Mitt i forskningen - Curie - en tidning från Vetenskapsrådet
Forskningsfinansiering

2014-05-14

Charlotte Brogren, generaldirektör, Vinnova

Vi måste belöna samverkan mellan lärosätena och samhället

Sverige saknar ett system för att belöna och uppmärksamma samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället, skriver Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren och föreslår nu en modell där en expertpanel ska värdera kvaliteten i samverkansarbetet inför framtida resursfördelning.

Charlotte Brogren

Foto: Vinnova

Sveriges universitet och högskolor behöver bättre förutsättningar att arbeta med sin samverkansuppgift. Framgångsrik samverkan kring forskning och högre utbildning är helt avgörande för Sveriges konkurrenskraft och samhällsutveckling. Det ökar studenters utsikter till jobb, ger företagen en chans att konkurrera på en stenhård global marknad och stärker svenska universitet och högskolors ställning i världen. Sverige saknar idag ett system för att belöna och uppmärksamma samverkansarbetet.

På regeringens uppdrag lämnar Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, nu ett förslag på hur det kan förändras. Det här är huvuddelarna i vårt förslag:

  • En internationell expertpanel ska göra en samlad värdering av kvaliteten i Sveriges universitet och högskolors samverkansarbete.
  • Panelen gör en helhetsbedömning med särskild hänsyn till universitet och högskolors olika karaktär.
  • Exempel på underlag till panelen kan vara hur lärosätena arbetar med strategier för samverkan, om samverkan är meriterande för de anställda samt mer handfasta aktiviteter som deltagande i samhällsdebatten, adjungerade forskare, utbildningspraktik och examensarbeten.

Förslaget ska utformas på ett sätt som gör det möjligt att använda det i ett framtida resursfördelningssystem, dvs som en del i fördelningen av basanslaget till forskning vid universitet och högskolor.

Samverkan förknippas ofta med ekonomisk nytta. Och för många svenska och utländska företag är tillgången till spetskompetens och samverkansmiljöer vid universitet och högskolor ytterst det som avgör om de ska verka i Sverige eller i ett annat land. För våra studenter kan arbetslivsanknytning i utbildningen vara skillnaden mellan det första jobbet och arbetslöshet. Men samverkan är lika värdefullt genom exempelvis aktiva bidrag till demokratiutveckling från humaniora och samhällsvetenskap. Genom framgångsrik samverkan kan de kunskaper och kompetenser som lärosätena bygger upp användas i samhälle och näringsliv. Samtidigt bidrar impulser från samhälle och näringsliv till utvecklingen av utbildning och forskning.

Det är både en klok användning av offentliga medel och en förutsättning för globalt attraktiva och relevanta lärosäten. Långsiktighet, stark grundforskning och akademisk frihet bör stå sida vid sida med nära samverkan och öppenhet mot omvärlden.

Redan idag bedriver många högskolor och universitet en omfattande samverkan med det omgivande samhället. Några exempel är:

  • Genom AIMday vid Uppsala universitet matchas organisationers behov med akademisk expertis.
  • På Sliperiet vid Umeå universitet möts forskare, studenter och företag för samarbetsprojekt inom alltifrån film till textilier.
  • Vid Halmstad högskola bedrivs en stor del av utbildningen i nära samverkan med arbetslivet.

Tyvärr synliggörs och belönas inte det värdefulla samverkansarbetet vid fördelningen av de runt 16 miljarder som årligen går direkt till forskning vid universitet och högskolor i basanlag. Det är inte rimligt och utgör en hämsko på Sveriges utveckling.

Vinnova har regeringens uppdrag att föreslå hur samverkan kan värderas. Regering och riksdag kan sedan besluta att använda detta vid fördelningen av resurser för att säkerställa att framgångsrik samverkan lönar sig. Vi har tagit fram förslaget i nära samarbete med samtliga universitet och högskolor och i dialog med exempelvis näringsliv, fackförbund och offentlig sektor. Dessutom har vi vägt in internationella exempel, Sveriges ingenjörers expertgrupp och Vetenskapsrådets uppdrag att föreslå en modell för kollegial bedömning av forskning.

Expertpanelen ska ha representanter från såväl universitet och högskolor som det omgivande samhället samt bedöma kvalitet och prestation utifrån hur lärosätena arbetar med strategi, implementering, aktiviteter och resultat. Ytterligare exempel på underlag till värderingen kan vara ledningens engagemang, mentorskap, externa doktorandhandledare, studentföretagande eller hur enkelt det är att komma i kontakt med forskare och studenter.

Vi välkomnar en fortsatt bred och konstruktiv diskussion om hur förslaget kan bidra till att stärka svensk forskning, utbildning och konkurrenskraft. Vår förhoppning är att alla framgångsrika samverkansexempel kan få den uppmärksamhet de förtjänar och att universitet och högskolor kan sporras till att göra ännu mer. För deras egen attraktionskraft och i förlängningen för Sveriges framtid som kunskapsnation.

Charlotte Brogren
Generaldirektör Vinnova

0 Kommentarer

Vi måste kunna skilja fusk från slarv

Hon forskar om vår tids stora krig

Med en fot i akademi och en i industri

Hur kan forskare acceptera dagens publiceringsvillkor?
Priset för att underkänna en student
  • Per Sandin
Curie

Curie bevakar forskningsfrågorna du behöver ha koll på.
Curie ger dig chansen att debattera forskningens villkor.
Curie är en nättidning som ges ut av Vetenskapsrådet.

Kontakta Curie
Redaktion:redaktionen@tidningencurie.se, 08-546 44 000
Besöksadress:Västra Järnvägsgatan 3
Postadress:Curie, Vetenskapsrådet, Box 1035, 101 38 Stockholm
  
  

Kontakta oss om du har tips och idéer på innehåll. Citera oss gärna, men ange källan.

Curie bevakar aktuella forskningsfrågor och stimulerar till debatt om forskningens villkor. De ståndpunkter som uttrycks här behöver inte vara Vetenskapsrådets officiella linje.

Prenumerera på Curies nyhetsbrev:


E-postadress

Vår policy för e-postadresser
Jag har läst och godkänner Vetenskapsrådets
policy för hantering av e-postadresser