Mitt i forskningen - Curie - en tidning från Vetenskapsrådet
Forskningspropositionen

2016-01-11

Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova

Så här kan vi vässa forskningspolitiken

Det handlar inte bara om kvalitet och innovation. Forskningspolitiken är viktig också för Sveriges konkurrenskraft globalt. Därför vill Vinnova bland annat satsa på forskningsprogram inom samhällsutmaningar.

Charlotte Brogren

Foto: Vinnova

Vad ska vi med forskningspolitiken till? Det kan tyckas självklart, men jag tror det är viktigt att lyfta frågan. Målen med svensk forskningspolitik har breddats, vilket är positivt.

Det är inte enbart hög vetenskaplig kvalitet utan även nyttiggörande och samhällets utveckling som forskningspolitiken ska leda till. Nu är det dags att ta nästa steg. Forskningspolitiken behöver ses som ett av flera verktyg i en svensk attraktionspolitik. Vad menar jag med det?

Det är ingen nyhet att globaliseringen av forsknings- och innovationslandskapet har öppnat gränserna alltmer för kunskap, talang och resurser. Sanningen är att detta markant ökar pressen på ett land som Sverige att utveckla en målmedveten politik för att få studenter, forskare och företag att stanna, vidareutvecklas och förnyas samtidigt som andra kan lockas hit. Det handlar om vår framtida konkurrenskraft. I det sammanhanget spelar forskningspolitik en viktig roll.

Låt mig ge tre exempel där svensk forskningspolitik behöver vässas:

1. Nytt resursfördelningssystem till lärosätena
Våra lärosäten är mer konkurrensutsatta än någonsin. Sveriges högre utbildning och forskning håller fortfarande god kvalitet men det finns en del oroande tecken. Jämfört med andra länder visar vi upp en svag utveckling över tid när det gäller andelen högt citerade publikationer. Jämförelsevis få kvalificerade forskare deltar i grundutbildningen. Svensk högskola präglas i många delar av låg rörlighet. De stora anslagsökningarna till lärosätena under senare år har lett till omfattande rekryteringar av forskare vilket tyder på att universitetsledningarna inte har tillräckliga förutsättningar för att prioritera sin verksamhet. Dagens resursfördelningssystem är dessutom otydligt och ger i realiteten en ytterst sparsam omfördelning mellan lärosäten. Vinnova föreslår införandet av ett nytt resursfördelningssystem som belönar potential i forskningen och som ger lärosätena starkare drivkrafter att samverka med det omgivande samhället.

2. Samverkan för samhällsutmaningar
Sverige behöver skapa bättre förutsättningar att bidra till lösningar av gemensamma samhällsutmaningar såsom klimat, migration, finansiella system, urbanisering, fattigdom, arbetslöshet och säkerhet. Det kräver ett nytt förhållningssätt för forskningen som är mer integrerat, internationellt och lösningsinriktat. I dagens universitets- och högskolesystem finns det svaga interna drivkrafter för att arbeta tvärdisciplinärt i nationella miljöer som integrerar forskning, utbildning och samverkan. Vinnova föreslår ett nytt utmaningsdrivet nationellt forskningsprogram och bättre incitament för offentlig sektor och civilsamhälle att bli aktivare inom forskning och innovation.

3. Samverkan för FoU i näringslivet
Sverige behöver avslutningsvis arbeta hårdare för att kunskapsintensiva företag ankras fast, utvecklas och lockas hit. De nya globala företagsstrukturerna möjliggör mängder av internationella forskningssamarbeten och företagens resurser omfördelas kontinuerligt. Tillväxten av FoU-investeringarna i företagssektorn i Sverige har under många år varit betydligt lägre än för i stort sett alla andra OECD-länder. I Sverige har samtidigt lärosätenas uppdrag inom samverkan och nyttiggörande inget genomslag i resursfördelningssystemet. Vinnova föreslår införandet av samverkanskriterier i ett nytt resursfördelningssystem och stärkta satsningar på strategiska innovationsprogram.

Sverige är ett av många attraktiva alternativ när studenter, forskare och företag världen över fattar beslut om var de ska verka. Nästa forskningspolitiska proposition måste ta nya steg för att vi ska synas tydligare på världskartan.

Charlotte Brogren
Generaldirektör för Vinnova

0 Kommentarer

Kommentarsfunktionen är stängd under semesterperioden.

Sommarlediga forskare jobbar i kapp

Big Bang gynnar vetenskapen

Forskare hörs mer i Almedalen

  • Jonas Olofsson
Bosse Lindquist: Hederskultur inom akademin
Institutionen för galna vetenskaper
Curie

Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på.
Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor.
Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet.

Kontakta Curie
Redaktion:redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000
Besöksadress:Västra Järnvägsgatan 3
Postadress:Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm
  
  

Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.

Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.

Prenumerera på Curies nyhetsbrev:


E-postadress

Vår policy för e-postadresser
Jag har läst och godkänner Vetenskapsrådets
policy för hantering av e-postadresser