka. Det gäller även samarbetet mellan akademi och industri respektive hälso- och sjukvård. Tjänsteordningarna hos våra lärosäten bör ge meritvärde för rörlighet. Andra verktyg för att öka rörligheten är att införa krav på en postdoktorserfarenhet för att komma ifråga till meriteringsanställning eller tillsvidareanställning. Likaså bör ”sabbaticals” för professorer återinföras.

Till sist – erfarenheten visar att företag i ökad omfattning förlägger sin FoU-verksamhet till starka forskningsmiljöer nära tung infrastruktur. SSF stödjer därför det arbete som Vetenskapsrådets råd för forskningens infrastruktur och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, driver i riktningen att samfinansiera forskningsinfrastruktur och vi har också avsatt 220 miljoner kronor för att finansiera ett 40-tal doktorander som kommer att expandera Sveriges användarbas och forskningsbredd vid den nya europeiska spallationskällan ESS i Lund. Så får Sverige bättre förutsättningar att få återbäring på statens och SSF:s satsningar.

Det som Sverige främst behöver är ett tydligare fokus på hur vi skapar och sprider kunskap samt får fram innovationer som klarar en global konkurrens. Då stärks Sverige och vi attraherar investeringar i forskning och utveckling även från industrin och utlandet. Här är SSF den naturliga parten för staten att vända sig till för att föra fram strategisk forskning. Just nu arbetar vi med att ta fram SSF:s nästa forskningsstrategi för 2017-2021. Besök gärna vår nya hemsida och lägg ditt förslag eller kommentera andras.

Lars Hultman
VD Stiftelsen för strategisk forskning, SSF

1 Kommentarer
  • Pieter Kuiper
    Att det finns ett samband är trivialt, men orsakssambandet är nog tvärtom. Klart att forskare som citeras har större chans att få sin ansökan beviljade.
    tisdag, 23 februari kl 11:10

Kommentarsfunktionen är stängd under semesterperioden.

Sommarlediga forskare jobbar i kapp

Big Bang gynnar vetenskapen

Forskare hörs mer i Almedalen

  • Jonas Olofsson
Bosse Lindquist: Hederskultur inom akademin
Institutionen för galna vetenskaper
Curie

Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på.
Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor.
Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet.

Kontakta Curie
Redaktion:redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000
Besöksadress:Västra Järnvägsgatan 3
Postadress:Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm
  
  

Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.

Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.

Prenumerera på Curies nyhetsbrev:


E-postadress

Vår policy för e-postadresser
Jag har läst och godkänner Vetenskapsrådets
policy för hantering av e-postadresser